Euro eller krona: EU ställer särskilt krav på Sverige

2023 09 15

Sverige har tekniskt sett förbundit sig till att införa euro som valuta.

Detta i egenskap av att vara medlem i EU.

Samma sak gäller även för övriga länder som anslutit sig till unionen.

När det ska ske är dock upp till Sverige – och övriga sex EU-länder som ännu inte bytt valuta – och någon specifik tidtabell finns inte.

Däremot har EU ett särskilt krav på just Sverige utifrån rådande förutsättningar, rapporterar Dagens Nyheter.

Krav på Sverige utmärker sig

Totalt finns fyra EU-krav för att få grönt ljus att införa euro: prisstabilitet, sunda statsfinanser, lång långfristig räntenivå samt stabil växelkurs.

Det sistnämnda utmärker sig i synnerhet – eftersom Sverige i nuläget inte klarar kriteriet.

I korthet innebär det att kronan under en prövotid på två år måste anslutas till den europeiska växelkursmekanismen, ERM.

Visar den sig fortsatt instabil under perioden skulle Sverige bli nekade om regeringen bestämmer sig för att försöka byta till euro.

"Vi måste gå med"

Frågan aktualiseras i takt med att debatten om ett valutabyte blossat upp ordentligt i veckan.

I onsdags lade regeringspartiet Liberalerna fram en plan som går ut på att euron ska introduceras i Sverige senast 1 januari 2028.

– Vi måste gå med i euron. Det handlar om svensk ekonomi här och nu, men det handlar också om att säkra framtidens jobb och underlätta handeln, framhöll partiledare Johan Pehrson (L) till Svenska Dagbladet.

Motståndet minskar

Undersökningar visar att motståndet till euron minskar bland svenska folket.

Idag säger 47 procent nej, att jämföra med 55 procent i juni och 56 procent i folkomröstningen 2003, enligt TV4:s och Kantar Publics opinionsmätning.

Men även om opinionen för att gå med i eurosamarbetet skulle växa sig ännu starkare och få regeringen att fatta ett nytt beslut är det inte säkert att Liberalernas tidsplan skulle hålla.

– Det går inte att säga på förhand. Alla kriterier måste vara uppfyllda, svensk lagstiftning måste anpassas och så tillkommer en rad komplicerade praktiska förberedelser, framhåller EU-kommissionens talesperson till DN.

Statsminister Ulf Kristersson (M) meddelade igår att regeringen inte planerar att driva frågan om inträde i euron.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Tidötopps oväntade utspel – kräver kärnvapen

2025 11 15

En av Tidöpartiernas toppolitiker gör ett oväntat utspel om kärnvapen.

Europaparlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) är en av de mest tongivande politikerna bland Tidöpartierna.

Nu gör hon ett oväntat utspel om Europas försvarsförmåga – och efterfrågar en större kärnvapenarsenal.

”Behov av kärnvapen”

Alice Teodorescu Måwe sitter som enda svensk i Europaparlamentets kommitté för säkerhet och försvar, rapporterar DI.

KD-toppen vill nu att EU ska växla upp sin försvarsförmåga.

Då behövs bland annat en större europeisk kärnvapenarsenal, vilket också är ett sätt att stärka Europas oberoende, menar hon.

– I den kontexten har jag lyft behovet av europeiska kärnvapen. Det som till syvende och sist gör Nato till Nato är att det finns ett kärnvapenparaply, säger Alice Teodorescu Måwe till tidningen.

Hon öppnar därför för att andra länder ska hjälpa Frankrike, som idag är EU:s enda kärnvapenmakt.

– Vi har inte helt landat i hur det ska gå till, men en möjlighet är att bistå Frankrike med att utvidga och utveckla deras kärnvapenparaply till att omfatta Europa på ett annat sätt, säger KD-toppen till tidningen.

Även Frankrikes president Emmanuel Macron har öppnat för att franska kärnvapen kan användas för att skydda andra europeiska länder, och har sagt att han är öppen för samtal om en europeisk kärnvapenstrategi.

LÄS OCKSÅ: Aktie rusar när storbank lämnar Ryssland

Teodorescu Måwe i partistyrelsen

Alice Teodorescu Måwe har nu tagit plats i KD:s partistyrelse efter att ha röstats fram i rikstinget.

Hon är en av partiets mest tongivande företrädare.

Som EU-parlamentariker har hon också bland annat tagit strid mot vad hon beskriver som ”orealistiska, obalanserade, omotiverade och omöjliga klimatmål” inom EU.

– En realistisk klimatpolitik måste vila på insikten om att EU endast kan vara en global ledare om vi visar att grön omställning kan förenas med tillväxt; att slå sönder vår egen industri är i det perspektivet kontraproduktivt, skrev Alice Teodorescu nyligen i en debattartikel i Expressen.

LÄS OCKSÅ: Himlen lyser upp - Ryssland attackerat

Text: Redaktionen

JUST NU: Kyiv och Moskva överens – glädjebesked för Ukraina

2025 11 15

Ryssland och Ukraina har nått en överenskommelse i en viktig fråga.

Rysslands krig mot Ukraina fortsätter att skörda offer på båda sidor varje dag.

Men nu har Kyiv och Moskva nått en överenskommelse i en viktig fråga, meddelar den ukrainska sidan.

Kyiv och Moskva överens

Parterna har kommit överens om att gå vidare med avtal som har ingåtts i Istanbul angående fångutväxling, rapporterar Kyiv Independent.

Det innebär för ukrainsk del att 1 200 ukrainska fångar ska friges från ryskt fångenskap, uppger det ukrainska säkerhets- och försvarsrådets sekreterare Rustem Umerov i ett inlägg på Telegram.

Beskedet kommer efter att Umerov haft möten med medlare från Turkiet och Förenade Arabemiraten angående att återuppta utbytesprocessen.

Processen ska snart slutföras praktiskt.

Förhoppningen är nu att 1 200 ukrainare ska få komma hem så att de får fira jul hemma i Ukraina.

– Vi arbetar utan paus så att ukrainare som ska återvända från fångenskap kan fira nyår och jul hemma, vid familjens bord och med sina nära och kära, säger Rustem Umerov, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Aktie rusar när storbank lämnar Ryssland

Har fått hem över 5 000

Enligt Umerov har samtalen resulterat i ett ”tydligt åtagande” för att fångutbytet ska genomföras.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav i somras att Kyiv har fått hem mer än 5 800 ukrainska fångar genom utbyten med Ryssland.

Kyiv har å sin sida velat få till en överenskommelse om ett utbyte enligt principen ”alla för alla”.

Putinregimen har dock avvisat det förslaget.

Änka till Tjernobyloffer dödad av Ryssland

Samtidigt fortsätter Rysslands invasionskrig som kräver nya offer varje dag.

På lördagen rapporterar ukrainska medier att änkan till Tjernobylkatastrofens första offer har dött i Kyiv efter att ha skadats allvarligt i en rysk attack natten till den 15 november.

Det handlar om Natalia Khodymchuk, änka efter Valerii Khodymchuk, som alltså var den första som dog vid Tjernobylkatastrofen 1986.

Natalia Khodymchuk, 73, dog efter att hennes hus hade träffats i en rysk attack som ledde till att hela hennes lägenhet brändes ner.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: "Enorma mängder" ryska bomber avslöjas

Foto: President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen