Euro eller krona: EU ställer särskilt krav på Sverige

2023 09 15

Sverige har tekniskt sett förbundit sig till att införa euro som valuta.

Detta i egenskap av att vara medlem i EU.

Samma sak gäller även för övriga länder som anslutit sig till unionen.

När det ska ske är dock upp till Sverige – och övriga sex EU-länder som ännu inte bytt valuta – och någon specifik tidtabell finns inte.

Däremot har EU ett särskilt krav på just Sverige utifrån rådande förutsättningar, rapporterar Dagens Nyheter.

Krav på Sverige utmärker sig

Totalt finns fyra EU-krav för att få grönt ljus att införa euro: prisstabilitet, sunda statsfinanser, lång långfristig räntenivå samt stabil växelkurs.

Det sistnämnda utmärker sig i synnerhet – eftersom Sverige i nuläget inte klarar kriteriet.

I korthet innebär det att kronan under en prövotid på två år måste anslutas till den europeiska växelkursmekanismen, ERM.

Visar den sig fortsatt instabil under perioden skulle Sverige bli nekade om regeringen bestämmer sig för att försöka byta till euro.

"Vi måste gå med"

Frågan aktualiseras i takt med att debatten om ett valutabyte blossat upp ordentligt i veckan.

I onsdags lade regeringspartiet Liberalerna fram en plan som går ut på att euron ska introduceras i Sverige senast 1 januari 2028.

– Vi måste gå med i euron. Det handlar om svensk ekonomi här och nu, men det handlar också om att säkra framtidens jobb och underlätta handeln, framhöll partiledare Johan Pehrson (L) till Svenska Dagbladet.

Motståndet minskar

Undersökningar visar att motståndet till euron minskar bland svenska folket.

Idag säger 47 procent nej, att jämföra med 55 procent i juni och 56 procent i folkomröstningen 2003, enligt TV4:s och Kantar Publics opinionsmätning.

Men även om opinionen för att gå med i eurosamarbetet skulle växa sig ännu starkare och få regeringen att fatta ett nytt beslut är det inte säkert att Liberalernas tidsplan skulle hålla.

– Det går inte att säga på förhand. Alla kriterier måste vara uppfyllda, svensk lagstiftning måste anpassas och så tillkommer en rad komplicerade praktiska förberedelser, framhåller EU-kommissionens talesperson till DN.

Statsminister Ulf Kristersson (M) meddelade igår att regeringen inte planerar att driva frågan om inträde i euron.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen