Euro eller krona: EU ställer särskilt krav på Sverige

2023 09 15

Sverige har tekniskt sett förbundit sig till att införa euro som valuta.

Detta i egenskap av att vara medlem i EU.

Samma sak gäller även för övriga länder som anslutit sig till unionen.

När det ska ske är dock upp till Sverige – och övriga sex EU-länder som ännu inte bytt valuta – och någon specifik tidtabell finns inte.

Däremot har EU ett särskilt krav på just Sverige utifrån rådande förutsättningar, rapporterar Dagens Nyheter.

Krav på Sverige utmärker sig

Totalt finns fyra EU-krav för att få grönt ljus att införa euro: prisstabilitet, sunda statsfinanser, lång långfristig räntenivå samt stabil växelkurs.

Det sistnämnda utmärker sig i synnerhet – eftersom Sverige i nuläget inte klarar kriteriet.

I korthet innebär det att kronan under en prövotid på två år måste anslutas till den europeiska växelkursmekanismen, ERM.

Visar den sig fortsatt instabil under perioden skulle Sverige bli nekade om regeringen bestämmer sig för att försöka byta till euro.

"Vi måste gå med"

Frågan aktualiseras i takt med att debatten om ett valutabyte blossat upp ordentligt i veckan.

I onsdags lade regeringspartiet Liberalerna fram en plan som går ut på att euron ska introduceras i Sverige senast 1 januari 2028.

– Vi måste gå med i euron. Det handlar om svensk ekonomi här och nu, men det handlar också om att säkra framtidens jobb och underlätta handeln, framhöll partiledare Johan Pehrson (L) till Svenska Dagbladet.

Motståndet minskar

Undersökningar visar att motståndet till euron minskar bland svenska folket.

Idag säger 47 procent nej, att jämföra med 55 procent i juni och 56 procent i folkomröstningen 2003, enligt TV4:s och Kantar Publics opinionsmätning.

Men även om opinionen för att gå med i eurosamarbetet skulle växa sig ännu starkare och få regeringen att fatta ett nytt beslut är det inte säkert att Liberalernas tidsplan skulle hålla.

– Det går inte att säga på förhand. Alla kriterier måste vara uppfyllda, svensk lagstiftning måste anpassas och så tillkommer en rad komplicerade praktiska förberedelser, framhåller EU-kommissionens talesperson till DN.

Statsminister Ulf Kristersson (M) meddelade igår att regeringen inte planerar att driva frågan om inträde i euron.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Kan tvingas avsluta kriget” – bomb i rysk tv

2026 03 31

Tonläget har skiftat i rysk tv.

Rysslands fullskaliga anfallskrig är nu inne på sitt femte år.

Sedan årsskiftet har Ukraina gjort framsteg på fronten – och skickar samtidigt drönare mot rysk energiinfrastruktur över hela landet.

Nu säger en militäranalytiker att Ryssland kan tvingas avsluta kriget, rapporterar TV2.

Bomb i rysk tv

Den ryska militäranalytikern Konstantin Sivkov säger i en intervju i rysk tv att den västliga ekonomiska kapaciteten och stödet just nu ger Ukraina ett avgörande övertag.

Enligt Sivkov blir den ekonomiska skillnaden militärt tydlig då de ”väststödda” ukrainska drönarattackerna nu involverar hundratals drönare.

“Kan tvingas avsluta”

Han varnar för att attackerna bara kommer att öka och att Ryssland inte kan producera tillräckligt med luftvärnsrobotar för att matcha dem, vilket gör landet ”dömt till nederlag” och tvunget att avsluta kriget.

För Sivkov kan Ryssland avsluta kriget på två sätt: antingen genom en ”skamfull fred, som väst insisterar på”, eller genom att besegra Ukraina genom en ”strategisk offensiv operation”.

Läs mer: Lagret nästan tömt – guldläge för Iran

Senaste nytt

Samtidigt kommer uppgifter om oro i ryska kretsar.

– Ukrainas operativa och strategiska förmåga att åsamka Ryssland allt högre kostnader skapar en växande oro inom det ryska ultranationalistiska informationsutrymmet, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Börjar erkänna”

ISW fortsätter.

– Röster inom det ryska krigsvänliga informationsutrymmet börjar nu erkänna Ukrainas framgångar vid fronten, deras BAI-kampanj (flygbekämpning av mål bakom frontlinjen) på medeldistans och deras anpassningar av drönarkrigföringen, uppger tankesmedjan.

– En framstående rysk ultranationalistisk militärbloggare beklagade sig den 26 mars över att ryska styrkor kommer att vara oförmögna att vända en ogynnsam situation på slagfältet under de kommande månaderna, samt att ”ganska framgångsrika” ukrainska motanfall har avbrutit Rysslands möjligheter att fortsätta med offensiva insatser under 2026.

Läs mer: Putin fast i ”återvändsgränd”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Idag är det många svenskar som lär vilja deklarera.

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen