EU-land stoppar all import av rysk gas

2022 04 03

EU har om och om igen framhållit behovet av att minska beroendet av rysk gas och nu har ett av medlemsländerna tagit steget fullt ut.

Svaret på Rysslands utpressning

– Om vi kan göra det så kan resten av Europa också göra det, framhåller Litauens president Gitanas Nauseda.

Litauens statsledning betonar att det finns ett tydligt skäl till landets agerande.

– Som svar på Rysslands energiutpressning i Europa, poängterar Litauens regering i ett uttalande.

Har redan genomförts

Stoppet av den ryska gasimporten har redan genomförts.

– Det litauiska gasöverföringssystemet har fungerat utan rysk gasimport sedan början av denna månad, meddelar Litauens energidepartement som understryker att det är viktigt att vara fullständigt oberoende av rysk gas.

Nere på nivå noll

Den litauiska gasöverföringssystemoperatören Amber Grid visar att den ryska gasimporten för Litauens behov via förbindelsen Litauen-Belarus nu är lika med 0 MWh.

Litauen har istället övergått till flytande naturgas, vilket internationellt kallas för Liquefied Natural Gas och förkortas LNG.

USA hjälper till

Vid USA:s president Joe Bidens besök i Europa nyligen meddelande USA att man kommer att förse EU med minst 15 miljarder kubikmeter av LNG redan under 2022.

Litauens energiminister Dainius Kreivys framhäver att detta är en vändpunkt i Litauens energihistoria.

Gazprom tappar kund

– Vi är det första EU-landet bland Gazproms försörjningsländer som säkerställer oberoende från rysk gasförsörjning och det är resultatet av en långsiktig, konsekvent energipolitik, säger energiministern.

– Under dessa omständigheter blir Rysslands krav på att betala för gas i rubel meningslöst, eftersom Litauen inte längre beställer rysk gas och inte planerar att betala för den, betonar landets energidepartement i ett uttalande.

ANALYS

Rysslands brutala krigsmaskin finansieras av EU genom importen av rysk olja och framförallt rysk gas.

Att det första EU-landet som tidigare importerat rysk gas nu tagit steget fullt ut och gjort sig oberoende av rysk gas är en mycket viktig händelse som kommer att fungera som incitament för EU:s övriga 27 medlemsländer.

Tyskland avgörande

Litauen med sina 3 miljoner invånare är ett litet land och beskedet får ingen nämnvärd direkt betydelse för den ryska ekonomin. Men landet utgör samtidigt Baltikums största ekonomi och är medlem i eurozonen. Fler länder kommer med säkerhet att följa efter – och Tyskland lär bli ett av de länderna.

Miljöpartiet de Gröna ingår i Tysklands regering och partiet har under många år profilerat sig som det mest Putinkritiska av Tysklands partier.

Miljöpartiet kommer att driva linjen att så snabbt som möjligt göra sig av med Tysklands beroende av rysk gas.

Gisslantagare – no more

När Tyskland och Italien når till samma punkt som Litauen så kommer det att innebära mycket hårda slag mot Rysslands ekonomi och därmed mycket hårda slag mot Rysslands möjlighet att pressa Europa.

Litauens besked innebär att Ryssland dagar som gisslantagare av Europas ekonomi och geopolitiska handlingsutrymme med betydande säkerhet är räknade.

Foto: Quinteen de Graaf

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen