SÄKERHETSPOLITIK: Moderaterna pressar regeringen

2022 01 26

Flera partier vill att försvarsberedningen ska öppnas upp men statsminister Magdalena Andersson (S) lämnar inga klara besked.

På grund av det rådande säkerhetspolitiska läget i Europa bjöd regeringen in till ett möte med oppositionspartierna för att diskutera situationen. Bakgrunden till mötet är att Ryssland bland annat  har ökat sina aktiviteter utanför Ukraina samtidigt som Putin kräver att Nato lovar att inte ta in några nya medlemmar. 

Fördömer Rysslands krav

Andersson (S) är tydlig med att regeringen fördömer Rysslands krav och att det är Sverige som självständigt bestämmer om man ska bli medlem i Nato eller inte.

– I Sverige är det vi själva som bestämmer över vår utrikes- och säkerhetspolitik och vilka länder vi väljer att samarbeta med, säger Andersson.

Natos svar till Ryssland 

Nato har under kvällen lämnat ett skriftligt svar på Rysslands krav och menar att bollen nu ligger på deras planhalva. 

– Vi hoppas på en bra lösning men är beredda på det värsta,  säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg till Reuters.

Det är ännu oklart exakt vad som stod i svaret. 

Oppositionen vill återkalla försvarsberedningen

Oppositionspartierna anser att regeringen bör återkalla försvarsberedningen på grund av  det förändrade säkerhetsläget. De anser även att analysen av den säkerhetspolitiska situationen bör ses över. Senast det gjordes var 2014 i samband med att  Ryssland gått in i Ukraina.

– Det finns goda skäl att göra det nu också, säger Ulf Kristersson (M) till SVT.

Sveriges långsiktiga försvarspolitik

Försvarsberedningen är en konstruktion som består av både regeringen och riksdagens övriga partier som utgörs av breda samtal om Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Syftet är att göra analyser som ligger till grund för Sveriges långsiktiga försvarsbeslut.

Utesluter inte att planerade satsningar på försvaret kan behöva skyndas på

Andersson berättar att det inte är omöjligt att satsningar på Sveriges försvar kommer prioriteras. 

– Vi är inte i ett läge där någonting ska uteslutas, säger hon.

Fortsatt dialog

Andersson (S) säger att att regeringen kommer att fundera över huruvida  försvarsberedningen ska förnyas eller inte. Oppositionspartierna menade att man bör öppna upp försvarsberedningen men Andersson är inte säker på att det är rätt val.

– Försvarsberedningen är ett av alternativen, men vi diskuterade också andra möjliga former för den här dialogen, säger Magdalena Andersson.

Foto: Moderaterna resp. Ninni Andersson, Regeringskansliet.

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen