Många människor runt om i världen drabbas av kronisk njursjukdom.

Så är det även i Sverige, där en miljon människor lider av njurproblem utan att veta om det.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

Den tysta sjukdomen

Kronisk njursjukdom, som brukar kallas för den tysta sjukdomen, är ett globalt problem och medvetenheten är låg.

– Kronisk njursjukdom, CKD, brukar kallas för den tysta sjukdomen för att symptomen ofta kommer smygande, förklarar Njurförbundet.

– Det kan dröja flera år innan man märker något och då kan njurfunktionen vara reducerad till hälften eller mer.

En miljon svenskar

En av tio svenskar, alltså ungefär en miljon, har kronisk njursjukdom i varierande omfattning.

– Så många som en av tio svenskar, eller en miljon människor, lever med någon typ av njursjukdom. De största riskfaktorerna för CKD är njurinflammation, diabetes, högt blodtryck, åderförfettning, fetma och ålder, fortsätter förbundet.

– Kroniska njursjukdomar är ett växande hot mot folkhälsan världen över. Beräkningar visar att år 2040 kommer vart femte dödsfall vara relaterat till nedsatt njurfunktion.

Många vet inte om det

Många som har någon form av njursjukdom är omedvetna om det.

– En av tio svenskar kan ha kronisk njursjukdom och de flesta vet inte om det. Mörkertalet vad gäller njursjukdom är stort, informerar Njurförbundet.

– Här har primärvården en viktig roll att spela. Nedsatt njurfunktion upptäcks enkelt genom en kombination av urinprov, blodprov och genom att mäta blodtrycket. 

Bara en fjärdedel

Många av de som har allvarliga njurproblem och behöver en ny njure får inte det.

– Det är bara en fjärdedel av dem som skulle behöva en ny njure som kan bli transplanterade. Många är äldre och multisjuka, vilket gör riskerna alltför stora med en transplantation. Det är också brist på njurar att transplantera.

Att få såväl vården som individen att inse vikten av att undersöka njurarna bedöms vara av stor vikt.

Foto: J. Dylag

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen