ELKRISEN: Ytterligare mörk information för Sydsverige

2022 12 02

Sydsverige är det sämsta av 50 undersökta elområden i hela Europa.

Det konstaterar en rapport från europeiska systemoperatörernas samarbetsorganisation Entso-E.

– Sydsverige sticker ut som det värst utsatta elområdet bland alla 50 elområden, rapporterar Sveriges Radio, som tagit del av underlaget.

Det aktuella elområdet har enligt rapporten minst installerad elproduktionskapacitet i förhållande till förväntad maximal användning bland samtliga europeiska elområden som inkluderats i undersökningen.

Täcker sju län

Elområdet som täcker Sydsverige kallas för elområde 4 och består av sju län:

- Skåne län

- Blekinge län

- Kronobergs län

- Kalmar län (delvis)

- Västra Götalands län (delvis)

- Jönköpings län (delvis)

- Hallands län (delvis)

Förlängt stopp av Ringhals

Det mörka beskedet i rapporten följdes tidigare idag upp av ett tufft bakslag mot just södra Sverige – stoppet på kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 förlängs med tre veckor.

Någonting som väntas så extra hårt mot just elpriserna i regionerna.

– Det kommer att få konsekvenser för kunder framför allt i södra Sverige där kapaciteten och tillgängligheten på el kommer att gå ner, och det kommer att påverka priset negativt. Det kommer att påverka priset i en kontext där det redan är jättehöga priser, säger Maria Erdmann, vd på GodEl, till SVT.

"Horribla priser"

Flera experter stämde snabbt in i prognosen av att högre elpriser är att vänta i vinter.

– Vi har en extrem situation just nu med horribla priser. All produktion som faller ifrån är dåligt, säger Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, till Dagens Nyheter.

Högre priser troligare än avstängning

Lennart Söder, professor i elkraftsystem vid samma institut, är också orolig. Han menar att stigande elpriser är en mer trolig konsekvens än risken för att elen måste stängas av.

– Om det blir så ont om el att man befarar att vissa kunder måste kopplas bort någon timme, då kommer vi ha priser som ligger över 40 kronor kilowattimmen. Och då minskar risken för bortkoppling betydligt. Många stora företag har olika priser varje timme, och de stänger av under timmarna då priset är som högst, säger han till DN.

Foto: R. Kutsaiev

Text: Redaktionen

Vill införa förbud för kattägare – 50 000 underskrifter

2024 12 14

Kattägare ska förbjudas att hålla sina katter okopplade utanför den egna tomten.

Det anser 50 000 invånare i Sverige grannland Finland.

Ett medborgarinitiativ vill förbjuda utekatter och har samlat ihop 50 000 underskrifer.

Nu går förslaget vidare till riksdagen, rapporterar Hufvudstadsbladet.

”Enorma skador”

Initiativtagarna anser att det är problematiskt att katter vistas utomhus.

– Frigående katter dödar miljontals vilda djur i Finland varje år och orsakar enorma ekonomiska skador. En oklar tolkning av lagen skapar osämja bland medborgarna, står det i medborgarinitiativet.

Kritikerna pekar också på att utekatter utsätts för faror när de befinner sig utanför tomtgränsen – till exempel trafik, gifter, rovdjur och sjukdomar.

– Utbildning om ansvarsfullt kattägande fungerar, men det går för långsamt, skriver initiativtagarna.

Förslaget: Då ska kattägare straffas

Sammanfattnings anser initiativtagarna att problematiken med utekatter är så pass stor att lagen bör ändras.

Enligt förslaget ska två handlingar förbjudas och betraktas som straffbara, uppger Yle:

- Att hålla katter okopplade utanför ägarens egen gård/tomt

- Att hålla katter okopplade i tätbebyggt område (inklusive på ägarens tomt/gård)

Initiativtagarna anser att dagens regelverk är för tunt.

– I nuläget är enda sättet att hindra oansvarigt kattägande att göra en djurskyddsanmälan.

Vidare framhålls det att andra djur skulle få bättre skydd om utekatter förbjuds.

– Viltvårdare lägger enorma mängder arbetstid på att lösa problem som orsakas av anmälningar och frigående katter. Med denna lagändring blir det möjligt att inte bara frigöra denna arbetstid för att ta hand om andra djurskyddsåtgärder, utan också skydda de katter som nu går fritt.

Flera fördelar med utekatter

I Sverige är det vanligt att tillåta katter ute.

Det finns flera fördelar med utekatter.

Här är de viktigaste, enligt kattsajten purina.se:

Katten får gott om träning
Det hjälper kattens mentala hälsa
Katten kan leva ut sina naturliga beteenden
Naturen är en stor kattlåda
Katten får obegränsat med underhållning

Foto: J. O'Gara resp O. Fickel

Text: Redaktionen

SMHI ger besked – stor väderförändring i Sverige

2024 12 14

Ett väderfenomen blir allt ovanligare Sverige.

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

– Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat.

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen