ELKRISEN: Ytterligare mörk information för Sydsverige

2022 12 02

Sydsverige är det sämsta av 50 undersökta elområden i hela Europa.

Det konstaterar en rapport från europeiska systemoperatörernas samarbetsorganisation Entso-E.

Sydsverige sticker ut som det värst utsatta elområdet bland alla 50 elområden, rapporterar Sveriges Radio, som tagit del av underlaget.

Det aktuella elområdet har enligt rapporten minst installerad elproduktionskapacitet i förhållande till förväntad maximal användning bland samtliga europeiska elområden som inkluderats i undersökningen.

Täcker sju län

Elområdet som täcker Sydsverige kallas för elområde 4 och består av sju län:

- Skåne län

- Blekinge län

- Kronobergs län

- Kalmar län (delvis)

- Västra Götalands län (delvis)

- Jönköpings län (delvis)

- Hallands län (delvis)

Förlängt stopp av Ringhals

Det mörka beskedet i rapporten följdes tidigare idag upp av ett tufft bakslag mot just södra Sverige – stoppet på kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 förlängs med tre veckor.

Någonting som väntas så extra hårt mot just elpriserna i regionerna.

– Det kommer att få konsekvenser för kunder framför allt i södra Sverige där kapaciteten och tillgängligheten på el kommer att gå ner, och det kommer att påverka priset negativt. Det kommer att påverka priset i en kontext där det redan är jättehöga priser, säger Maria Erdmann, vd på GodEl, till SVT.

"Horribla priser"

Flera experter stämde snabbt in i prognosen av att högre elpriser är att vänta i vinter.

– Vi har en extrem situation just nu med horribla priser. All produktion som faller ifrån är dåligt, säger Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, till Dagens Nyheter.

Högre priser troligare än avstängning

Lennart Söder, professor i elkraftsystem vid samma institut, är också orolig. Han menar att stigande elpriser är en mer trolig konsekvens än risken för att elen måste stängas av.

Om det blir så ont om el att man befarar att vissa kunder måste kopplas bort någon timme, då kommer vi ha priser som ligger över 40 kronor kilowattimmen. Och då minskar risken för bortkoppling betydligt. Många stora företag har olika priser varje timme, och de stänger av under timmarna då priset är som högst, säger han till DN.

Foto: R. Kutsaiev

Text: Redaktionen


Flera smittade av allvarlig sjukdom – från vanligt föremål i trädgården

2024 05 23

Flera personer i södra Sverige har smittats av en ovanlig bakterie som tycks förekomma i vanligt trädgårdsmaterial.

Det är från Skåne de senaste larmen kommer.

Minst tre personer har under försommaren smittats av bakterien legionella efter att ha hanterat vanlig planteringsjord, rapporterar Sydsvenskan.

Alla smittade bor på olika platser i landskapet och samtliga har behövt uppsöka sjukhusvård.

– Vi ser toppen på isberget, de som kommer till sjukhus och får diagnosen. Då får man ofta en ganska allvarlig lunginflammation där man behöver vårdas inneliggande med riktad antibiotikabehandling, säger Marianne Alanko Blomé som är biträdande smittskyddsläkare på Region Skåne, till lokaltidningen.

Yngre och friska drabbas

Smittskyddsläkaren bekräftar att fallen inträffat på kort tid. Alla har haft någon form av jordkontakt.

Jord-legionella var länge helt okänt i Sverige. Under den varma sommaren 2018 skedde dock ett större utbrott med ett 30-tal bekräftade fall där de flesta var hemmahörande i Stockholm.

Totalt har Skåne haft tvåsiffriga antal fall under de senaste två åren.

Och även om det är relativt få som smittas höjer Smittskydd Skåne ett varningens  finger. Legionellatyperna slår nämligen annorlunda än andra varianter.

– När det gäller den vanliga legionellan är det ofta äldre eller personer med nedsatt immunförsvar som bli sjuka. Här ser vi en del yngre, väsentligen friska som drabbas, säger Marianne Alanko Blomé.

Vanligt i Australien

Bakterien kallas för “legionella longbeachae” och har inte kunnat spåras till någon specifik leverantör.

Att smittan numera sker just i Sverige är ovanligt, enligt Folkhälsomyndigheten. 

– I Australien och Nya Zeeland däremot är det relativt vanligt att legionellafall smittats vid trädgårdsarbete och jordhantering. Sommarens ökning av fall är unikt för Sverige och ses varken i Danmark, Norge eller Finland, kommenterade myndigheten i samband med utbrottet 2018.

Fyra rekommendationer

Även om risken för att insjukna bedöms som liten uppmanar Folkhälsomyndigheten att se över hur man hanterar jord eller kompostmaterial. Särskilt om man tillhör en sårbar grupp med nedsatt infektionsförsvar, nedsatt lungfunktion eller röker.

– Öppna jordpåsar utomhus eller i välventilerad miljö och undvik att andas in damm från jordpåsarna, framhåller Folkhälsomyndigheten som även ger följande rekommendationer:

- Undvik att andas in damm från trädgårdsmaterial

- Om jorden eller trädgårdskompostmaterialet är torrt, fukta/blöt ned detta me vattenkanna för att minska risken att damm virvlar upp

- Tvätta händerna med tvål och vatten efter hantering av jord och trädgårdskompostmaterial

Foto P. Shah

Text: Redaktionen


SVERIGE: Vill införa Netflix-skatt

2024 05 25

Svenska filminstitutets nya vd bekräftar att hon vill införa en ny kostnad gällande Netflix.

Streamingtjänster har blivit allt mer vanligt förekommande i Sverige det senaste årtiondet.

Samtidigt har kostnaderna för tjänsterna ökat, och nu vill Filminstitutets nya vd Anna Croneman lägga till en ny kostnad gällande streamingjättarna.

Detta för att finansiera produktionen av svensk film.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Enda alternativet”

Förslaget gör gällande att en slags skatt ska införas på streamingtjänster för att finansiera svensk film.

– Hittills är det det enda alternativet som existerar. Och jag tycker att det är rimligt att de som visar svensk film också ska vara med och bidra till den allmänna infrastrukturen, säger Anna Croneman till SR.

Finns i flera länder

I flera länder finns redan en så kallad Netflix-skatt som bidrar med finansieringen till olika projekt, bland annat Danmark.

Förslaget kommer att behandlas i samband med regeringens filmutredning som kommer att vara färdig först nästa år.

– Vi ligger så långt efter. Det är klart att det är jättesvårt att satsa sig ur ett dödläge utan att ha resurser så jag tycker att den här finansieringsfrågan är kolossalt viktig, fortsätter Anna Croneman.

Tillträdde tidigare i år

Det råder vissa oklarheter gällande exakt hur en sådan skatt skulle vara utformad.

Croneman understryker dock att den behövs för att finansiera svensk film.

Anna Croneman tillträdde som ny vd för Svenska Filminstitutet i april.

Anna Croneman är utbildad producent vid Dramatiska Institutet. Hon kommer närmast från Sveriges Television där hon sedan 2017 arbetar som programchef för SVT Drama, och innan dess från produktionsbolaget Avanti Film där hon var en av grundarna, förklarar institutet via sin webbsida.

– Anna Croneman har producerat ett stort antal filmer och tv-serier samt haft förtroendeuppdrag som vice ordförande i Filminstitutets styrelse och i Film&TV-Producenterna. 

“I rätt tid”

Filminstitutets styrelseordförande Gunilla von Platen understryker att Croneman kommer in i rätt tid just med anledning av filmutredningen som pågår.

– Styrelsen ser fram emot att Anna Croneman blir den som nu kommer att leda Filminstitutet framåt. Hon har med sin gedigna bakgrund inom film och tv den kompetens och de egenskaper som behövs och hon kommer in i verksamheten i rätt tid med tanke på den nyligen startade filmutredningen.  

Foto: G. Carstens-Peters

Text: Redaktionen