ELKRISEN: Positiv trend i Sverige

2022 12 16

Under november minskade elförbrukningen i hela landet med 9,5 procent, rapporterar Svenska kraftnät.

– Korrigerat för kalender- och temperaturskillnader uppgår minskningen till 6 procent jämfört med ett år tillbaka, framhåller myndigheten.

Elkonsumenter i södra Sverige, området som drabbas värst av höga elkostnader, har dragit ner på elanvändningen ordentligt.  

– Liksom föregående höstmånader är minskningen störst i södra Sverige, där är den korrigerade minskningen 10,1 procent, säger Erik Ek, strategisk driftchef, Svenska kraftnät.

Erik Ek framhåller att utvecklingen i södra Sverige är mycket positiv.

– Att minskningen är störst i södra Sverige är mycket bra. Där är nämligen risken för effektbrist denna vinter störst, vilket beror på att omvärldsfaktorer har utvecklats på ett sådant sätt att Sverige inte kan räkna med att importera el i samma utsträckning som under tidigare vintrar.

Regeringens uppamning: Spara el

Regeringen och ansvariga myndigheter har uppmanat svenska folket att fortsätta minska sin elanvändning eller flytta den till tider då systemet är mindre belastat, så som kvällar och helger. 

– Läget är relativt akut.  Nu är det tid för att stötta, kraftsamla och spara, för att ta oss igenom en tid som är utomordentligt ansträngd, sa statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff i fredags.

Enligt Erik Ek är det absolut viktigaste ur ett kraftbalansperspektiv att minskningen av elförbrukningen sker under morgon- och kvällstopparna.

– Det är när lasten eller förbrukningen är som högst under dygnets timmar som det är mest kritiskt. Det är mellan 8-11 på morgonen och 16-19 på kvällen, framhåller driftchefen.

Flera vinster

Vinsterna av att minska elförbrukningen under de höga topparna är flera, förklarar Erik Ek.

Enligt Svenska kraftnäts driftchef kommer det bland annat att leda till:

- Lägre elräkningar för hushåll och företag

- Lägre elpris eftersom elpriset bestäms utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan

-  Mindre risk för effektbrist både i Sverige och våra grannländer

Foto: F. Almeida

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen