ELKRISEN: Positiv trend i Sverige

2022 12 16

Under november minskade elförbrukningen i hela landet med 9,5 procent, rapporterar Svenska kraftnät.

– Korrigerat för kalender- och temperaturskillnader uppgår minskningen till 6 procent jämfört med ett år tillbaka, framhåller myndigheten.

Elkonsumenter i södra Sverige, området som drabbas värst av höga elkostnader, har dragit ner på elanvändningen ordentligt.  

– Liksom föregående höstmånader är minskningen störst i södra Sverige, där är den korrigerade minskningen 10,1 procent, säger Erik Ek, strategisk driftchef, Svenska kraftnät.

Erik Ek framhåller att utvecklingen i södra Sverige är mycket positiv.

– Att minskningen är störst i södra Sverige är mycket bra. Där är nämligen risken för effektbrist denna vinter störst, vilket beror på att omvärldsfaktorer har utvecklats på ett sådant sätt att Sverige inte kan räkna med att importera el i samma utsträckning som under tidigare vintrar.

Regeringens uppamning: Spara el

Regeringen och ansvariga myndigheter har uppmanat svenska folket att fortsätta minska sin elanvändning eller flytta den till tider då systemet är mindre belastat, så som kvällar och helger. 

– Läget är relativt akut.  Nu är det tid för att stötta, kraftsamla och spara, för att ta oss igenom en tid som är utomordentligt ansträngd, sa statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff i fredags.

Enligt Erik Ek är det absolut viktigaste ur ett kraftbalansperspektiv att minskningen av elförbrukningen sker under morgon- och kvällstopparna.

– Det är när lasten eller förbrukningen är som högst under dygnets timmar som det är mest kritiskt. Det är mellan 8-11 på morgonen och 16-19 på kvällen, framhåller driftchefen.

Flera vinster

Vinsterna av att minska elförbrukningen under de höga topparna är flera, förklarar Erik Ek.

Enligt Svenska kraftnäts driftchef kommer det bland annat att leda till:

- Lägre elräkningar för hushåll och företag

- Lägre elpris eftersom elpriset bestäms utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan

-  Mindre risk för effektbrist både i Sverige och våra grannländer

Foto: F. Almeida

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Kraftigt regn och åska drar in – varning i fem län

2026 07 19

Under lördagen ställde vädret till med problem i Östergötland.

Det handlade då bland annat om översvämningar och strömavbrott.

SMHI har utfärdat gula varningar för skyfallsliknande regn även på söndagen.

Fem län berörs av varningarna, och även åska kan vara att vänta under dagen.

Varning i fem län

Kraftigt regn ser på söndagen ut att falla över:

- Kalmar län

- Skåne län

- Hallands län

- Kronobergs län

- Blekinge län

Varningen för Kalmar län gäller bland annat stora delar av Öland – men även ett område från Tingsryd till Borgholm, och som även inkluderar Kalmar.

Uppemot 40 millimeter

Från söndag eftermiddag fram till måndag morgon väntas regnskurar som kan vara kraftiga och ge stora regnmängder på kort tid. 

Även åska lär vara att vänta.

– Från söndag eftermiddag fram till måndag morgon tidvis skurar som lokalt kan ge stora regnmängder på kort tid, upp mot 30-40 mm, framhåller SMHI.

Läs mer: Kreml tystar ner – rädda för folkets reaktion

På kort tid

I delar av Skåne, Halland, Kronoberg och Blekinge kan det också komma uppemot 40 millimeter regn på kort tid och åska.

– Översvämningar kan uppstå i till exempel källare och dagvattensystem, fortsätter vädermyndigheten. 

– Se över om du kan täta din källare, eller flytta på föremål som riskerar att skadas av vatten.

SMHI uppmanar

Varningen gäller mellan klockan 13 och klockan 21 på söndagen.

SMHI riktar en rad uppmaningar till alla som påverkas:

- Vägar och viadukter kan översvämmas, undvik att köra genom vattensamlingarna.

- Rensa hängrännor, dagvattenbrunnar och andra vattenvägar så att vattnet kan rinna bort obehindrat.

- Restider kan bli längre då det kan vara dålig sikt och risk för vattenplaning. Avsätt längre tid för din resa och anpassa hastigheten.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: T. Leery

Text: Redaktionen