EKONOMI: Riksbanken vädjar till hushållen

2023 02 22

För drygt två veckor sedan höjde Riksbanken styrräntan med 50 punkter.

Samtidigt flaggade myndigheten för ytterligare höjningar under våren.

Men nu ber man hushållen om hjälp.

Riksbankschefen Erik Thedéen vädjar till Sveriges konsumenter att göra vad de kan för att bidra till att bromsa inflationen.

– Att de inte accepterar de högsta priserna utan går till dem som erbjuder lägre priser. Då får vi ju en process i till exempel livsmedelshandeln som kommer dämpa de där smör- eller semmelpriserna, säger han enligt Svenska Dagbladet.

Första kommentarerna om inflationen

Dagens uttalande är första gången Riksbanken kommenterar veckans inflationssiffror.

Höga matpriser håller inflationen på en fortsatt hög nivå, som enbart sjunker tack vare lägre elkostnader.

Tar man bort energifaktorn har inflationen i själva verket stigit, och flera ekonomer har varnat för vad Riksbanken kan göra i kölvattnet av beskedet.

– Jag är orolig att detta kan trigga Riksbanken att fortsätta med sina alltför kraftiga räntehöjningar som har väldigt negativa effekter för vanliga människors liv och ekonomi, säger exempelvis Torbjörn Hållö, ekonom på LO, till SVT.

"Fel riktning – oroande"

Erik Thedéen vill dock inte uttala sig om någon eventuell krasch på grund av potentiella räntehöjningar, men är bekymrad över läget.

– Den gick i fel riktning. Den är oroande, säger han enligt SvD.

Han säger även att bopriserna är på väg uppåt igen och att sysselsättningen fortfarande är hög, som i kombination med att svensk industri går “ganska okej” tolkas som goda tecken.

"Målat in sig i ett hörn"

Anledningen till att Riksbanken skulle kunna höja räntan igen är för att stärka den svenska kronans växelkurs.

Den motiveringen döms dock ut av Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

– Här har man målat in sig i ett hörn. Om man säger att man ska försvara kronan och inte kan det hamnar man i en väldigt dålig situation. Det finns en risk att man kommer börja testa dem. Ska de då försvara den kommer de att knäcka svensk ekonomi och bostadsmarknad, säger hon till Dagens industri.

Hon tillägger:

– Lite får man känslan att de inte är i verkligheten överhuvudtaget.

LÄS MER: Varnar för “kraftig räntehöjning” – en grupp måste se upp

LÄS MER: Jättedyr fettisdag – chockökning på semlor

LÄS MER: Chockökning på livsmedel

Foto: P. van der Meulen

Text: Redaktionen

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V.

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen.

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter.

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs.

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister.

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam"

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina

Foto: Circle K

Text: Redaktionen