EKONOMI: Dramatiskt bokslut för svenska hushåll

2023 03 02

De svenska hushållens bruttoförmögenhet rasade med 2 055 miljarder kronor under 2022.

Det visar SEB:s sparbarometer för det fjärde kvartalet 2022.

–  Det är en nedgång som motsvarar drygt en tredjedel av hela den svenska ekonomin, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.

Enligt SEB pressade en kraftig börsturbulens och fallande bostadspriser ner förmögenheten.

Mindre sparpengar

Trots ett turbulent fjolår fortsatte hushållen att nyspara under 2022.

Sparandet bromsades dock rejält. 

Fjolårets nysparande landade på 406 miljarder kronor. En minskning med 42 procent jämfört med 2021.  

Boven i dramat

Bostadslånen fortsätter att vara den stora boven i dramat gällande hushållens samlade skulder.

Enligt SEB står bostadslånen för nästan 80 procent av skulderna.

Räntekvoten, som visar hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst, har ökat markant under 2022.

Under fjolårets sista kvartal steg räntekvoten från 4,7 till 5,5 procent.

– En stor andel av hushållen har rörliga bolåneräntor, vilket gör att Riksbankens höjningar får ganska stort genomslag på hushållens ränteutgifter, säger Américo Fernández.

Dyster framtidsprognos

I början av februari höjde Riksbanken styrräntan med 50 punkter – från 2,5 till 3,0 procent.

Samtidigt flaggar riksbankschefen Erik Thedéen för nya höjningar under våren.

– Vi planerar nu för att det antagligen kommer att behövas ytterligare en åtstramning i april på 25 eller 50 punkter, sa han till Aftonbladet i februari.

SEB:s Américo Fernández varnar för att nya höjningar kan slå hårt mot hushållen.

– Räntekvoten är nu på den högsta nivån sedan 2014 och blickar vi mot våren talar det mesta för att hushållen kommer att få det tuffare när Riksbanken väntas höja ytterligare innan det stabiliseras mot hösten, framhåller han.

Vill stärka kronan

Erik Thedéen har bland annat motiverat höjningar av styrräntan med att han vill undvika en potentiell krasch i svensk ekonomi och stärka en svag krona.

I går, onsdag, riktade Nordeas chefsekonom Annika Winsth skarp kritik mot riksbankschefens motivering.

– Om han ska försvara kronan varje gång som marknaden testar “tänker du bry dig om kronan” är risken uppenbar att han knäcker svensk ekonomi och bostadsmarknad. Riksbanken har målat in sig i ett hörn, framhöll Annika Winsth i en intervju med SvD.

Läs mer här: Storbank slår larm – ”knäcker svensk ekonomi”

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen