EKONOMI: Dramatiskt bokslut för svenska hushåll

2023 03 02

De svenska hushållens bruttoförmögenhet rasade med 2 055 miljarder kronor under 2022.

Det visar SEB:s sparbarometer för det fjärde kvartalet 2022.

– Det är en nedgång som motsvarar drygt en tredjedel av hela den svenska ekonomin, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.

Enligt SEB pressade en kraftig börsturbulens och fallande bostadspriser ner förmögenheten.

Mindre sparpengar

Trots ett turbulent fjolår fortsatte hushållen att nyspara under 2022.

Sparandet bromsades dock rejält.

Fjolårets nysparande landade på 406 miljarder kronor. En minskning med 42 procent jämfört med 2021.

Boven i dramat

Bostadslånen fortsätter att vara den stora boven i dramat gällande hushållens samlade skulder.

Enligt SEB står bostadslånen för nästan 80 procent av skulderna.

Räntekvoten, som visar hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst, har ökat markant under 2022.

Under fjolårets sista kvartal steg räntekvoten från 4,7 till 5,5 procent.

– En stor andel av hushållen har rörliga bolåneräntor, vilket gör att Riksbankens höjningar får ganska stort genomslag på hushållens ränteutgifter, säger Américo Fernández.

Dyster framtidsprognos

I början av februari höjde Riksbanken styrräntan med 50 punkter – från 2,5 till 3,0 procent.

Samtidigt flaggar riksbankschefen Erik Thedéen för nya höjningar under våren.

– Vi planerar nu för att det antagligen kommer att behövas ytterligare en åtstramning i april på 25 eller 50 punkter, sa han till Aftonbladet i februari.

SEB:s Américo Fernández varnar för att nya höjningar kan slå hårt mot hushållen.

– Räntekvoten är nu på den högsta nivån sedan 2014 och blickar vi mot våren talar det mesta för att hushållen kommer att få det tuffare när Riksbanken väntas höja ytterligare innan det stabiliseras mot hösten, framhåller han.

Vill stärka kronan

Erik Thedéen har bland annat motiverat höjningar av styrräntan med att han vill undvika en potentiell krasch i svensk ekonomi och stärka en svag krona.

I går, onsdag, riktade Nordeas chefsekonom Annika Winsth skarp kritik mot riksbankschefens motivering.

– Om han ska försvara kronan varje gång som marknaden testar “tänker du bry dig om kronan” är risken uppenbar att han knäcker svensk ekonomi och bostadsmarknad. Riksbanken har målat in sig i ett hörn, framhöll Annika Winsth i en intervju med SvD.

Läs mer här: Storbank slår larm – ”knäcker svensk ekonomi”

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen