EKONOMI: Bekräftat – kraftig förändring för pensionärer

2023 09 25

Under 2023 väntas de genomsnittliga utgifterna för en  pensionärs boendekostnader, mat, hushållskostnader och el uppgå till totalt 14 065 kronor per månad.

En bekräftad ökning jämfört med 2022 och 2021.

Det visar en ny sammanställning av Länsförsäkringar.

– Det är 1 891 kronor mer än ifjol och sammanlagt 3 490 kronor mer än under 2021, framhåller försäkringsbolaget i ett pressmeddelande.

Om pensionärshushållen dessutom innehar en bil stiger utgifterna rejält – från 14 065 kronor per månad till 16 985 kronor per månad.

Boven i dramat

De höga räntorna pekas ut som den stora boven i dramat.

– Den stora bulken av kostnaderna utgörs av livsmedel men det är räntorna som bidrar mest till kostnadsökningarna, förklarar Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.

Enligt Länsförsäkringars beräkningar lägger ett genomsnittligt singelhushåll 103 procent av pensionen på boendekostnader, mat, hushållsutgifter och el.

En kraftig ökning jämfört med fjolåret och 2021.

– Det är 12 procentenheter mer än under 2022, och jämfört med 2021 handlar det om 20 procentenheter, framhåller försäkringsbolaget.

Kritiserar regerings skattesänkning

Regeringen har föreslagit att skatten ska sänkas för alla pensionärer.

Skattesänkningen uppgår till två miljarder kronor.

– Sammantaget med den indexering av grundavdraget som görs årligen innebär detta att en pensionär med en pension på 25 000 kronor i månaden får 3 400 kronor mer i plånboken varje år, uppger regeringen på sin hemsida.

Länsförsäkringars privatekonom Trifa Chireh dömer ut satsningen.

Hon anser att skattesänkningen är otillräcklig eftersom utgiftshöjningarna intecknar en stor del av pensionerna.

– Det här verkar inte regeringen ta hänsyn till i årets höstbudget med förslaget om sänkta skatter. Kostnaderna har ökat med nästan 2 000 kronor i månaden för pensioner. Då känns 283 kronor per månad i skattelättnad inte till mycket stor hjälp.

Fyra tips

Trifa Chireh går nu ut med fyra tips till pensionärer som befinner sig i ett kärvt ekonomiskt läge.

Här är privatekonomens tips för att möta ett tufft ekonomiskt år:

- Planera veckans måltider efter rabatterbjudanden och handla även på andra livsmedelkedjor än det du är van vid. Har du en månadslön efter skatt som understiger 11 190 kronor per månaden kan du söka medlemskap i vissa livsmedelsbutiker för att kunna handla mat billigare.

- Omvärdera din bostad- om du har haft den länge för att slippa amorteringskravet. Om din bostad har ökat i värde så kan det innebära en lägre belåningsgrad och därmed en lägre amortering. Det kan frigöra några tusenlappar för att möta de stigande boräntorna.

- Har du tomma rum över i bostaden eller en stuga som ingen använder längre kan du hyra ut och få in en extra inkomstkälla. Det är ett utmärkt sätt att få lite hjälp för att betala hyran varje månad.  kom ihåg att dina extra hyresintäkter behöver skattas, läs mer om detta på Skatteverkets hemsida.

- Ta bort återbetalningsskyddet på dina tjänstepensioner och höj din pension med både 5 och 10 procent. Kontakta ditt pensionsbolag.

Foto: F. Arw

Text: Redaktionen


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen