EFTER NATOBESKEDET: Finland varnar för militära åtgärder

2022 04 08

På torsdagen rapporterade flera medier i Finland att landet förbereder en ansökan om ett Natomedlemskap.

En ansökan till militäralliansen kommer troligtvis att ske i början av maj, rapporterade finska tidningen Iltalehti.

Ryssland kan svara

Putinregimen har tidigare varnat både Finland och Sverige för ”konsekvenser” om länderna närmar sig Nato. På torsdagskvällen framförde Kremls talesman Dmitry Peskov att Ryssland måste stärka sin västra flank om Sverige eller Finland går med i alliansen.

Finska generalmajoren Pekka Toveri, tidigare chef för underrättelsestaben i finska militären, konstaterar att det är möjligt att Ryssland kommer att använda sig av militära åtgärder under en pågående finsk ansökningsperiod, som beräknas vara mellan fyra månader och ett år.

Har slutat bry sig

– De senaste veckornas krigsförbrytelser i Ukraina visar att Ryssland inte längre bryr sig om vad någon tycker. Om Ryssland tror att något kan uppnås med militärt våld, ja, då kan de använda det, säger han till Svenska Yle.

Vidare menar han att det i sådana fall inte kommer att röra sig om marktrupper i Finland. Men den ryska militären har resurser över för att skapa utmaningar.

– Markstyrkorna är i Ukraina, men Ryssland har också luftvärn och marin.

Skrämseltaktik

Ett ytterligare scenario kan vara att Ryssland kommer att framställa Finland som ett större hot och eskalera sin skrämseltaktik.

– Vi kan inte utesluta att Ryssland skulle använda militärt våld, men det kan vara bara en liten del av åtgärderna. Man kan också använda diplomatiskt våld och skrämseltaktik. Särskilt skulle man kunna utnyttja situationen och måla upp Finland som en fiende, säger Hannah Smith, forskningschef vid det Europeiska centret för motverkandet av hybridhot, till Yle.

Kan få motsatt effekt

Men det är inte alls säkert att den ryska taktiken kommer att försvåra den finska ansökningsprocessen. Snarare kan det få en motsatt effekt, hävdar direktören för Utrikespolitiska institutet i Finland, Mika Aaltola.

Han konstaterar att ryska åtgärder troligtvis skulle påskynda en finsk ansökan.

– Finnarna kommer att reagera på ett motsatt sätt om ryssarna försöker påverka. Ryssarna kommer inte kunna att blockera ett finskt medlemskap, konstaterade han i finska talkshowen A-talk på torsdagskvällen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen