Dyr bensin: då vänder drivmedelspriserna nedåt igen

2023 08 29

Drivmedelspriserna fortsätter att öka.

Idag kom beskedet att dieselpriset skenar ytterligare – och är nu uppe på 25,26 kronor litern vid bemannade stationer.

Det är årets högsta notering.

Kraftiga prisökningar sker även för bensin som i fredags steg med 35 öre per liter och landade på 21,74 kronor – även det årets högsta prislapp.

Ingen sänkning i närtid

Och det kommer fler dåliga nyheter för bilägare vars ekonomi drabbas hårt av drivmedelspriserna.

Få faktorer pekar på en förändring.

– Så länge vi har ett krig i Europa så kommer både bensin- och dieselmarknaden att se fortsatt skakig ut, säger Drivkraft Sveriges vd Jessica Alenius till Dagens Nyheter.

Två faktorer

Det finns två orsaker som i synnerhet driver prisökningen.

En av dem är ökad efterfrågan på olja, den andra är att utbudet samtidigt minskar på grund av att Ryssland och Saudiarabien fattat beslut om att minska produktionen ytterligare till och med hela september ut.

Det i kombination med en rekordlåg krona, då man handlar olja i dollar, påverkar drivmedelspriserna här i Sverige.

Först efter årsskiftet

Jessica Alenius är noga med att betona att Drivkraft Sverige inte gör några officiella prognoser.

Mycket tyder dock på att det kommer att dröja till början av nästa år innan bensin- och dieselpriset minskar igen, eftersom det är då den sänkta reduktionsplikten träder i kraft.

– Det ger betydelse för priset nedåt, men hur stor effekten blir vet ingen, säger vd:n.

Sänks med sex procent

Efter en lång tid av förhandlingar, och hot om regeringskris, enades till slut regeringspartierna och Sverigedemokraterna om att inblandningen av biodrivmedel i diesel och bensin sänks till sex procent.

Enligt partiernas beräkningar ska det innebära en sänkning av priset med 5,50 kronor per liter diesel under 2023.

Just Drivkraft Sverige är en av flera aktörer som kritiserat beslutet.

– Att kraftigt sänka reduktionsplikten under åren 2024-2026 och därefter slopa de redan fastslagna nivåerna för 2027-2030 skapar stor oreda och osäkerhet för drivmedelsbranschen och hela näringslivet i stort, säger Anders Norén, hållbarhetschef på Drivkraft Sverige, i ett uttalande.

"Beaktar inte långsiktigheten"

Anders Norén tillägger:

–Det leder till en ökad risk för redan gjorda och planerade investeringar. Förslaget beaktar inte drivmedelsbranschens behov av långsiktighet och det industripolitiska perspektivet saknas helt.

Även Transportstyrelsen har motsatt sig regeringens och SD:s förslag, enligt Sveriges Radio.

LÄS MER: Bensinmack inför särskilt tvång – annars får man inte tanka

Foto: E. Maclean

Text: Redaktionen


02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen


Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen