Dyr bensin: då vänder drivmedelspriserna nedåt igen

2023 08 29

Idag kom beskedet att dieselpriset skenar ytterligare – och är nu uppe på 25,26 kronor litern vid bemannade stationer.

Det är årets högsta notering.

Kraftiga prisökningar sker även för bensin som i fredags steg med 35 öre per liter och landade på 21,74 kronor – även det årets högsta prislapp.

Ingen sänkning i närtid

Och det kommer fler dåliga nyheter för bilägare vars ekonomi drabbas hårt av drivmedelspriserna.

Få faktorer pekar på en förändring.

– Så länge vi har ett krig i Europa så kommer både bensin- och dieselmarknaden att se fortsatt skakig ut, säger Drivkraft Sveriges vd Jessica Alenius till Dagens Nyheter.

Två faktorer

Det finns två orsaker som i synnerhet driver prisökningen.

En av dem är ökad efterfrågan på olja, den andra är att utbudet samtidigt minskar på grund av att Ryssland och Saudiarabien fattat beslut om att minska produktionen ytterligare till och med hela september ut.

Det i kombination med en rekordlåg krona, då man handlar olja i dollar, påverkar drivmedelspriserna här i Sverige.

Först efter årsskiftet

Jessica Alenius är noga med att betona att Drivkraft Sverige inte gör några officiella prognoser.

Mycket tyder dock på att det kommer att dröja till början av nästa år innan bensin- och dieselpriset minskar igen, eftersom det är då den sänkta reduktionsplikten träder i kraft.

– Det ger betydelse för priset nedåt, men hur stor effekten blir vet ingen, säger vd:n.

Sänks med sex procent

Efter en lång tid av förhandlingar, och hot om regeringskris, enades till slut regeringspartierna och Sverigedemokraterna om att inblandningen av biodrivmedel i diesel och bensin sänks till sex procent.

Enligt partiernas beräkningar ska det innebära en sänkning av priset med 5,50 kronor per liter diesel under 2023.

Just Drivkraft Sverige är en av flera aktörer som kritiserat beslutet.

– Att kraftigt sänka reduktionsplikten under åren 2024-2026 och därefter slopa de redan fastslagna nivåerna för 2027-2030 skapar stor oreda och osäkerhet för drivmedelsbranschen och hela näringslivet i stort, säger Anders Norén, hållbarhetschef på Drivkraft Sverige, i ett uttalande.

"Beaktar inte långsiktigheten"

Anders Norén tillägger:

–Det leder till en ökad risk för redan gjorda och planerade investeringar. Förslaget beaktar inte drivmedelsbranschens behov av långsiktighet och det industripolitiska perspektivet saknas helt.

Även Transportstyrelsen har motsatt sig regeringens och SD:s förslag, enligt Sveriges Radio.

LÄS MER: Bensinmack inför särskilt tvång – annars får man inte tanka

Foto: E. Maclean

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen