Dyr bensin: då vänder drivmedelspriserna nedåt igen

2023 08 29

Drivmedelspriserna fortsätter att öka.

Idag kom beskedet att dieselpriset skenar ytterligare – och är nu uppe på 25,26 kronor litern vid bemannade stationer.

Det är årets högsta notering.

Kraftiga prisökningar sker även för bensin som i fredags steg med 35 öre per liter och landade på 21,74 kronor – även det årets högsta prislapp.

Ingen sänkning i närtid

Och det kommer fler dåliga nyheter för bilägare vars ekonomi drabbas hårt av drivmedelspriserna.

Få faktorer pekar på en förändring.

– Så länge vi har ett krig i Europa så kommer både bensin- och dieselmarknaden att se fortsatt skakig ut, säger Drivkraft Sveriges vd Jessica Alenius till Dagens Nyheter.

Två faktorer

Det finns två orsaker som i synnerhet driver prisökningen.

En av dem är ökad efterfrågan på olja, den andra är att utbudet samtidigt minskar på grund av att Ryssland och Saudiarabien fattat beslut om att minska produktionen ytterligare till och med hela september ut.

Det i kombination med en rekordlåg krona, då man handlar olja i dollar, påverkar drivmedelspriserna här i Sverige.

Först efter årsskiftet

Jessica Alenius är noga med att betona att Drivkraft Sverige inte gör några officiella prognoser.

Mycket tyder dock på att det kommer att dröja till början av nästa år innan bensin- och dieselpriset minskar igen, eftersom det är då den sänkta reduktionsplikten träder i kraft.

– Det ger betydelse för priset nedåt, men hur stor effekten blir vet ingen, säger vd:n.

Sänks med sex procent

Efter en lång tid av förhandlingar, och hot om regeringskris, enades till slut regeringspartierna och Sverigedemokraterna om att inblandningen av biodrivmedel i diesel och bensin sänks till sex procent.

Enligt partiernas beräkningar ska det innebära en sänkning av priset med 5,50 kronor per liter diesel under 2023.

Just Drivkraft Sverige är en av flera aktörer som kritiserat beslutet.

– Att kraftigt sänka reduktionsplikten under åren 2024-2026 och därefter slopa de redan fastslagna nivåerna för 2027-2030 skapar stor oreda och osäkerhet för drivmedelsbranschen och hela näringslivet i stort, säger Anders Norén, hållbarhetschef på Drivkraft Sverige, i ett uttalande.

"Beaktar inte långsiktigheten"

Anders Norén tillägger:

–Det leder till en ökad risk för redan gjorda och planerade investeringar. Förslaget beaktar inte drivmedelsbranschens behov av långsiktighet och det industripolitiska perspektivet saknas helt.

Även Transportstyrelsen har motsatt sig regeringens och SD:s förslag, enligt Sveriges Radio.

LÄS MER: Bensinmack inför särskilt tvång – annars får man inte tanka

Foto: E. Maclean

Text: Redaktionen


17 september 2025

UPPGIFTER: Nya högkostnadsskyddet verkningslöst – ”en bluff”

2025 09 18

Regeringen har infört ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det nya skyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde.

– Det gör skillnad vilka som styr. Vi lägger om energipolitiken för att hushåll och företag ska få stabil el, där och när det behövs, till konkurrenskraftiga priser, framhåller Tidlpartierna i Aftonbladet debatt.

”En bluff”

Nu ifrågasätts det nya högkostnadsskyddet.

Elmarknadsanalytiker Bengt Ekenstierna beskriver det som ”en slags bluff”. Detta eftersom spotpriset inte har varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022. Därför blir det nya högkostnadsskyddet verkningslöst, enligt experten.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, säger Ekenstierna till DN.

Regeringen har inte kommenterat kritiken.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Stort stödpaket till hushållen

Regeringen har gått fram med flera åtgärder i höstbudgeten för att stärka hushållens ekonomi.

Här är några av regeringens åtgärder: 

- Sänkt moms på livsmedel från 12 till 6 procent. Förslaget om sänkt matmoms föreslås gälla under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027. För en barnfamilj beräknas matkassen bli 6 500 kronor billigare per år.

- Sänkt skatt på arbete och pension genom att jobbskatteavdraget och förhöjda grundavdraget stärks. Förslagen föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. 

- Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning. Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. Förslaget innebär 1 800 kronor per år i sänkt skatt för personer som berörs.

- Sänkt elskatt i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms). Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

- Högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Högkostnadsskyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

LÄS MER: Svenskt företag säljs till USA – för 10 miljarder 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


18 september 2025

Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

2025 09 18

Den ryska krigsekonomin går på knäna, men än så länge lyckas Kreml finansiera sitt anfallskrig mot Ukraina.

Men en åtgärd från väst kan få den ryska ekonomin att kollapsa.

Det menar professorn i nationalekonomi Martin Sandbu, som är ekonomisk kommentator på Financial Times.

Experten framhåller att ett totalförbud mot köp av rysk olja och gas, i kombination med hårda sanktioner mot alla importörer, kan driva Ryssland mot konkurs.

– Om oljeintäkterna stryps kommer det att tippa staten mot konkurs, precis som det gjorde med Sovjetunionen i slutet av 1980-talet, säger Sandbu till Börsen.

”Nu är det dags”

Nationalekonomen uppmanar västvärlden att agera. Han menar att Europa är redo för den kraftfulla åtgärden.

– Nu är det dags. Priserna är låga och Centraleuropa kan försörjas från Italien.

Vidare betonar Sandbu att importen av metaller och gödningsmedel från Ryssland måste upphöra.

– EU måste också slå mycket hårdare mot maskinexport till den ryska vapenindustrin, säger han till tidningen.

Ekonomiskt krig eller krig på marken

Enligt Martin Sandbu står västvärlden inför ett ödesval. Antingen skärper man sanktionerna ordentligt eller väntar ett krig mot Ryssland.

– Västvärlden måste inse att alternativet till att utkämpa ett ekonomiskt krig mot Ryssland i slutändan är att utkämpa ett riktigt krig, om Ukraina inte längre kan hålla Ryssland borta. 

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

USA ställer krav

USA:s president Donald Trump har meddelat att han är beredd att införa ”massiva sanktioner” mot Ryssland om samtliga Natoländer inför lika hårda sanktioner och stoppar importen av rysk olja.

– Jag är redo att införa massiva sanktioner mot Ryssland när alla Natoländer är överens om att göra samma sak, och när alla Natomedlemmar SLUTAR KÖPA OLJA FRÅN RYSSLAND, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social. 

LÄS MER: UPPGIFTER: Rysk toppgeneral försvunnen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen