Drönarincidenter väcker oro hos Nato – Kan tvingas agera

2022 03 17

Flera militära drönare har flugit över den ukrainska gränsen och befunnit sig på Natoterritorium.  

Incidenter som skapar problem för militäralliansen som uppges vara oroade över att Rysslands krig kan sprida sig till Natoländer, även om det sker oavsiktligt.

Trio av incidenter

Förra veckan flög en drönare mer än 360 kilometer bortom Ukrainas västra gräns, innan den kraschade i  Natolandet Kroatien, uppger CNN.

Flera kroatiska tjänstemän har berättat att drönaren bar på en bomb. Det är fortfarande inte fastställt om den tillhörde ukrainska eller ryska styrkor.

Från Rumänien

En annan drönare flög nyligen in i Rumänien, söder om Ukraina.

På tisdagen uppgav Ukrainas militär att de skjutit ner en rysk drönare, som återigen tagit sig till Ukraina genom polskt luftrum.

Sätter press på Nato

Trion av drönarincidenter har förstärkt oron över att Rysslands krig i Ukraina kan sprida sig till Nato-länder, även om det sker oavsiktligt.

Incidenterna har tvingat militäralliansen att fundera över hur de ska reagera, eller om de ska reagera överhuvudtaget, rapporterar CNN.

Upprättat en linje

Amerikanska tjänstemän uppger för nyhetskanalen att USA:s militär har upprättat en kontaktlinje med Ryssland för att kunna avbryta konflikter och för att minska risken för felbedömningar.

– USA har testat linjen två till tre gånger om dagen, säger en högt uppsatt källa inom amerikanska försvaret till CNN.

Men samtidigt oroar tystnaden från den östra sidan.

Ryssland svarar inte

Natos försök till kontakt via ”dekonfliktlinjen” och skrivna brev har mötts av tystnad, vilket ger skäl till oro, då Rysslands anfallskrig i Ukraina har spridit sig längre västerut.

– Vi försöker kommunicera med dem såklart, men det krävs två sidor för att kommunicera, sade en amerikansk tjänsteman till reportrar efter ett möte i Natos högkvarter, uppger CNN.  

Ska försvara Natos territorium

Nato och USA har klargjort att de inte kommer att skicka trupper eller stridsflygplan till Ukraina. Men samtidigt har president Joe Biden och Nato varit tydliga med att ”varje tum” av Natos territorium kommer försvaras.

–  Vi kommer att fortsätta att göra allt som behövs för att skydda alliansen, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg när Ryssland inledde sin invasion av Ukraina.

Ökat sin patrullering

Samtidigt har Nato ökat sin patrullering och övervakning nära gränsen till Ukraina.

– Vi måste övervaka för att spåra, men också för att säkerhetsställa att vi kan reagera om det behövs, sade Jens Stoltenberg i veckan, enligt CNN.

Natos generalsekreterare syftar på nya luftvärnsmissilbatterier som har placerats  ut längs alliansens östra flank. Han uppgav att drönarincidenterna har visat att det sker fler militära aktiviteter i luften och att det finns en ökad risk för ”olyckor”.

– Därför måste vi vara extra vaksamma, reagera när det behövs och se till att vi kan kommunicera med ryssarna, konstaterar Stoltenberg.

Foto: L. Gnos

Text: Redaktionen


Natoländer riskerar kritiskt dygn – Sverige kopplas in

2025 02 08

Imorgon lördag kommer Estland, Lettland och Litauen att bryta sig loss från Ryssland.

De tre baltiska Natomedlemmarna kommer då att kapa ledningarna till det stora ryska elsystemet.

Händelsen har förberetts i över tio år och beskrivs som en ny era då länderna till slut vänder blad från sitt sovjetiska förflutna.

Kritiskt dygn väntar

Men övergången är inte riskfri.

Ett kritiskt dygn kan vänta under mellanperioden när Baltikum inte tillhör något större synkronområde.

Ingenting får då gå fel. Systemet är mycket känsligare och kan kollapsa vid tillräckligt stora störningar.

Av det skälet har Svenska kraftnät och deras kabel NordBalt kopplats in för att säkra upp baltländernas elsystem.

– Alla dessa länkar är likströmsledningar, men NordBalt spelar en mycket viktig roll då den har funktionalitet som kallas aktiv frekvensreglering. Det innebär att den kan hjälpa till att aktivt hålla frekvensen i det baltiska synkronområdet, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät, i ett uttalande.

Sveriges viktigaste bidrag

Den svenska myndigheten har under flera år följt de baltiska ländernas väg fram mot helgens historiska ögonblick.

Sjökabeln NordBalt, som går mellan Nybro i Småland och Klaipéda i Litauen, beskrivs som det viktigaste bidraget från Sverige i de tre ländernas frigörelseprocess.

– Proceduren på lördag inleds med att de baltiska staterna kopplar bort sina växelströmsledningar mot det ryska synkronområdet. Det baltiska elsystemet blir då en egen elektrisk ö, och innan de kan ansluta till det europeiska behöver de göra ett antal tester för att säkerställa att systemet är tillräckligt stabilt, säger Pontus de Maré. 

Ska vara redo på söndag

Frigörelsen från Ryssland är till stor del symbolisk.

De tre nationerna har inte köpt rysk eller belarusisk el sedan maj 2022 och skillnaden för ländernas invånare bör därmed bli marginell.

– Går allt som planerat kopplar man bort sig på lördag morgon, gör testerna och ansluter sig till Kontinentaleuropa tidig eftermiddag på söndagen, säger Pontus de Maré.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Experter slår larm om Elon Musk – “Har aldrig tidigare hänt i världen”

2025 02 07

Elon Musk, vd för Tesla, har tagit ett våldsamt grepp om makten i USA de senaste veckorna.

Den anklagelsen kommer nu från flera politiska experter.

Multimiljardären lade nästan 270 miljoner dollar på att stötta USA:s president Donald Trump under valkampanjen i höstas och har ibland kallats för “skuggpresidenten”.

Hans maktposition saknar motstycke i amerikansk historia, menar kritikerna.

– Det är en kombination av ekonomisk makt, mediamakt och politisk makt som jag inte tror att vi någonsin har sett förut i någon demokrati i världen, säger statsvetaren Steven Levitsky från Harvard University till AP.

215 miljoner följare

Hösten 2022 tog Elon Musk över sociala medieplattformen Twitter, som numera går under namnet X.

Han har därefter, enligt kritiker, gjort plattformen till en megafon för republikanerna. De senaste dagarna har Musk använt X för lyfta fram flera nya uppmärksammade beslut för sina 215 miljoner följare, exempelvis valet att stänga ned biståndsmyndigheten USAid.

I måndags uppmanade han anställda på myndigheten att stanna hemma. Samtidigt vittnade flera personer om att de blivit utslängda från myndighetens datasystem.

Elon Musk påstod nyligen också att han “raderat” ett direktorat som arbetar med skattedeklarationer, vilket orsakade stort kaos och förvirring bland amerikaner.

LÄS MER: Elon Musk sprider lögn om skjutningen i Örebro

Varnar för intressekonflikter

Elon Musk klassas som en “särskilt statlig anställd” i USA. Han omfattas inte av samma etiska och ekonomiska begränsningar som andra statligt anställda.

Ett problem, enligt fler experter, som flaggar för intressekonflikter. Exempelvis har Musks företag miljardavtal med flera amerikanska myndigheter.

Donald Trump håller inte med om risken.

– Där vi tror att det finns en konflikt eller ett problem kommer vi inte låta honom gå i närheten av, sade presidenten tidigare i veckan enligt AP.

"Var går gränsen?"

Men Steven Levitsky hävdar att det är “otänkbart” att världens rikaste man på egen hand kan styra en av planetens mest inflytesrika kommunikationskanaler samtidigt som han arbetar på uppdrag av Vita huset.

Han får medhåll av Steven Livingston, grundare av Instiute for Data, Democracy & Politics vid George Washington University. 

– Det är att böja sig för en miljardärs vilja och infall och inte mot kongressen. Var slutar X och Elon Musk och var börjar regeringen? Jag är inte säker på var den gränsen går längre, säger han till nyhetsbyrån.

Foto: TED Conference, Flickr

Text: Redaktionen