Därför säger S-MP ja till undantag från månggiftesförbudet

2021 04 09

Socialdemokraternas och Miljöpartiets ja till undantag från förbudet mot utländska månggifte som väntas införas i Sverige får stöd från en rad tillfrågade aktörer.

Flera partier går emot S-MP-regeringen när det gäller totalförbud mot månggifte som ingåtts enligt utländsk lag. S-MP vill ha undantag i så kallade synnerliga skäl där ett förbud kan leda till allvarliga konsekvenser för en individ och många ställer sig frågan vad S-MP menar. I S-MP-regeringens förslag till riksdagen, den så kallade propositionen som lagts fram av justitieminister Morgan Johansson (S), framgår följande resonemang angående undantagen:

Enligt förslagstexten kan ett nekat erkännande få betydelse framför allt när det gäller makarnas inbördes ekonomiska förhållanden, till exempel kvinnans rätt till bodelning, underhåll eller arv.

S-MP-regeringen uttrycker i förslaget att syftet med förbudet är att skydda kvinnor mot att leva i äktenskap som är diskriminerande och inte är förenliga med kraven på likabehandling och S-MP vill även fortsättningsvis ha en mycket restriktiv syn på möjligheten till undantag.

Svaret på Moderaternas kritik om luddig text

Moderaterna kritiserar förslaget för att inte precisera vilka undantagsfallen är och S-MP för fram en förklaring kring detta i förslaget.

– En förutsättning för det generella erkännandeförbud som nu föreslås är att det inte kan förutses att det typiskt sett finns konsekvenser som motiverar ett undantag. Detta är det främsta skälet till att lagstiftaren tidigare valt att inte ange exempel på fall där det kan finnas synnerliga skäl. Varje sådant exempel leder lätt till att det uppfattas som ett typfall och därmed riskerar ventilens tillämpningsområde att bli bredare än avsett, menar S-MP-regeringen.

– Att en kvinna genom erkännandeförbudet inte längre kan få ekonomisk kompensation genom bodelning eller arv är inte i sig ett tillräckligt skäl för att tillämpa ventilen och erkänna äktenskapets rättsverkningar. I många fall kan individen klara sig ekonomiskt utan denna ersättning. När hon inte kan det så kan samhället eller hennes omgivning i övrigt ofta hjälpa till, anser regeringen som landar i att det får överlåtas på rättstillämpningen att avgöra när det finns synnerliga skäl, framgår det i S-MP-propositionen.

S-MP får stöd från flera aktörer

I S-MP-förslaget om undantag framhålls det att de flesta remissinstanserna säger ja till förslaget eller invänder inte emot det och till dessa hör bland annat Domstolsverket, Falu kommun, Helsingborgs tingsrätt, Migrationsverket, Skatteverket, Riksförbundet Internationella Föreningar för Invandrarkvinnor, Sveriges kristna råd och Sveriges advokatsamfund.

[forminator_poll id="2961"]

Kaffepriset förändras i höst

2025 09 14

Kaffemarknaden väntas återigen röra på sig med förändrade priser.

Med en global prisökning på kaffe kan svenska hushåll nu även förvänta sig en betydande höjning i butikshyllorna.

Effekterna märks främst på snabbkaffe, kapslar och hela bönor under hösten.

I USA steg detaljhandelspriserna på kaffe med nästan 21 procent i augusti jämfört med samma månad förra året – den största årliga ökningen sedan 1997, rapporterar The New York Times.

På månadsbasis ökade priserna med fyra procent, den största uppgången på 14 år.

– Kaffepriserna kommer lätt att överstiga tidigare rekord när effekterna av de 50-procentiga tullarna på Brasilien slår igenom i butikshyllorna, säger Diane Swonk, chefsekonom på revisionsföretaget KPMG, till CNN.

LÄS MER: Matpriserna sjunker

Brasilien drabbas hårt

De största exportländerna är de som drabbas hårdast av tullarna.

Brasilien, en av de största leverantörerna i världen, möter 50-procentiga tullar.

Colombia och Vietnam har fått tullar på 10 respektive 20 procent. Dessa åtgärder infördes som ett svar på politiska spänningar med Brasilien, vilket nu påverkar marknaden direkt.

Sverige påverkas

Denna snabba prisuppgång påverkar även den svenska marknaden, eftersom Sverige importerar nästan allt kaffe och är beroende av samma stora exportländer som USA.

Om man ser till de senaste fem åren blir prisökningen ännu mer påtaglig.

Sedan sommaren 2020 har kaffepriset mer än fördubblats, medan andra varor – och svenskarnas löner – endast har stigit med drygt 20 procent.

Prishöjning i butik

Enligt ny statistik från Matpriskollen har matpriset stått still i augusti. Men för kaffe ser det inte likadant ut.

– Råkaffepriserna som minskat stabilt sedan slutet på april fick en stark rekyl uppåt i slutet av sommaren vilket har skapat rejäla skillnader i hyllan, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.

Prishöjningarna i butik har ännu inte slagit igenom helt då förändringar i råvarupriserna ofta påverkar hyllpriserna med viss fördröjning.

LÄS MER: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass – hela listan

Foto: Public Domain Pictures

Text: Redaktionen


JUST NU: Akut brist i Ryssland – Putin går på knäna

2025 09 14

Ryssland står inför en stor brist efter Ukrainas upprepade attacker.

Det är de senaste attackerna mot landets oljeanläggningar som ligger till bakgrund och slagen mot den ryska oljan får nu tydliga och omedelbara följder.

Konsekvenserna av attackerna ses nu i flera regioner, där leveransstopp och stigande priser skapar oro, rapporterar The Moscow Times.

Stor bensinbrist väntar

Analytiker uppskattar att Ryssland under augusti förlorade hela 17 procent av sin oljeraffineringskapacitet, vilket motsvarar över en miljon fat olja.

De senaste attackerna förväntas höja siffran ytterligare.

– Bensinbristen är ett tydligt tecken på att attackerna träffar Rysslands mest känsliga punkter, säger en västerländsk säkerhetsexpert till Reuters.

LÄS MER: ”Är bara början” – motståndsgrupp till attack i Ryssland

Värsta siffrorna sedan start

Ryssland är världens näst största oljeexportör och oljeintäkterna är avgörande för att finansiera kriget i Ukraina.

Enligt Internationella energiorganet, IEA har Rysslands intäkter från olje- och bränsleexport sjunkit till en av de lägsta nivåerna sedan krigets början.

I augusti föll intäkterna med 920 miljoner dollar till totalt 13,5 miljarder dollar, en följd av både ukrainska drönarattacker och västerländska sanktioner.

IEA konstaterar att Rysslands oljeintäkter nu ligger nära en femårslägsta, något som förvärrar landets ekonomiska nedgång.

Storskaliga attacker

Ukrainas senaste drönarattack slog till mot oljeraffinaderiet Kirishi utanför Sankt Petersburg, som är ett av Rysslands största.

Uppgifterna om skadornas omfattning går isär – ryska myndigheter hävdar att tre drönare sköts ner, medan Ukraina beskriver attacken som ”framgångsrik”.

Bara timmar tidigare attackerades en annan oljeanläggning i Basjkirien.

– Det här är en tydlig strategi för att slå mot den ryska krigskassan, rapporterar Reuters.

Nu tvingas Kreml hantera både ekonomiska förluster och växande oro på hemmaplan.

LÄS MER: Nya regler för ryssar i Sverige

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen