Därför lämnade USA:s armé Afghanistan trots de stora riskerna för landet

2021 08 15

– Jag var den fjärde presidenten som ledde amerikanska trupper i Afghanistan. Jag borde inte och jag tänker inte lämna vidare det här kriget till en femte.

Det säger USA:s president Joe Biden som i ett uttalande på lördagen försvarar USA:s beslut att dra tillbaka sina trupper från Afghanistan trots hotet från talibanerna.

5 000 amerikanska trupper finns nu på plats i Kabul för att evakuera 10 000 amerikanska medborgare, allierade och afghaner som hjälpt USA:s armé, uppger New York Times.

ANALYS

USA var den främsta kraften som i samband med Nato-insatser 2001 befriade Afghanistan från talibanerna. Under 20 år därefter har USA inte bara verkat för ökad säkerhet, demokratisk utveckling och friare media utan även att flickor ska ha möjlighet att gå i skolan, ekonomin utvecklas och levnadsstandarden öka. Till exempel har barnadödligheten halverats.

USA-väljarna har tröttnat

Fyra presidenter har med truppnärvaro i Afghanistan verkat för att få landet att blomstra igen:

◾2001 – 2008 George W. Bush  (R)

◾2009 – 2016 Barack Obama (D)

◾2017 – 2020 Donald Trump (R)

◾2021 – Joe Biden (D)

Men USA:s väljare har sedan länge tröttnat på att amerikanska soldater stupar i ett fjärran land. Söner, bröder, pappor, döttrar, systrar, mammor – det mänskliga lidandet för USA har varit enormt vilket AP tydligt klargör med följande sifferunderlag:

🔸 2 448 USA-soldater har dödats

🔸 3 846 USA-företagare har dödats; mekaniker, säkerhetspersonal, förare etcetera

🔸 10 biljoner USA-dollar är cirkakostnaderna för USA:s insatser i Afghanistan och Irak inklusive direkta krigskostnader, sjukvårds- och försäkringskostnader för USA:s soldater som deltagit i krigen och för låneräntor.

🔸 Pengarna kunde istället ha gått till sjukvård, pensioner, skola och polis hemma i USA men givetvis var det välinvesterade pengar om man frågar de afghanska familjer som räddades undan talibanerna.

Högt pris

USA har gjort fantastiska insatser men priset har varit väldigt högt. Även ett land som Sverige hade med stor sannolikt tröttnat för länge sedan om man fått hem så många soldater – som är någons barn, syskon och föräldrar – i kistor.

Varje liv är ovärderligt och för varje död amerikan har allt fler USA-väljare ställt sig frågande till hur länge USA ska finnas på plats i Afghanistan. Förr eller senare behöver Afghanistans regering och folk själva ta över styret av sitt land även i praktiken.

Omvärlden kunde ha förberett afghanska regeringen och dess armé bättre – för mycket har uppenbarligen inte funkat vilket blottläggs nu när talibanerna rycker fram snabbt – men samtidigt har enorma insatser gjorts.

Nya metoder

Om inte en politisk lösning uppnås mellan Afghanistans regering och folk å ena sidan, och talibanerna å andra sidan, utan talibanernas skräckvälde istället tar över så lär omvärlden ännu en gång tvingas respondera och komma till Afghanistans undsättning.

Men då det varit en så komplex och svår utmaning 2001-2021 så lär man välja nya metoder.

Väljarna bestämmer

Den som till sist bestämmer i en demokrati är väljarna. Och även om USA:s väljare i flera mätningar har ansett att det varit rätt att vara involverade i Afghanistan så är en klar majoritet positiva till att avsluta.

73 % av amerikanerna sa att det är rätt att dra tillbaka USA-trupperna mot bara 27 % som ansåg att det var fel, enligt en mätning av The Hill när Biden gav beskedet i våras.

Läs också: Terrorsekt väntas ta över ett helt land

Läs också: Stor skräck i 6-miljonersstaden Kabul

Foto: Joe Biden, FB

[yop_poll id="482"]

14 okt 2026

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


14 okt 2026

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att  Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”. 

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen