Därför lämnade USA:s armé Afghanistan trots de stora riskerna för landet

2021 08 15

– Jag var den fjärde presidenten som ledde amerikanska trupper i Afghanistan. Jag borde inte och jag tänker inte lämna vidare det här kriget till en femte.

Det säger USA:s president Joe Biden som i ett uttalande på lördagen försvarar USA:s beslut att dra tillbaka sina trupper från Afghanistan trots hotet från talibanerna.

5 000 amerikanska trupper finns nu på plats i Kabul för att evakuera 10 000 amerikanska medborgare, allierade och afghaner som hjälpt USA:s armé, uppger New York Times.

ANALYS

USA var den främsta kraften som i samband med Nato-insatser 2001 befriade Afghanistan från talibanerna. Under 20 år därefter har USA inte bara verkat för ökad säkerhet, demokratisk utveckling och friare media utan även att flickor ska ha möjlighet att gå i skolan, ekonomin utvecklas och levnadsstandarden öka. Till exempel har barnadödligheten halverats.

USA-väljarna har tröttnat

Fyra presidenter har med truppnärvaro i Afghanistan verkat för att få landet att blomstra igen:

◾2001 – 2008 George W. Bush  (R)

◾2009 – 2016 Barack Obama (D)

◾2017 – 2020 Donald Trump (R)

◾2021 – Joe Biden (D)

Men USA:s väljare har sedan länge tröttnat på att amerikanska soldater stupar i ett fjärran land. Söner, bröder, pappor, döttrar, systrar, mammor – det mänskliga lidandet för USA har varit enormt vilket AP tydligt klargör med följande sifferunderlag:

🔸 2 448 USA-soldater har dödats

🔸 3 846 USA-företagare har dödats; mekaniker, säkerhetspersonal, förare etcetera

🔸 10 biljoner USA-dollar är cirkakostnaderna för USA:s insatser i Afghanistan och Irak inklusive direkta krigskostnader, sjukvårds- och försäkringskostnader för USA:s soldater som deltagit i krigen och för låneräntor.

🔸 Pengarna kunde istället ha gått till sjukvård, pensioner, skola och polis hemma i USA men givetvis var det välinvesterade pengar om man frågar de afghanska familjer som räddades undan talibanerna.

Högt pris

USA har gjort fantastiska insatser men priset har varit väldigt högt. Även ett land som Sverige hade med stor sannolikt tröttnat för länge sedan om man fått hem så många soldater – som är någons barn, syskon och föräldrar – i kistor.

Varje liv är ovärderligt och för varje död amerikan har allt fler USA-väljare ställt sig frågande till hur länge USA ska finnas på plats i Afghanistan. Förr eller senare behöver Afghanistans regering och folk själva ta över styret av sitt land även i praktiken.

Omvärlden kunde ha förberett afghanska regeringen och dess armé bättre – för mycket har uppenbarligen inte funkat vilket blottläggs nu när talibanerna rycker fram snabbt – men samtidigt har enorma insatser gjorts.

Nya metoder

Om inte en politisk lösning uppnås mellan Afghanistans regering och folk å ena sidan, och talibanerna å andra sidan, utan talibanernas skräckvälde istället tar över så lär omvärlden ännu en gång tvingas respondera och komma till Afghanistans undsättning.

Men då det varit en så komplex och svår utmaning 2001-2021 så lär man välja nya metoder.

Väljarna bestämmer

Den som till sist bestämmer i en demokrati är väljarna. Och även om USA:s väljare i flera mätningar har ansett att det varit rätt att vara involverade i Afghanistan så är en klar majoritet positiva till att avsluta.

73 % av amerikanerna sa att det är rätt att dra tillbaka USA-trupperna mot bara 27 % som ansåg att det var fel, enligt en mätning av The Hill när Biden gav beskedet i våras.

Läs också: Terrorsekt väntas ta över ett helt land

Läs också: Stor skräck i 6-miljonersstaden Kabul

Foto: Joe Biden, FB

[yop_poll id="482"]

9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen