Därför lämnade USA:s armé Afghanistan trots de stora riskerna för landet

2021 08 15

– Jag var den fjärde presidenten som ledde amerikanska trupper i Afghanistan. Jag borde inte och jag tänker inte lämna vidare det här kriget till en femte.

Det säger USA:s president Joe Biden som i ett uttalande på lördagen försvarar USA:s beslut att dra tillbaka sina trupper från Afghanistan trots hotet från talibanerna.

5 000 amerikanska trupper finns nu på plats i Kabul för att evakuera 10 000 amerikanska medborgare, allierade och afghaner som hjälpt USA:s armé, uppger New York Times.

ANALYS

USA var den främsta kraften som i samband med Nato-insatser 2001 befriade Afghanistan från talibanerna. Under 20 år därefter har USA inte bara verkat för ökad säkerhet, demokratisk utveckling och friare media utan även att flickor ska ha möjlighet att gå i skolan, ekonomin utvecklas och levnadsstandarden öka. Till exempel har barnadödligheten halverats.

USA-väljarna har tröttnat

Fyra presidenter har med truppnärvaro i Afghanistan verkat för att få landet att blomstra igen:

◾2001 – 2008 George W. Bush  (R)

◾2009 – 2016 Barack Obama (D)

◾2017 – 2020 Donald Trump (R)

◾2021 – Joe Biden (D)

Men USA:s väljare har sedan länge tröttnat på att amerikanska soldater stupar i ett fjärran land. Söner, bröder, pappor, döttrar, systrar, mammor – det mänskliga lidandet för USA har varit enormt vilket AP tydligt klargör med följande sifferunderlag:

🔸 2 448 USA-soldater har dödats

🔸 3 846 USA-företagare har dödats; mekaniker, säkerhetspersonal, förare etcetera

🔸 10 biljoner USA-dollar är cirkakostnaderna för USA:s insatser i Afghanistan och Irak inklusive direkta krigskostnader, sjukvårds- och försäkringskostnader för USA:s soldater som deltagit i krigen och för låneräntor.

🔸 Pengarna kunde istället ha gått till sjukvård, pensioner, skola och polis hemma i USA men givetvis var det välinvesterade pengar om man frågar de afghanska familjer som räddades undan talibanerna.

Högt pris

USA har gjort fantastiska insatser men priset har varit väldigt högt. Även ett land som Sverige hade med stor sannolikt tröttnat för länge sedan om man fått hem så många soldater – som är någons barn, syskon och föräldrar – i kistor.

Varje liv är ovärderligt och för varje död amerikan har allt fler USA-väljare ställt sig frågande till hur länge USA ska finnas på plats i Afghanistan. Förr eller senare behöver Afghanistans regering och folk själva ta över styret av sitt land även i praktiken.

Omvärlden kunde ha förberett afghanska regeringen och dess armé bättre – för mycket har uppenbarligen inte funkat vilket blottläggs nu när talibanerna rycker fram snabbt – men samtidigt har enorma insatser gjorts.

Nya metoder

Om inte en politisk lösning uppnås mellan Afghanistans regering och folk å ena sidan, och talibanerna å andra sidan, utan talibanernas skräckvälde istället tar över så lär omvärlden ännu en gång tvingas respondera och komma till Afghanistans undsättning.

Men då det varit en så komplex och svår utmaning 2001-2021 så lär man välja nya metoder.

Väljarna bestämmer

Den som till sist bestämmer i en demokrati är väljarna. Och även om USA:s väljare i flera mätningar har ansett att det varit rätt att vara involverade i Afghanistan så är en klar majoritet positiva till att avsluta.

73 % av amerikanerna sa att det är rätt att dra tillbaka USA-trupperna mot bara 27 % som ansåg att det var fel, enligt en mätning av The Hill när Biden gav beskedet i våras.

Läs också: Terrorsekt väntas ta över ett helt land

Läs också: Stor skräck i 6-miljonersstaden Kabul

Foto: Joe Biden, FB

[yop_poll id="482"]

20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen