Danmark krossar Sverige – enorma skillnader

2025 08 26

Danmarks ekonomi går mycket starkare än Sveriges.

Andelen inskrivna arbetslösa är under 3 procent i landet. Samtidigt uppgår arbetslösheten i Sverige till nästan 9 procent.

Under andra kvartalet 2025 låg tillväxten på 1,3 procent i Danmark, vilket kan jämföras med 0,1 procent i Sverige.

Flera förklaringar

Nordeas chefsekonom Helge Pedersen pekar ut flera förklaringar till Danmarks överlägsenhet, rapporterar SvD.

Pedersen påpekar att danska arbetsgivare har helt andra villkor än svenska. För danska företag är det enklare att avskeda personal, samtidigt arbetslösa erbjuds en mer generös a-kassa än i Sverige. Systemet är tänkt att uppmuntra företag att anställa fler personer.

Och det fungerar, enligt Pedersen.

– Arbetsmarknaden är känd för att vara relativt flexibel. Det är lättare att sparka personal, vilket gör företagen mer benägna att anställa, säger han till SvD.

Dessutom har Danmark ett unikt system för bolån. När räntorna stiger kan hushållen återbetala sina lån till ett lägre belopp än det ursprungliga värdet.

– Det skyddar delvis hushållen från effekten av högre räntor, säger Helge Pedersen till tidningen.

LÄS MER: Glädjebesked från Swedbank – till hela Sverige

Finansministern säker: Då vänder det

Trots ekonomiska utmaningar hörs positiva tongångar från regeringshåll i Sverige.

Enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) väntas återhämtningen i ekonomin sätta fart under hösten.

Från och med andra halvan av 2025 kommer svenska folket att få mer i plånboken.

– Förutsättningarna för återhämtning är goda. Från och med andra halvan av 2025 väntas reallönetillväxt, lägre ränteutgifter och stöttande finanspolitik bidra till att hushållens konsumtion gradvis ökar, lyder prognosen från Finansdepartementet.

Trenden väntas fortsätta under nästa år och 2027 bedöms svensk ekonomi vara nära balans.

LÄS MER: Stor upptäckt om Ica Maxis priser

Foto: E. Tabitha resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Stort regnväder drar in över Sverige

2026 01 12

Snövarningar och minusgrader har präglat den svenska väderkartan under den senaste tiden.

Men nu kommer en vändning i vintervädret.

Imorgon tisdag väntas ett nytt område med nederbörd dra in över södra Sverige.

– Den strängaste kylan ersätts under dagen av mildare luft och snö, säger SMHI:s meteorolog Linus Karlsson, till GP.

Övergår i regn

Temperaturen väntas fortsätta uppåt och nå plusgrader i stora delar av södra Sverige.

Då övergår nederbörden i regn som kan frysa till is på kalla vägar.

Under onsdagen kommer regnet tillta när lågtrycket drar in västerifrån och sprider sig över södra Sverige.

– På onsdag tar sig ett lågtryck med nederbörd in över södra Sverige och högtrycket pressas in över västra Ryssland, säger Viktor Bergman på SMHI, i ett uttalande.

– Samtidigt förs mildare luft in och i Götaland ser det ut att falla mest regn. Från någonstans över sydligaste Svealand och norrut väntas snöfall, men exakt var gränsen mellan regn och snö kommer att gå är fortfarande lite osäkert.

Det kan komma uppemot 15 millimeter regn lokalt.

Vid kusten kan det bli hårda vindbyar, enligt prognosen från SMHI.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Vädret mot helgen

Det fortsatta vädret under veckan är ännu oklart, men enligt prognosen ser inte kylan i södra Sverige ut att återvända i närtid.

– På torsdag ligger resterna av onsdagens snöväder kvar över norra halvan av landet. I övriga delar av landet mest mulet och i huvudsak uppehållsväder, säger Viktor Bergman.

– Även under helgen blir det liknande temperaturer, men ännu något mildare luft kan ta sig in. Nederbörd i form av både snö och regn kan förekomma, särskilt över västra Götaland och västra Svealand.

Nästa vecka

Över helgen och under början av nästa vecka ser väderinstitutet två olika scenarion framför sig.

– Antingen fortsätter det lite som tidigare med högtryck i öster och lågtryck i väster med ganska milt och blött väder. Alternativt så växer högtrycket tillbaka in över landet och då efterhand kallare igen med minusgrader även i söder, säger Viktor Bergman.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen

Historiskt nederlag för Putin – värre än andra världskriget

2026 01 12

Den 22 juni 1941 blev Sovjetunionen indragna i kriget mot Adolf Hitlers Tyskland under andra världskriget.

Naziregimen i Tyskland invaderade och inledde det som i Ryssland kallas för ”Stora fosterländska kriget”.

I maj 1945 lades vapnen ner i Europa, vilket innebar att Sovjetunionen lämnade 1 418 dagar av krig bakom sig.

Nu befinner sig den ryska nationen i ett nytt krig som nu går in i ett historiskt skede.

1 419 dagar

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland, med full kraft, Ukraina.

Efter snart fyra år av krig passeras nu ett historiskt skede i kriget.

– Den "särskilda militära operationen" mot Ukraina, som Vladimir Putin inledde den 24 februari 2022, överskrider nu varaktigheten av Stora fosterländska kriget. Den 12 januari 2025 är den 1 419:e dagen av kriget, rapporterar The Moscow Times.

Var tänkt som ett blixtkrig

Att Ryssland fortfarande, efter nästan fyra år, skulle befinna sig i krig med Ukraina var det troligtvis inte många som trodde i början av invasionen.

Allra minst ryssarna i Kreml.

– Kriget, som var tänkt som ett segerrikt blixtkrig där Kiev skulle falla på tre dagar, har förvandlats till en blodig uppgörelse som gjort Ryssland till världsrekordhållare i antal sanktioner och som har inneburit förluster många gånger högre än krigen i Afghanistan och Tjetjenien tillsammans, uppger tidningen.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Ryska armén lider stora förluster

Under det långa kriget har den ryska armén lidit stora förluster på slagfältet.

– Enligt Natos uppskattningar har den ryska armén i december 2025 förlorat över 1 miljon soldater som dödats eller sårats, uppger tidningen.

– Bland de skadade är omkring 400 000 personer nu funktionshindrade.

Stora ekonomisk smäll

Utöver de stora mänskliga förlusterna har kriget också inneburit stora ekonomiska bakslag.

– Kriget suger ut ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, säger den ryska ekonomen Sergej Aleksasjenko, rapporterar The Moscow Times.

– Trycket från västerländska sanktioner som begränsar tillgången till modern teknik och utrustning gör produktionen omodern och ineffektiv.

LÄS MER: Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen