Carl Bildt varnar för katastrofscenario: “Krig i Stockholm”

2024 01 03

Carl Bildt går ut med en kraftfull varning om säkerhetsläget i Europa.

Natten till fredagen förra veckan utförde Ryssland en massattack mot Ukraina och slog till med över 150 missiler mot nästan hela landet.

Attacken beskrivs som den värsta sedan invasionen och har fått USA:s president Joe Biden att varna för att amerikansk militär kan bli direkt inblandade i konflikten.

Det här är en helt ny verklighet i Europa, framhåller Carl Bildt i en debattartikel i Dagens industri.

Varnar för missiler mot Stockholm

Den förre stats- respektive utrikesministern i Sverige kallar det vi nu går in i för “farornas tid”.

Han varnar uttryckligen för ett fullständigt katastrofscenario om Vladimir Putin besegrar Ukraina. Till och med Sverige kan attackeras.

– Det skulle med största sannolikhet vara inledningen till ett än vidare och farligare krig. Putins missiler skulle riskera att drabba Europas städer också utanför Ukrainas gränser, framhåller Carl Bildt och tillägger:

– Inte bara Kyiv – utan också Riga, Stockholm och Helsingfors.

Två saker måste hända

Carl Bildt understryker att det inte finns någon viktigare uppgift för Europas politiker än att få slut på kriget.

Steg mot någonting “som kan kallas fred i östligaste Europa" är ett måste.

För att så ska kunna ske måste två saker hända, enligt Carl Bildt.

Det första är att Vladimir Putin avlägsnas från makten.

– Detta är hans krig. Det var han, och så gott som enbart han, som startade det, framhäver Bildt.

Huvudsakligen behöver det ske genom att visa att Putin har fel att västs stöd för Ukraina sviktar och istället hålla fast vid stödet.

För det andra menar Carl Bildt att Ukrainas framtid måste säkras – omedelbart genom militär försvarskraft och på lång sikt genom förankring i Nato och EU.

Citerade Finlands president

Carl Bildt uttalar sig regelbundet om kriget i Ukraina och andra utrikespolitiska angelägenheter på X, tidigare Twitter.

Häromdagen citerade han Finlands president Sauli Niinistö som i sitt nyårstal flaggade för samma budskap som den svenska exministern.

– Europa måste vakna upp. Att investera i vapenproduktion är inte nödvändigt bara för att kunna ge den hjälp som behövs. Det behövs för att försäkra att Europa är starkt, inte för krig, utan för fred, sade den finska presidenten när han uttalade sin oro för frågan om fortsatt stöd till Ukraina.

Foto: Caroline Andersson Renaud, Talarforum

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen