Carl Bildt varnar för katastrofscenario: “Krig i Stockholm”

2024 01 03

Carl Bildt går ut med en kraftfull varning om säkerhetsläget i Europa.

Natten till fredagen förra veckan utförde Ryssland en massattack mot Ukraina och slog till med över 150 missiler mot nästan hela landet.

Attacken beskrivs som den värsta sedan invasionen och har fått USA:s president Joe Biden att varna för att amerikansk militär kan bli direkt inblandade i konflikten.

Det här är en helt ny verklighet i Europa, framhåller Carl Bildt i en debattartikel i Dagens industri.

Varnar för missiler mot Stockholm

Den förre stats- respektive utrikesministern i Sverige kallar det vi nu går in i för “farornas tid”.

Han varnar uttryckligen för ett fullständigt katastrofscenario om Vladimir Putin besegrar Ukraina. Till och med Sverige kan attackeras.

– Det skulle med största sannolikhet vara inledningen till ett än vidare och farligare krig. Putins missiler skulle riskera att drabba Europas städer också utanför Ukrainas gränser, framhåller Carl Bildt och tillägger:

– Inte bara Kyiv – utan också Riga, Stockholm och Helsingfors.

Två saker måste hända

Carl Bildt understryker att det inte finns någon viktigare uppgift för Europas politiker än att få slut på kriget.

Steg mot någonting “som kan kallas fred i östligaste Europa" är ett måste.

För att så ska kunna ske måste två saker hända, enligt Carl Bildt.

Det första är att Vladimir Putin avlägsnas från makten.

– Detta är hans krig. Det var han, och så gott som enbart han, som startade det, framhäver Bildt.

Huvudsakligen behöver det ske genom att visa att Putin har fel att västs stöd för Ukraina sviktar och istället hålla fast vid stödet.

För det andra menar Carl Bildt att Ukrainas framtid måste säkras – omedelbart genom militär försvarskraft och på lång sikt genom förankring i Nato och EU.

Citerade Finlands president

Carl Bildt uttalar sig regelbundet om kriget i Ukraina och andra utrikespolitiska angelägenheter på X, tidigare Twitter.

Häromdagen citerade han Finlands president Sauli Niinistö som i sitt nyårstal flaggade för samma budskap som den svenska exministern.

– Europa måste vakna upp. Att investera i vapenproduktion är inte nödvändigt bara för att kunna ge den hjälp som behövs. Det behövs för att försäkra att Europa är starkt, inte för krig, utan för fred, sade den finska presidenten när han uttalade sin oro för frågan om fortsatt stöd till Ukraina.

Foto: Caroline Andersson Renaud, Talarforum

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen