Burger King bryter jättelöfte – “Helt oacceptabelt”

2023 10 03

Det multinationella snabbmatsföretaget Burger King är i rejält blåsväder.

Kritikstormen mot Burger King är just nu inte nådig.

Raseriet fullkomligt väller över hamburgerkedjan – som har 114 restauranger här hemma i Sverige.

Anledningen är att man brutit ett mycket allvarligt löfte som man gav till omvärldens konsumenter för över ett år sedan.

Kvar i Ryssland

Burger King håller nämligen fortfarande öppet i diktaturen Ryssland, rapporterar BBC.

Detta trots att man lovat att lämna efter invasionen av  Ukraina – och att man redan i mars 2022 påstod sig ha inlett den processen.

– Att säga att de vill lämna men sedan dra fötterna efter sig är inte samma sak som att faktiskt lämna Ryssland, säger professorn Steven Tian från Yale University till den brittiska kanalen.

Forskaren har granskat vilka företag som uppfyllt sina löften om att dra sig ur Ryssland efter kriget och kommit fram till att Burger King är just ett av dessa.

"Inte acceptabelt"

Restaurant Brands International, RBI, äger 15 procent av Burger Kings franchiseverksamhet i Ryssland.

Enligt dess vd är det juridiskt “komplicerat” att stänga ned verksamheten i diktaturen.

Men den förklaringen köper inte kritiker, som menar att man istället göder Putinregimen genom att fortsätta hålla öppet.

– Företaget borde vara villiga att bryta sitt avtal. Det måste acceptera den juridiska risken att göra rätt i sak, säger Mark Dixon, grundare av Moral Rating Agency som driver kampanjer mot företag som gör affärer i Ryssland, till BBC.

Han uppmanar RBI att gå ut offentligt med vilka specifika åtgärder man egentligen vidtagit i sina försök att lämna landet.

Flera har lämnat

Andra världsstora företagskedjor var kvicka med att dra sig ur Ryssland. 

Starbucks och McDonald’s är bara några exempel. 

En rysk motsvarighet till den senare öppnade dock kort därefter med namnet “Vkusno i tochka”.

Loggan försvann men menyerna påminner väldigt mycket om originalet.

– Den humanitära krisen som orsakats av kriget i Ukraina, och den framkallande oförutsägbara verksamhetsmiljön, har fått McDonald’s att dra slutsatsen att fortsatt ägande av verksamheten i Ryssland inte längre är hållbart, framhöll McDonald’s efter att Putin beordrat invasionen förra året.

LÄS MER: Misstanken – Burger King lurar sina kunder

Foto: I. Mashkov

Text: Redaktionen


25 oktober 2025

JUST NU: Hårt slag för Putin – första gången sedan krigsstarten

2025 10 25

Putins Ryssland noterar ännu ett mycket tungt bakslag.

Vladimir Putin vägrar vapenvila och fred i Ukraina – men de ryska problemen fortsätter att hopa sig.

Nu kommer larmrapporter om att en bransch som gått bra sedan krigsstarten nu har bromsat in kraftigt.

Tungt bakslag – efter tre år av tillväxt

Ryssland har länge haft allvarliga ekonomiska problem.

Försvarssektorn har dock haft hög tillväxt i tre år eftersom den gynnas av kriget.

Men nu har även den sektorn börjat bromsa in rejält, rapporterar Kyiv Post.

Den ryska försvarssektorn visar sina första tecken på avmattning sedan invasionen av Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Uppgifterna grundar sig i data från den ryska statistikbyrån Rosstat, som konstaterar att militärindustrin bromsar in rejält efter tre år av tvåsiffrig tillväxt.

Statistiken visar att företag som är kopplade till militären har börjat få problem med tillväxten under sensommaren och hösten.

Exempelvis har tillväxten inom kategorin ”annan transportutrustning”, där stridsvagnar och pansarfordon ingår, minskat till 6 procent på årsbasis jämfört med mer än 60 procent i augusti, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysslands plötsliga öppning - "nära en lösning" på kriget

”Ser chockerande ut”

Det handlar alltså om ännu ett tungt bakslag för den ryska ekonomin, som brottas med flera allvarliga problem.

Uppgifterna om nedgången i försvarssektorn ”ser chockerande ut”, enligt analytiker på ett ryskt konsultföretag, uppger tidningen.

Utöver försvarsindustrin har hela den ryska industrisektorn problem. Industriproduktionen har nästan slutat växa.

Andra rapporter visar att 18 av 24 ryska tillverkningssektorer nu befinner sig i recession.

Vill tvinga Putin till förhandlingsbordet

Samtidigt drabbas Ryssland av nya problem i form av USA:s sanktioner mot de två största ryska oljeföretagen.

På fredagen meddelade den ryska centralbanken att räntan sänks från 17 procent till 16,5 procent.

Ukrainas allierade har fortsatta förhoppningar om att kunna tvinga Vladimir Putin till förhandlingsbordet – bland annat genom att sätta ytterligare press på den hårt prövade ryska ekonomin.

LÄS OCKSÅ: Europa hotar med stenhård åtgärd - stryper rysk sektor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2025

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

En konflikt pågår i Sveriges regering.

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen