Brutala uppgifter om ryska storoffensiven: ”Bryr sig inte längre”

2023 02 09

Ryssland uppges ha inlett en ny storoffensiv i östra Ukraina.

På torsdagsmorgonen gick ryska trupper till anfall på flera platser i regionen Luhansk, rapporterar amerikanska tankesmedjan ISW.

– Åtminstone tre stora ryska divisioner har utfört offensiva operationer. Det indikerar att den ryska offensiven har börjat, skriver tankesmedjan.

Ukraina håller emot

Ukrainska militärkällor uppger att man slagit tillbaka 19 ryska anfall.

Samtidigt varnar ukrainska militärer och flera högt uppsatta tjänstemän för att den nya offensiven väntas bli större och brutalare än tidigare ryska attacker.

Kyiv bedömer att fler ryska trupper kommer involveras än under den fullskaliga invasionens första dagar i slutet av februari 2022.

–  Den är mycket större än den första vågen, säger en ukrainsk militär till nyhetsmagasinet Foreign Policy.

Enligt militärkällan uppskattar Ukraina att drygt 300 000 ryska trupper befinner sig på ukrainsk mark. Avsevärt fler än under invasionens första dagar. Då deltog drygt 175 000 soldater.

– Fler och fler anländer till fronten, säger militärkällan.

Brutal taktik

I början av invasionen bestod den ryska styrkan mestadels av kontrakterade, professionella soldater. Många av dem är numera döda eller borta från striderna.

Amerikanska och västerländska källor uppskattar att närmare 200 000 ryska soldater har dödats eller sårats i strid, rapporterade New York Times förra veckan.

I den nya ryska offensiven deltar därför hundratusentals reservister som Kreml skickat till Ukraina.

Den stora anslutningen av oerfarna soldater har fått Moskva att ändra strategi på marken.

Ukrainska källor vittnar om en brutal taktik som liknar Röda Arméns våldsamma framryckningar under andra världskriget.

– Moskva slänger fram ”mänskliga vågor” av soldater i försök att slå ut de ukrainska försvarsställningarna, skriver Foreign Policy med hänvisning till källor med insyn.

Taktiken resulterar i förödande förluster, men enligt den ukrainska militären har Ryssland upphört att bry sig om dödsiffror.

– De uppmärksammar inte längre förluster på slagfältet, säger en militärkälla till Foreign Policy.

Har kapacitet kvar

Trots stora förluster har Ryssland fortfarande kapacitet att nå framgångar på slagfältet. Det varnar flera ukrainska källor för.

Landets militär uppskattar att Ryssland har rustat upp rejält inför storoffensiven.

Enligt Ukraina anfaller Moskva med följande:

 - 1 800 stridsvagnar

- 3 950 pansarfordon

- 2 700 artillerisystem

- 810 raketartillerisystem från sovjettiden

- 400 stridsflygplan

- 300 helikoptrar 

- Hundratusentals soldater

Ukrainsk oro

Från ukrainskt håll utrycks en oro över förmågan att stå emot den nya offensiven.

– Jag vet inte hur vi ska kunna stå emot den här motoffensiven. Det kommer att blir otroligt svårt. Vi har inte tillräckligt med ammunition – eller någonting, säger Sasha Ustinova, en ukrainsk parlamentariker.

– Stridsvagnarna kommer senare. Allt kommer senare. När vi får Abrams (amerikanska stridsvagnar) vet vi redan hur den ryska motoffensiven har gått, tillägger hon.

 Foto: President of Russia Office resp General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen