Beslut från regeringen har höjt inflationen

2023 03 30

Efter elkrisen som varit valde regeringen att genomföra en utbetalning av 56 miljarder kronor i elstöd.

Många ekonomer har menat att elstödet höjt inflationen och i sin tur räntorna.

Nu bekräftar riksbankschef Erik Thedéen ekonomernas uttalanden.

– Om man inte hade gjort det så hade inflationen varit något lägre, säger Erik Théeden i 30 minuter.

Ingen kritik

Ekonomiprofessor John Hassler menar att räntan hade varit en kvarts procent lägre utan elstödet.

Thedéen instämmer med Hassler men väljer samtidigt att inte rikta någon kritik mot beslutet.

– Den extrema elprischock som vissa hushåll utsatts för är kraftigt åtstramande. Det förefaller för mig rimligt att kompensera dem, säger han.

Högt över målet

Enligt måttet KPIF landade inflationssiffran för februari på 9,4 procent, högt över riksbankens mål om 2 procent.

Enligt måttet KPI, där även förändringen av hushållens bolån räknas in, hamnade siffran på 12 procent.

Bara under februari månad steg livsmedelspriserna i Sverige med 2,8 procent och under det senaste året har de gått upp med över 22 procent.

– Vi får gå tillbaka till 1951 för att hitta den senaste tolvmånadersperioden då matpriserna ökade med över 20 procent, säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB till SVT.

Matjättarna agerar

Sedan stark kritik riktats mot de svenska matjättarna har flera butiker valt att frysa eller sänka priserna på vissa varor.

Detta efter att Lidl först att agera genom att ändra priserna på över 100 produkter.

– Den respons vi fått är fullkomligt överväldigande och visar vilket stort behov det finns av den här typen av initiativ. Det gör mig oerhört stolt att vi kunnat visa vägen. Det här kommer att kosta pengar, men vi är beredda att ta den här kostnaden för att underlätta för de svenska hushållen, Jakob Josefsson, Sverigechef på Lidl.

Följer Lidl

Även Coop och Ica har valt att gå i Lidls fotspår.

Ica har för avsikt att sänka priserna på över 300 varor, medan Coop sänker priserna för medlemmar på färska grönsaker, frukt och bär med 12 procent.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen