BEKRÄFTAT: Svenska folket vägrar följa Riksbankens uppmaning

2023 10 25

Riksbankschefen Erik Thedeen har med emfas uppmanat landets bolånetagare att inte välja rörlig ränta.

– Mitt råd är att man ska binda räntan om man inte tål så mycket räntehöjningar. Det är en försäkring, sade Erik Thedeen till Dagens Nyheter tidigare under hösten.

"Exceptionellt många" lyder inte

Men den uppmaningen biter åtminstone inte på SBAB:s kunder.

Enligt nyligen framtagna siffror valde hela 89 procent av bankens nya kunder rörlig ränta i september.

Det är totalt sett en historiskt hög andel, trots att det skett en viss nedgång sedan toppnoteringen i maj.

– Då valde hela 96 procent rörlig ränta. Sedan dess har den andelen minskat månad för månad och landar nu på 89 procent. Samtidigt är det utifrån ett historiskt perspektiv fortfarande exceptionellt många som väljer rörlig ränta, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom, i ett pressmeddelande.

Litar inte på Riksbanken

Valet av ränta är inte den enda aspekten där SBAB:s kunder inte litar på Riksbankens omdöme.

När myndigheten i september höjde styrräntan på nytt flaggade man för att det inte var den sista vi kommer att få se under det kommande året.

– Prognosen för styrräntan visar att den kan komma att höjas ytterligare, framhöll Riksbanken i ett pressmeddelande då.

Analysen har delats av flera storbanker som tidigast pekar ut sommaren 2024 som tidpunkten då det vänder igen.

Tror tvärtom

Men den framtidsutsikten tror alltså inte en stor del av Sveriges bankkunder på.

– Nästan var fjärde bolånetagare tror att räntan kommer att sänkas tidigare än vad Riksbanken signalerar i sin prognos, säger Linda Hasselvik från SBAB.

Enligt banken är det en av förklaringarna till varför så många går emot rekommendationen om bunden ränta och istället väljer den rörliga motsvarigheten.

– Frågan är dock hur hushållen tolkar Riksbankens prognos: som en prognos att verkligen tro på, eller mer som en signal från Riksbanken att man minsann inte kommer att avisera en framtida sänkning av styrräntan förrän man verkligen är säker på att man har bitit huvudet av inflationen, säger Linda Hasselvik.

Regeringen: "Hushåll väljer fel ränta"

Nyligen gick regeringen ut med att man bekymras över att så stor andel av det svenska folket väljer rörlig ränta eller inte binder den över tillräcklgit lång tid.

– Det missgynnar särskilt dem med sämre eller mer osäkra ekonomiska förhållanden, sade Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen till SvD som nu lägga fram nya förslag för att få fler att välja bundna räntor.

LÄS MER: Regeringen bekymrad – anser att hushållen gör fel val

Foto: J. van der Schaaf

Text: Redaktionen


30nov2025

JUST NU: Turkiet har fått nog – ska prata med Ryssland

2025 11 30

Turkiet har fått nog av oroligheterna på Svarta havet.

Den senaste tiden har inneburit mycket oroligheter på Svart havet.

Förutom Turkiet så gränsar både Ukraina och Ryssland till havet, vilket medför att kriget utspelar sig direkt i Turkiets närhet.

Nu markerar den turkiska regeringen mot den senaste tidens attacker och menar att situationen behöver kylas ner, enligt ett uttalande från det turkiska utrikesministeriet.

Reagerar efter attack på tankfartyg

Den senaste tiden har flera omfattande attacker ägt rum på och vid Svarta havet.

I veckan drabbades två stora tankfartyg som var på väg till Ryssland av attacker utanför Turkiets kust.

Efter explosioner och bränder ombord på jättefartygen gick Turkiets räddningstjänst ut och genomförde räddningsarbete.

Nu har den turkiska regeringen fått nog och ryter ifrån.

”Allvarliga risker”

Turkiet fördömer nu attackerna mot fartygen, som enligt uppgifter var en del av den ryska skuggflottan.

Explosionerna orsakades, enligt uppgifter, av ukrainska drönare.

– Vi ser med oro på de attacker som genomfördes mot de gambiskflaggade kommersiella tankfartygen "Kairos" och "Virat" i Svarta havet, säger det turkiska utrikesministeriets talesperson Öncü Keçeli, i ett uttalande.

– Dessa incidenter, som inträffade inom Turkiets exklusiva ekonomiska zon i Svarta havet, har utgjort allvarliga risker för säkerheten för sjöfart, liv, egendom och miljö i regionen.

LÄS OCKSÅ: ”En aggressionshandling” – asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Har kontakt med Ryssland och Ukraina

Turkiet agerar nu för att motverka att kriget och attackerna på Svarta havet inte eskalerar.

Man kommer därför ta kontakt med de inblandade länderna, Ukraina och Ryssland.

– Vi upprätthåller våra kontakter med relevanta parter för att förhindra spridning och ytterligare eskalering av kriget över Svarta havet, samt för att undvika negativa påverkan på Turkiets ekonomiska intressen och aktiviteter i regionen, säger Öncü Keçeli.

Nya sanktioner

Ukraina inför nu nya sanktioner mot oljejättarna Rosneft och Lukoil.

– Vi fortsätter vårt sanktionsarbete. Idag har vi två nya beslut, uppger Volodymyr Zelenskyj i ett uttalande, rapporterar RBC-Ukraine.

– Ukraina har synkroniserat sina sanktioner med USA och infört restriktioner mot Rosneft och Lukoil.

LÄS OCKSÅ: Nobbar Orban – efter mötet med Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


30 november 2025

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen