BEKRÄFTAT: Svenska folket vägrar följa Riksbankens uppmaning

2023 10 25

– Mitt råd är att man ska binda räntan om man inte tål så mycket räntehöjningar. Det är en försäkring, sade Erik Thedeen till Dagens Nyheter tidigare under hösten.

"Exceptionellt många" lyder inte

Men den uppmaningen biter åtminstone inte på SBAB:s kunder.

Enligt nyligen framtagna siffror valde hela 89 procent av bankens nya kunder rörlig ränta i september.

Det är totalt sett en historiskt hög andel, trots att det skett en viss nedgång sedan toppnoteringen i maj.

– Då valde hela 96 procent rörlig ränta. Sedan dess har den andelen minskat månad för månad och landar nu på 89 procent. Samtidigt är det utifrån ett historiskt perspektiv fortfarande exceptionellt många som väljer rörlig ränta, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom, i ett pressmeddelande.

Litar inte på Riksbanken

Valet av ränta är inte den enda aspekten där SBAB:s kunder inte litar på Riksbankens omdöme.

När myndigheten i september höjde styrräntan på nytt flaggade man för att det inte var den sista vi kommer att få se under det kommande året.

– Prognosen för styrräntan visar att den kan komma att höjas ytterligare, framhöll Riksbanken i ett pressmeddelande då.

Analysen har delats av flera storbanker som tidigast pekar ut sommaren 2024 som tidpunkten då det vänder igen.

Tror tvärtom

Men den framtidsutsikten tror alltså inte en stor del av Sveriges bankkunder på.

– Nästan var fjärde bolånetagare tror att räntan kommer att sänkas tidigare än vad Riksbanken signalerar i sin prognos, säger Linda Hasselvik från SBAB.

Enligt banken är det en av förklaringarna till varför så många går emot rekommendationen om bunden ränta och istället väljer den rörliga motsvarigheten.

– Frågan är dock hur hushållen tolkar Riksbankens prognos: som en prognos att verkligen tro på, eller mer som en signal från Riksbanken att man minsann inte kommer att avisera en framtida sänkning av styrräntan förrän man verkligen är säker på att man har bitit huvudet av inflationen, säger Linda Hasselvik.

Regeringen: "Hushåll väljer fel ränta"

Nyligen gick regeringen ut med att man bekymras över att så stor andel av det svenska folket väljer rörlig ränta eller inte binder den över tillräcklgit lång tid.

– Det missgynnar särskilt dem med sämre eller mer osäkra ekonomiska förhållanden, sade Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen till SvD som nu lägga fram nya förslag för att få fler att välja bundna räntor.

LÄS MER: Regeringen bekymrad – anser att hushållen gör fel val

Foto: J. van der Schaaf

Text: Redaktionen

SMOCKAN: Sverige på väg att förlora 20 miljarder kronor

2025 12 03

Det är Skatteverkets senaste prognos, efter att företag som under pandemin fick anstånd och kunde vänta med att betala skatt därefter har gått i konkurs ett efter ett.

Hittills har omkring tio miljarder kronor redan gått förlorat, rapporterar SR.

– Sedan räknar vi med att ytterligare 5-10 miljarder inte kommer att betalas tillbaka, så det kommer att sluta med någonstans mellan 15-20 miljarder som inte betalas tillbaka, säger Tomas Envall, sektionschef på Skatteverket, till radion.

Får knappt tillbaka någonting

Det var när coronapandemin slog undan benen på många företag som det gick att skjuta fram inbetalning av skatten.

Många valde då att utnyttja möjligheten. Men många aktörer har också gått i konkurs på vägen, vilket gör att Skatteverket i bästa fall får tillbaka småsmulor av den skatteskuld som återstod.

– I vissa konkurser får vi tillbaka lite, men eftersom vi är en oprioriterad borgenär så får vi i många konkurser ingenting, förklarar Tomas Envall.

Över 9 000 företag

Ett exempel är konkursade IAC som före konkursen hade en skatteskuld på 1,3 miljarder kronor. Den största av allihop efter pandemin.

Men det finns betydligt fler företag som gått omkull.

Tidigare i år hade över 9 000 företag med anstånd kastat in handduken, enligt SVT.

– Troligtvis hjälpte det företagen till en början, men i den budgeten som regeringen satte för anstånden så har de inte räknat med så mycket förluster som vi nu räknar med att det kommer bli, sade Tomas Envall till tv-kanalen i våras.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

"Tickande bomb"

Redan för ett år sedan talades det om att så många som 17 000 företag fortfarande var skyldiga staten pengar. Många kan inte betala tillbaka – och då finns inget annat alternativ än konkurs.

I november 2023 bedömde Svensk Näringsliv att 14 miljarder kronor i skatteintäkter väntades brinna inne.

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, sade Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di vid tidpunkten.

LÄS MER: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen