Fram till den 31 mars bör alla bilister använda vinterdäck om det är vinterväglag.

När man sedan byter tillbaka till sommardäck finns det en del däck som bilister uppmanas undvika.

Det framgår av en undersökning genomförd av branschorganisationen M Sverige.

Sämsta sommardäcken

Skillnaderna blir enligt M Sverige som mest tydliga när det regnar. 

Flertalet däck som får medelgoda betyg har lite längre bromssträckor eller sämre stabilitet vid snabba rattrörelser.

– De sämsta däcken i testet var Lassa Revola, Leao Nova-Force Acro och Linglong Sport Master, framhåller branschorganisationen i ett pressmeddelande.

“Köp inte”

Här är de tre däck som presterade bäst:

- Continental PremiumContact 7

- Pirelli Cinturato (C3)

- Goodyear EfficientGrip Performance 2

– Köp inte däck av ett varumärke du aldrig hört talas om och som du inte kan läsa om i oberoende testresultat, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert hos M Sverige.

Läs mer: ”En av landets största” – tung konkurs i bilbranschen

Krav på däcken

Det finns flera tekniska krav för däck på personbil. 

Däck ska bland annat vara E-märkta, S-märkta och följa bestämmelser om belastningsförmåga och hastighetskapacitet.

– Däck till fordon som är av 1980 års modell och äldre, omfattas inte av kraven för E-märkning utan styrs av andra regler, understryker Transportstyrelsen.

För att begränsa buller

Nya däck som tagits i bruk efter den 1 oktober 2009 ska vara S-märkta ("s" står för sound). S-märkningen innebär att däcken uppfyller bullerkrav och är typgodkända enligt:

- EG-direktiv 92/23/EEG

- ECE-reglemente 117

– Syftet med bullerkravet är att begränsa det buller som uppkommer vid kontakten mellan däck och vägbana.

Läs mer: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Denny Muller

Text: Redaktionen

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen