BEKRÄFTAT: Kritiserad lag införs för matbud i Sverige

2024 03 12

Allt fler svenskar beställer hem mat genom olika appar i telefonen.

Ökningen har exploderat i takt med att fler restauranger och företag erbjuder tjänster där du kan få mat hemlevererad till dörren utan att behöva tala eller interagera med en annan människa.

Inte minst blev det populärt under pandemin då över 35 procent av befolkningen beställde hämtmat åtminstone en gång i månaden, enligt siffror från Food & Friends.

Men mitt i all bekvämlighet för kunderna har matbuden hamnat i kläm.

Av den anledningen har nu EU gett besked om en ny förändring – men den nya lagen som ska införas har kritiserats, rapporterar SR Ekot.

Får inte betalt

En stor del av matbudens arbetstid består av väntetid. Och då får de inte betalt, på grund av otillräckliga anställningsvillkor.

– Regnar det får vi mycket jobb, är vädret fint väntar vi mest och får inget betalt, säger ett av buden som radion talat med.

Den nya EU-lagen som medlemsländerna nu enats om var tänkt att ge större rättigheter till de som jobbar inom den så kallade gig-ekonomin, där förutom matbud bland annat även chaufförer inom appbaserade taxibolag och frilansare inom media och it ingår.

Kritiken: Lagen är urvattnad

Efter två års förhandlingar är ny lagen färdigställd. Från början var det tänkt att den skulle innebära att väntetider blir arbetstid, inkludera sjukpenning och betald semester.

Men flera länder – däribland Sverige – satte sig på tvären.

Under förhandlingarna har lagen “vattnats ur”.

– Kritiker menar att EU inte lyckats leverera sin egen beställning, framhåller Ekot i sin rapportering.

Till exempel kommer frågan om vad som ska räknas som en anställning se olika ut i olika länder.

Kritiserats länge

Villkoren för matbud har kritiserats under en längre tid.

En av dem som talat högst om att stärka budens rättigheter i deras jobb är Transportarbetareförbundet.

– Transport kommer alltid att ta fighten för allas rätt till lika och schyssta villkor. Schyssta villkor ska gälla alla på svensk arbetsmarknad och inte minst för de som arbetar som matbud inom den så kallade ”plattformssektorn”, har Transports ordförande Tommy Wreeth sagt vid ett tidigare tillfälle.

"Fruktansvärd press"

I ett uppmärksammat reportage från 2020 avslöjade även Sydsvenskan att cykelbud som jobbade för matleverantören Foodora arbetade under mycket besvärande villkor som medarbetare kallade för "slaveri".

– Man är under en fruktansvärt tidspress, man har en app som bevakar exakt var du befinner dig och som också klockar tiden hela tiden, berättade reportern Dan Ivarsson för SVT efteråt.

– Cyklar du inte tillräckligt snabbt, riskerar du att förlora jobbet.

LÄS MER: Nya regler när du köper hämtmat – det här gäller

Foto: Foodora

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

– Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch.

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra.

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen