BEKRÄFTAT: Kritiserad lag införs för matbud i Sverige

2024 03 12

Allt fler svenskar beställer hem mat genom olika appar i telefonen.

Ökningen har exploderat i takt med att fler restauranger och företag erbjuder tjänster där du kan få mat hemlevererad till dörren utan att behöva tala eller interagera med en annan människa.

Inte minst blev det populärt under pandemin då över 35 procent av befolkningen beställde hämtmat åtminstone en gång i månaden, enligt siffror från Food & Friends.

Men mitt i all bekvämlighet för kunderna har matbuden hamnat i kläm.

Av den anledningen har nu EU gett besked om en ny förändring – men den nya lagen som ska införas har kritiserats, rapporterar SR Ekot.

Får inte betalt

En stor del av matbudens arbetstid består av väntetid. Och då får de inte betalt, på grund av otillräckliga anställningsvillkor.

– Regnar det får vi mycket jobb, är vädret fint väntar vi mest och får inget betalt, säger ett av buden som radion talat med.

Den nya EU-lagen som medlemsländerna nu enats om var tänkt att ge större rättigheter till de som jobbar inom den så kallade gig-ekonomin, där förutom matbud bland annat även chaufförer inom appbaserade taxibolag och frilansare inom media och it ingår.

Kritiken: Lagen är urvattnad

Efter två års förhandlingar är ny lagen färdigställd. Från början var det tänkt att den skulle innebära att väntetider blir arbetstid, inkludera sjukpenning och betald semester.

Men flera länder – däribland Sverige – satte sig på tvären.

Under förhandlingarna har lagen “vattnats ur”.

– Kritiker menar att EU inte lyckats leverera sin egen beställning, framhåller Ekot i sin rapportering.

Till exempel kommer frågan om vad som ska räknas som en anställning se olika ut i olika länder.

Kritiserats länge

Villkoren för matbud har kritiserats under en längre tid.

En av dem som talat högst om att stärka budens rättigheter i deras jobb är Transportarbetareförbundet.

– Transport kommer alltid att ta fighten för allas rätt till lika och schyssta villkor. Schyssta villkor ska gälla alla på svensk arbetsmarknad och inte minst för de som arbetar som matbud inom den så kallade ”plattformssektorn”, har Transports ordförande Tommy Wreeth sagt vid ett tidigare tillfälle.

"Fruktansvärd press"

I ett uppmärksammat reportage från 2020 avslöjade även Sydsvenskan att cykelbud som jobbade för matleverantören Foodora arbetade under mycket besvärande villkor som medarbetare kallade för "slaveri".

– Man är under en fruktansvärt tidspress, man har en app som bevakar exakt var du befinner dig och som också klockar tiden hela tiden, berättade reportern Dan Ivarsson för SVT efteråt.

– Cyklar du inte tillräckligt snabbt, riskerar du att förlora jobbet.

LÄS MER: Nya regler när du köper hämtmat – det här gäller

Foto: Foodora

Text: Redaktionen

JUST NU: “Dödsstöten” från USA – dåliga nyheter för Ukraina

2025 10 23

Tomahawkmissilerna har stått längst upp på Ukrainas önskelista.

Vapnet, med en räckvidd på 2 500 kilometer, skulle ge Ukraina möjlighet att slå mot mål långt in i Ryssland och förhoppningsvis pressa Putinregimen till fred.

Den ukrainska presidenten Volodmyr Zelenskyj har under de senaste veckorna hoppats på att Donald Trump ska tippa över och ge grönt ljus för de åtråvärda robotarna.

Nu har den amerikanska ledaren, efter att ha velat fram och tillbaka, till slut bestämt sig.

Det blir inga Tomahawkmissiler för Ukraina, rapporterar TV2.

– Problemet med Tomahawkmissilerna är, och många vet inte detta, att det kommer att ta minst sex månader, vanligtvis ett år, att lära sig använda dem. De är väldigt komplexa, säger han enligt tv-kanalen i ett möte med Natos generalsekreterare Mark Rutte natten till torsdag.

"Dödsstöten"

Den danska tv-kanalen beskriver beskedet som “dödsstöten” för den ukrainska drömmen.

Enligt Trump är robotarna helt enkelt för komplicerade för att Ukraina ska kunna använda dem utan att få omfattande träning från amerikanska styrkor.

USA vet hur man gör, men kommer inte att lära ut det, lyder Trumps dom.

– Det enda sättet som en Tomahawkmissil kommer att avfyras på är om vi avfyrar den – och det kommer vi inte att göra, säger presidenten.

LÄS MER: Total förvirring – Kreml ger nytt besked om Putin och Trump

Trump: inte säkert sanktionerna hjälper

Under onsdagskvällen fattade USA beslut om att slå till mot de två ryska energijättarna Rosneft och Lukoil.

Enligt den amerikanska finansministern Scott Bessent sker det för att Putin “vägrar avsluta detta meningslösa krig”.

Trump menar dock att han inte är säker på att sanktionerna kommer att få Ryssland att sätta sig vid förhandlingsbordet.

– Jag vet inte om de kommer att göra det. Jag tror att de definitivt kommer att ha en inverkan där. Det här är massiva sanktioner och sanktioner mot olja. De två största oljebolagen, bland de största i världen. Men de är ryssar. De producerar mycket olja, säger han enligt TV2 och tillägger:

– Förhoppningsvis kommer det att sätta press på dem, förhoppningsvis kommer han (Putin) till sans, och förhoppningsvis kommer Zelenskyj också till sans. Du vet, det krävs två för att dansa tango, som man säger. Och det får vi reda på.

LÄS MER: ”Mycket svagare” – kraftigt ras i den ryska ekonomin

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Beskedet: inför straff i skolan – ska få barnen att lyda

2025 10 23

Bestraffa elever som har gjort någonting dumt och ta bort elevinflytandet över undervisningen.

Så lyder det nya förslaget från Liberalerna.

Partistyrelsen är eniga om beslutet.

“Bestraffningarna” ska kunna bestämmas av lärare och ska kunna bestå av praktiska sysslor som exempelvis att plocka skräp på skolgården eller hjälpa till matsalen, rapporterar DN.

– Det behövs en kulturförändring där vi avskaffar elevinflytandet för att skapa en skola som präglas av disciplin, säger Simona Mohamsson, partiledare i Liberalerna tillika utbildnings- och integrationsminister, till tidningen.

"Disciplinär åtgärd"

Simona Mohamsson vill dock inte använda ordet “bestraffning”. Hon kallar det istället för en “disciplinär åtgärd” som ämnar att “sätta gränser”.

Poängen är att eleven ska göra rätt för sig när den betett sig illa. 

Det ska bli upp till läraren att utdela bestraffningen. Någon risk för maktmissbruk ser inte partiledaren.

– Nej, det handlar om att bygga en kultur där elever lär sig om rättvisa och där de som inte beter sig ska få möjlighet att visa att de bryr sig, säger Simona Mohamsson.

Gymnasieministern: Inte barnens sak

Liberalernas beslut handlar även om ett förslag om att ta bort elevinflytandet. Skolverket konstaterar att “elever har rätt till inflytande över sin utbildning och arbetsmiljö”, till exempel genom att hålla möten och organisera sig.

Enligt Mohamsson motiveras även detta beslut med att det behövs en kulturförändring och en skola som “präglas av disciplin".

LÄS MER: Ilska inom regeringen – skyller på Liberalerna

Hon tycks få medhåll från tidigare skolminister och numera gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om den saken.

– I min värld ska eleverna inte ha något inflytande över undervisningen, sade Lotta Edholm till Vi Lärare i våras och tillade:

– Det är inte barnens sak att besluta om hur undervisningen ska läggas upp eller vilka examinationsformer man ska. Mycket av det här elevinflytandet strider faktiskt mot barnkonventionen.

Nyligen fattade Liberalerna även beslut om att man vill fasa ut aktiebolagen och förbjuda vinstintresset i skolan.

LÄS OCKSÅ: Hushåll kan få 30 000 kronor mer – på ett villkor

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp K. Eliason

Text: Redaktionen