BEKRÄFTAT: Kritiserad lag införs för matbud i Sverige

2024 03 12

Ökningen har exploderat i takt med att fler restauranger och företag erbjuder tjänster där du kan få mat hemlevererad till dörren utan att behöva tala eller interagera med en annan människa.

Inte minst blev det populärt under pandemin då över 35 procent av befolkningen beställde hämtmat åtminstone en gång i månaden, enligt siffror från Food & Friends.

Men mitt i all bekvämlighet för kunderna har matbuden hamnat i kläm.

Av den anledningen har nu EU gett besked om en ny förändring – men den nya lagen som ska införas har kritiserats, rapporterar SR Ekot.

Får inte betalt

En stor del av matbudens arbetstid består av väntetid. Och då får de inte betalt, på grund av otillräckliga anställningsvillkor.

– Regnar det får vi mycket jobb, är vädret fint väntar vi mest och får inget betalt, säger ett av buden som radion talat med.

Den nya EU-lagen som medlemsländerna nu enats om var tänkt att ge större rättigheter till de som jobbar inom den så kallade gig-ekonomin, där förutom matbud bland annat även chaufförer inom appbaserade taxibolag och frilansare inom media och it ingår.

Kritiken: Lagen är urvattnad

Efter två års förhandlingar är ny lagen färdigställd. Från början var det tänkt att den skulle innebära att väntetider blir arbetstid, inkludera sjukpenning och betald semester.

Men flera länder – däribland Sverige – satte sig på tvären.

Under förhandlingarna har lagen “vattnats ur”.

– Kritiker menar att EU inte lyckats leverera sin egen beställning, framhåller Ekot i sin rapportering.

Till exempel kommer frågan om vad som ska räknas som en anställning se olika ut i olika länder.

Kritiserats länge

Villkoren för matbud har kritiserats under en längre tid.

En av dem som talat högst om att stärka budens rättigheter i deras jobb är Transportarbetareförbundet.

– Transport kommer alltid att ta fighten för allas rätt till lika och schyssta villkor. Schyssta villkor ska gälla alla på svensk arbetsmarknad och inte minst för de som arbetar som matbud inom den så kallade ”plattformssektorn”, har Transports ordförande Tommy Wreeth sagt vid ett tidigare tillfälle.

"Fruktansvärd press"

I ett uppmärksammat reportage från 2020 avslöjade även Sydsvenskan att cykelbud som jobbade för matleverantören Foodora arbetade under mycket besvärande villkor som medarbetare kallade för "slaveri".

– Man är under en fruktansvärt tidspress, man har en app som bevakar exakt var du befinner dig och som också klockar tiden hela tiden, berättade reportern Dan Ivarsson för SVT efteråt.

– Cyklar du inte tillräckligt snabbt, riskerar du att förlora jobbet.

LÄS MER: Nya regler när du köper hämtmat – det här gäller

Foto: Foodora

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen