BEKRÄFTAT: Dödlig gas vid Säpos högkvarter

2024 02 28

Den 23 februari evakuerades Säkerhetspolisens (Säpo) huvudkontor i Solna utanför Stockholm efter ett misstänkt gaslarm.

Åtta personer, varav två poliser, fördes till sjukhus.

Enligt medieuppgifter rörde det sig om ett utsläpp av den giftiga stridsgasen fosgen, något som polisen inte ville bekräfta.

Nu visar handlingar att spår av fosgen hittades i samband med den omfattande insatsen på huvudkontoret, rapporterar SvD.

– Räddningstjänsten har uppmätt ämnet Fosgen (0,6 ppm) och under mötets gång framkom uppgifter om att det är avtagande uppmätta värden, står det i en rapport som tidningen tagit del av.

Dödlig gas

Erik Lindeman, som är läkare på Giftinformationscentralen, kallar gasen för ”förrädisk”.

– Det var den stridsgas som dödade flest under första världskriget. Fosgen är förrädiskt och märks inte så lätt. Du kan vara i en miljö med skadliga mängder utan att besväras för att sedan bli jättesjuk, säger han till SvD.

Fakta fosgen

- Fosgen är ett tidigare använt kvävande stridsmedel.

- Det är en färglös gas (vätska under 8°C) som i låga koncentrationer har en sötaktig lukt som kan påminna om nyslaget hö. Ämnet är förrädiskt eftersom det vid inandning av låga koncentrationer kan vara hälsofarligt utan att ge obehag.

- De första symtomen vid fosgenförgiftning är andningssvårigheter, hosta, kvävningskänsla, törst, illamående, kräkning, bröstsmärtor, blåfärgade läppar och fradga ur mun. Senare kommer matthet och inträdande medvetslöshet.

- Orsaken till symptomen är att fosgen orsakar ansamling av vätska i lungorna (lungödem). Även ögonen kan påverkas och erhålla permanenta skador även om några effekter inte märks i början.

Fakta: Kustbevakningen – Kemiska stridsmedel till sjöss

Foto: Säpo

Text: Redaktionen


Vill införa förbud för kattägare – 50 000 underskrifter

2024 12 14

Kattägare ska förbjudas att hålla sina katter okopplade utanför den egna tomten.

Det anser 50 000 invånare i Sverige grannland Finland.

Ett medborgarinitiativ vill förbjuda utekatter och har samlat ihop 50 000 underskrifer.

Nu går förslaget vidare till riksdagen, rapporterar Hufvudstadsbladet.

”Enorma skador”  

Initiativtagarna anser att det är problematiskt att katter vistas utomhus.

– Frigående katter dödar miljontals vilda djur i Finland varje år och orsakar enorma ekonomiska skador. En oklar tolkning av lagen skapar osämja bland medborgarna, står det i medborgarinitiativet.

Kritikerna pekar också på att utekatter utsätts för faror när de befinner sig utanför tomtgränsen – till exempel trafik, gifter, rovdjur och sjukdomar.

– Utbildning om ansvarsfullt kattägande fungerar, men det går för långsamt, skriver initiativtagarna.

Förslaget: Då ska kattägare straffas

Sammanfattnings anser initiativtagarna att problematiken med utekatter är så pass stor att lagen bör ändras.

Enligt förslaget ska två handlingar förbjudas och betraktas som straffbara, uppger Yle:

- Att hålla katter okopplade utanför ägarens egen gård/tomt

- Att hålla katter okopplade i tätbebyggt område (inklusive på ägarens tomt/gård)

Initiativtagarna anser att dagens regelverk är för tunt.

– I nuläget är enda sättet att hindra oansvarigt kattägande att göra en djurskyddsanmälan. 

Vidare framhålls det att andra djur skulle få bättre skydd om utekatter förbjuds.

– Viltvårdare lägger enorma mängder arbetstid på att lösa problem som orsakas av anmälningar och frigående katter. Med denna lagändring blir det möjligt att inte bara frigöra denna arbetstid för att ta hand om andra djurskyddsåtgärder, utan också skydda de katter som nu går fritt.

Flera fördelar med utekatter

I Sverige är det vanligt att tillåta katter ute.

Det finns flera fördelar med utekatter.

Här är de viktigaste, enligt kattsajten purina.se:

  1. Katten får gott om träning
  2. Det hjälper kattens mentala hälsa
  3. Katten kan leva ut sina naturliga beteenden
  4. Naturen är en stor kattlåda
  5. Katten får obegränsat med underhållning

Foto: J. O'Gara resp O. Fickel

Text: Redaktionen


SMHI ger besked – stor väderförändring i Sverige

2024 12 14

Ett väderfenomen blir allt ovanligare Sverige.

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen