Barnfamiljer trakasserade i Almedalen

2022 07 08

Flera barnfamiljer berättar att de har drabbats av trakasserier under Almedalsveckan.

Politikerveckan i Almedalen är tänkt att vara en härlig fest för alla som tycker om politik och glatt umgänge. Men i år förvandlades eventet till en mörk tillställning.

Spanade efter flera offer

Det var när psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren var på väg mellan två seminarier som 32-årige Theodor Engström anföll henne med en kniv och högg henne till döds.

Knivmordet skakade om Almedalen och hela Sverige och det har även framkommit att den misstänkte mördaren har spanat efter flera andra potentiella offer på plats under Almedalsveckan i Visby.

Trakasserades av okända män

Nu framkommer det även att andra otäcka händelser har ägt rum i Almedalen under den pågående politikerveckan.

Flera barnfamiljer berättar att de har utsatts för trakasserier när de besökte Almedalen i Visby. Det handlar bland annat om familjer där någon av familjemedlemmarna – i vissa fall barn – har burit med sig regnbågsflaggor.

De har blivit trakasserade av för dem okända personer som uttryckt sig mycket obehagligt, uppger vittnen till denna sida.

Sa hemska saker

– Det kom fram män som var mycket obehagliga och sa hemska saker till oss, säger en av de drabbade.

Den drabbade framhåller att de fick känslan av att det inte var någon spontan yttring utan att det var mer eller mindre en planerad eller sökt händelse.

Att flera andra har drabbats stärker bilden av att trakasserierna kan ha varit systematiska.

Barn stod intill

– Vi har aldrig sett de här männen förut. Det var otäckt och vi visste inte vad vi skulle svara, säger en annan av de drabbade.

I båda dessa fall fanns det med barn hos de drabbade familjerna när männen gick fram till dem. Männen uttalade sig bland annat mycket nedsättande om samkönade par.

– Det är ju sjukt att det kan gå till så här i Sverige år 2022. Och i Almedalen som ska vara en trevlig och öppen vecka där alla är välkomna.

Vågar inte komma tillbaka

En av de som utsattes för trakasserier säger att hon inte är säker på att hon vågar komma tillbaka till Almedalen.

– Det här hände ju mitt på dagen. Sådant vill man inte vara med om igen, säger hon.

Foto: Elin Nysten, Region Gotland

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen