ARLANDA: Passagerare på flygplan grovt misshandlad enligt uppgift

2022 12 03

Personalen ombord på ett flygplan på väg till Arlanda har larmat polisen efter misstanke om grov misshandel.

Flygplanets personal begärde att polisen ingrep när planet landade.

Efter landning

Det gäller ett flygplan som flög in till Arlanda under natten till lördagen.

– Personalen på ett av de flyg som var på väg till Arlanda tog kontakt med polisen och berättade att de behövde polisiär hjälp efter landning, uppger Stockholmspolisen.

Enligt uppgifter till polisen är det en kvinna som har blivit grovt misshandlad.

Identifierades snabbt

Enligt vissa medieuppgifter kan själva misshandeln ha ägt rum på flighten men polisen har inte fått exakt klarhet i den saken ännu.

– Det är oklart om brottet skett på planet eller tidigare, eftersom patrullerna inte är klara med sin avrapportering, framhåller polisens presstalesperson till SVT.

Den misstänkte brottslingen är en man förklarar polisen och poliserna lyckades identifiera honom på kort tid.

Grov misshandel misstänks

– Han förhördes, berättar polisen som även har kunnat tala med det kvinnliga brottsoffret.

Mannen skall inte vara okänd för offret enligt polisen.

– De båda har en relation med varandra, säger Stockholmspolisen.

Att mannens ska ha utsatt kvinnan för grov misshandel är något som har framkommit när polisen kom fram till Arlanda flygplats och den aktuella gaten där den misstänkta mannen och offret gick igenom efter landning.

– Det är baserat på uppgifter som kommit fram på platsen, säger polisen.

Slagen i ansiktet

Det har varit en händelserik natt för Stockholmspolisen som även fick hantera en våldsverkare på Södermalm.

Bråket började med att en man slog en ordningsvakt.

– När gärningspersonen avlägsnades från en nattklubb satte han sig till motvärn och två av de slag som han utdelade mot ordningsvakterna träffade en av dem i ansiktet, uppger polisen.

Polisen lyckades gripa mannen som nu misstänks för våld mot tjänsteman samt även våldsamt motstånd.

Druckit alkohol

– Polisen som var på plats hävde gripandet, säger polisen.

– Mannen är fortfarande misstänkt för brotten.

Polisen kunde konstatera att den skyldige konsumerat kraftiga mängder alkohol.

– Polisen omhändertog mannen med stöd av lagen om omhändertagande av berusade personer och han fördes till stationen för tillnyktring, uppger Stockholmspolisen.

Arkivfoto: J. MacArthur

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen