Anders Tegnell förutspår “nästa pandemi”

2023 03 04

Tidigare statsepidemiolog Anders Tegnell uttalar sig om vad som skulle kunna bli nästa pandemi att drabba världsbefolkningen.

Det var under 2020 som mer eller mindre hela svenska befolkningen lärde sig ett nytt ord.

Statsepidemiolog.

Man lärde sig också namnet på vem som innehade tjänsten – Anders Tegnell. Han var i tv i princip varje dag när coronapandemin bröt ut och nådde Sverige under våren för tre år sedan.

"Kommer bli väldigt annorlunda"

Nu uttalar sig den tidigare statsepidemiologen om vilken typ av sjukdom som skulle kunna slå till globalt nästa gång.

Men det är inte helt lätt att gissa sig till.

– Jag tror att det viktigaste man ska komma ihåg inför nästa pandemi är att det är jättestor sannolikhet att den blir väldigt annorlunda än den vi har nu, säger Anders Tegnell till SVT:s Vetenskapens värld.

Flera tänkbara scenarier – ett mer sannolikt

Han pekar på att det historiskt sett har varit variationen som varit den gemensamma nämnaren bland tidigare pandemier.

Enligt Tegnell är det dock troligt att det blir en luftburen infektion, men det finns även andra tänkbara scenarier.

– Det är klart att livsmedelsburen inte är otänkbart med tanke på hur vi sprider livsmedel över hela världen. Och sen har vi ju förstås hiv och nu senast också monkeypox (apkoppor, red. anm.), så de sexuellt överförbara har ju också potential, säger han.

Lämnade för ett år sedan

Anders Tegnell var förutom statsepidemiolog även avdelningschef på Folkhälsomyndigheten när covid-19 bröt ut.

Han blev kvar på sitt jobb fram till och med våren 2022, då det stod klart att skulle lämna för en tjänst på Världshälsoorganisationen WHO.

– Jag har länge haft ett intresse för internationella frågor och det här var en fråga man inte kunde tacka nej till. Men jag kommer sakna många av medarbetarna, sade Anders Tegnell till TV4 för ett år sedan.

Toppjobbet sprack

Det blev dock inget toppjobb på WHO, skulle det visa sig. Överenskommelsen sprack.

Istället blev han kvar på Folkhälsomyndigheten och arbetar nu som rådgivare och med internationella åtaganden.

Att Tegnell i framtiden skulle återvända till sitt tidigare jobb dementerades dock av myndigheten.

– Han ser fram emot att jobba med de här frågorna, sade FHM:s presschef Christer Jansson till Läkartidningen.

Efterträdaren lämnar också

Anders Tegnell efterträddes av Anders Lindblom. Kort efter den nya statsepidemiologen tillträdde annonserades att Lindblom skulle sluta bara några månader senare.

I höstas meddelade dock Folkhälsomyndigheten att hans uppdrag förlängs till sista juni 2023. Under tiden pågår en ny rekryteringsprocess.

Anders Lindblom har en bakgrund som smittskyddsläkare och arbetar idag vid avdelningen för smittskydd och hälsoskydd.

LÄS MER: Sveriges statsepidemiolog uttalar sig om dödliga bakterieutbrottet

Foto: Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen