Anders Borg varnar för ekonomisk kollaps – uppmanar hushållen

2024 10 11

Den tidigare finansministern Anders Borg (M) varnar för katastrofala scenarier för världsekonomin.

I boken “Vart är vi på väg?” som släpptes i början av oktober uppmärksammar den forne ministern flera orosmoln i den globala ekonomin.

Flera av dem skulle direkt kunna påverka svenska hushåll.

– "Vart är vi på väg?" ger en bred förståelse för hur den svenska ekonomin kommer att påverkas av omvärlden de närmaste åren, men erbjuder också de insikter som behövs för att svenska samhället såväl som gemene man ska kunna navigera bland fallgroparna, beskrivs Anders Borgs bok enligt Adlibris.

"Som covid- och finanskrisen på samma gång"

Exministern pekar i synnerhet ut en riskfaktor som den värsta av allihop.

Om Kina gör verklighet av sin ambition att annektera önationen Taiwan skulle konsekvenserna på världsmarknaden bli katastrofala.

Den globala handeln skulle kunna stanna helt.

Man kan säga att det blir som att ha covid-krisen och finanskrisen samtidigt. Det är mycket allvarligt och besvärligt, har Anders Borg nyligen förklarat i en intervju med TV4.

Går inte att utesluta

Det finns ett givet skäl till varför Borg pekar ut just Kinas och Taiwans betydelse.

Taiwan är nämligen världscentrum för de chip som används för att framställa artificiell intelligens. Allt från telefoner till elbilar och annan elektronik använder sig av deras produkter.

Enligt siffror från BBC kontrollerar det taiwanesiska företaget TSMC mer än halva världsmarknaden.

Taiwan själva har återkommande varnat för att Kina planerar en invasion av önationen. Även Australien har larmat om samma sak.

Anders Borg bedömer i nuläget konflikten som mindre sannolik, men kan inte heller utesluta det ur riskbedömningen.

– Efter vad som hände med Ryssland och Ukraina och efter vad Hamas har gjort i Israel, så kan man inte avfärda den här typen av geopolitiska risker, säger han enligt Aftonbladet.

Uppmanar hushållen

Hushåll i Sverige skulle inte undgå att påverkas av en sådan kris. Anders Borg uppmärksammar även USA-valet, högre skuldberg i USA och en långsiktig risk för högre räntor som en del av kalkylen.

Enligt Anders Borg kan man inte bara förlita sig på välfärdssystemet utan måste också ha ett eget sparande.

Går räntorna upp i USA, kommer det över till Europa och Sverige. För ett svenskt hushåll ska man tänka att runt tre procents bostadsränta ska man kunna leva med, säger han till TV4.

Foto: Talarforum

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen