I boken “Vart är vi på väg?” som släpptes i början av oktober uppmärksammar den forne ministern flera orosmoln i den globala ekonomin.

Flera av dem skulle direkt kunna påverka svenska hushåll.

– "Vart är vi på väg?" ger en bred förståelse för hur den svenska ekonomin kommer att påverkas av omvärlden de närmaste åren, men erbjuder också de insikter som behövs för att svenska samhället såväl som gemene man ska kunna navigera bland fallgroparna, beskrivs Anders Borgs bok enligt Adlibris.

"Som covid- och finanskrisen på samma gång"

Exministern pekar i synnerhet ut en riskfaktor som den värsta av allihop.

Om Kina gör verklighet av sin ambition att annektera önationen Taiwan skulle konsekvenserna på världsmarknaden bli katastrofala.

Den globala handeln skulle kunna stanna helt.

– Man kan säga att det blir som att ha covid-krisen och finanskrisen samtidigt. Det är mycket allvarligt och besvärligt, har Anders Borg nyligen förklarat i en intervju med TV4.

Går inte att utesluta

Det finns ett givet skäl till varför Borg pekar ut just Kinas och Taiwans betydelse.

Taiwan är nämligen världscentrum för de chip som används för att framställa artificiell intelligens. Allt från telefoner till elbilar och annan elektronik använder sig av deras produkter.

Enligt siffror från BBC kontrollerar det taiwanesiska företaget TSMC mer än halva världsmarknaden.

Taiwan själva har återkommande varnat för att Kina planerar en invasion av önationen. Även Australien har larmat om samma sak.

Anders Borg bedömer i nuläget konflikten som mindre sannolik, men kan inte heller utesluta det ur riskbedömningen.

– Efter vad som hände med Ryssland och Ukraina och efter vad Hamas har gjort i Israel, så kan man inte avfärda den här typen av geopolitiska risker, säger han enligt Aftonbladet.

Uppmanar hushållen

Hushåll i Sverige skulle inte undgå att påverkas av en sådan kris. Anders Borg uppmärksammar även USA-valet, högre skuldberg i USA och en långsiktig risk för högre räntor som en del av kalkylen.

Enligt Anders Borg kan man inte bara förlita sig på välfärdssystemet utan måste också ha ett eget sparande.

– Går räntorna upp i USA, kommer det över till Europa och Sverige. För ett svenskt hushåll ska man tänka att runt tre procents bostadsränta ska man kunna leva med, säger han till TV4.

Foto: Talarforum

Text: Redaktionen

Totalt har 112 mindre livsmedelsföretag granskats.

Bristerna visar sig vara omfattande. 

Nästan fyra av tio företag har påförts med kontrollavgifter på en summa på totalt 550 000 kronor. 

I majoriteten av fallen handlar det om att Skatteverkets kontrollköp inte registrerades i butikens kassa eller att det funnits andra brister i bokföringen.

– Det har saknats underlag till både intäkter och kostnader i räkenskaperna, transaktioner på bankkonton har inte varit bokförda och i flera fall har bokföringen upp­rättats med stor eftersläpning, säger Roger Leander på Skatteverket, samordnare av kontrollen, i en kommentar.

Kunder har betalat till fel konto

Enligt Skatteverket handlar det om många fall av intäkter som inte redovisats i butikernas kassaregister.

Det gäller inte minst kundernas betalningar – som har gått till andra konton än företagens.

– Det har också varit vanligt med betalningar via Swish till bolagsföreträdarnas privata bankkonton trots att det varit betalningar till företaget, framhåller Skatteverket i granskningen.

Redovisade bruttovinster har även återkommande varit lägre än vad de borde vara enligt såväl branschgenomsnittet som företagens egna inköps- och försäljningspriser.

"Väl motiverad kontroll"

I samma veva har Skatteverket genomfört skatterevisioner mot företag som driver livsmedelsbutiker. Resultat blev tillkommande skatter och avgifter på 32 800 000 kronor.

– Många av de besökta företagen har påförts kontrollavgifter och det var bara några få utredningar som inte resulterade i ändrad beskattning, säger Roger Leander.

– Vi kan konstatera att delar av branschen är utsatt för osund konkurrens. Den här kontrollen var väl motiverad.

Mindre mat- och närbutiker

Livsmedelsbutikerna som kontrollerats i Skatteverkets granskning gäller i det här fallet “mindre livsmedels- och närbutiker där försäljningen till minst 50 procent utgörs av matvaror”, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Skatteverket utgår från ett riskbaserat urval när det bestäms vilka företag som ska kontrolleras. Kontrollerna genomförs där risken för fel och fusk bedöms vara stor.

Foto: Swish

Text: Redaktionen