Anders Borg varnar för ekonomisk kollaps – uppmanar hushållen

2024 10 11

Den tidigare finansministern Anders Borg (M) varnar för katastrofala scenarier för världsekonomin.

I boken “Vart är vi på väg?” som släpptes i början av oktober uppmärksammar den forne ministern flera orosmoln i den globala ekonomin.

Flera av dem skulle direkt kunna påverka svenska hushåll.

– "Vart är vi på väg?" ger en bred förståelse för hur den svenska ekonomin kommer att påverkas av omvärlden de närmaste åren, men erbjuder också de insikter som behövs för att svenska samhället såväl som gemene man ska kunna navigera bland fallgroparna, beskrivs Anders Borgs bok enligt Adlibris.

"Som covid- och finanskrisen på samma gång"

Exministern pekar i synnerhet ut en riskfaktor som den värsta av allihop.

Om Kina gör verklighet av sin ambition att annektera önationen Taiwan skulle konsekvenserna på världsmarknaden bli katastrofala.

Den globala handeln skulle kunna stanna helt.

– Man kan säga att det blir som att ha covid-krisen och finanskrisen samtidigt. Det är mycket allvarligt och besvärligt, har Anders Borg nyligen förklarat i en intervju med TV4.

Går inte att utesluta

Det finns ett givet skäl till varför Borg pekar ut just Kinas och Taiwans betydelse.

Taiwan är nämligen världscentrum för de chip som används för att framställa artificiell intelligens. Allt från telefoner till elbilar och annan elektronik använder sig av deras produkter.

Enligt siffror från BBC kontrollerar det taiwanesiska företaget TSMC mer än halva världsmarknaden.

Taiwan själva har återkommande varnat för att Kina planerar en invasion av önationen. Även Australien har larmat om samma sak.

Anders Borg bedömer i nuläget konflikten som mindre sannolik, men kan inte heller utesluta det ur riskbedömningen.

– Efter vad som hände med Ryssland och Ukraina och efter vad Hamas har gjort i Israel, så kan man inte avfärda den här typen av geopolitiska risker, säger han enligt Aftonbladet.

Uppmanar hushållen

Hushåll i Sverige skulle inte undgå att påverkas av en sådan kris. Anders Borg uppmärksammar även USA-valet, högre skuldberg i USA och en långsiktig risk för högre räntor som en del av kalkylen.

Enligt Anders Borg kan man inte bara förlita sig på välfärdssystemet utan måste också ha ett eget sparande.

– Går räntorna upp i USA, kommer det över till Europa och Sverige. För ett svenskt hushåll ska man tänka att runt tre procents bostadsränta ska man kunna leva med, säger han till TV4.

Foto: Talarforum

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen