Krisbesked för svensk vindkraft

2024 02 09

Vindkraftsbolag i nästan hela landet har drabbats av stora problem.

I Sverige finns omkring 5 000 vindkraft, fördelade från norr till söder.

Men bolagen bakom energikällan går med brakförluster.

Totalt handlar det om 4,3 miljarder kronor i förluster inom branschen enbart under 2022, rapporterar Dagens Nyheter som kallar smällen för en “ekonomisk härdsmälta”.

– Lönsamheten är i princip obefintlig. Frågan har aktualiserats av situationen i Markbygden, men det handlar om stora förluster även om man tittar på branschen som helhet, säger Christian Sandström, verksam som biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, till tidningen.

13,4 miljarder i förlust sedan 2017

Professorn hänvisar till vindkraftparken Markbygden utanför Piteå.

15 år efter invigningen dras parkens största bolag, Markbygden Ett, med miljardskulder. Det saknas också besked om kompensation till rennäringen, som tvingats göra avkall på område för renarna för att vindkraftverken prioriterats.

Renskötare har knappt råd med foder till djuren längre.

Det är också i norra Sverige där problemen är som absolut störst.

Blekinge, Halland, Skåne och Jönköping sticker ut som län där vindkraftsbolagen går plus, men sett till hela landet handlar det om röda siffror på 13,4 miljarder kronor sedan 2017.

"Har inte bättre marginal"

Enligt experter ska lönsamheten förväntas först i ett senare skede – eftersom kostnaden för uppbyggnaden är så pass stor.

Men det ifrågasätts av Christian Sandström.

– Bolagen som grundades för 13 år sedan har inte haft bättre vinstmarginal under de senaste åren än vad relativt nybildade bolag har, säger professorn.

Återkommande fråga

Frågan om vindkraft har varit återkommande i politiken det senaste året.

För ett år sedan gick SD:s ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt ut med att han inte vill se någon vindkraft i Sverige överhuvudtaget. Det motsades av både närings- och energiminister Ebba Busch (KD) och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) efteråt, som deklarerade stora satsningar på utbyggnad av vindkraftverk.

– Det är väldigt skönt att Ebba Busch och jag är överens, sade klimatministern till Dagens industri vid tillfället.

Regeringen: nödvändigt för klimatmålen

Så sent som för en vecka sedan gav regeringen också grönt ljus för ny havsbaserad vindkraft, den här gången utanför Blekinge.

– Regeringen är positiv till att det kommer så många ansökningar om att bygga havsbaserad vindkraft i Sverige. Vi kommer att behöva fördubbla vår elproduktion fram till år 2045 för att klara klimatomställningen och nå hela vägen till nettonollutsläpp, sade Romina Pourmokhtari då.

LÄS MER: SD-toppen vill avskaffa vindkraft – "folk får psykiska problem"

Foto: N. Doherty

Text: Redaktionen


JUST NU: Putins krav avslöjade

2025 08 17

Uppgifter om flera av Putins krav har läckt ut.

Nu kommer uppgifter om vad Vladimir Putin krävde i mötet med Donald Trump i Alaska – och hur Putin anser att vägen mot fred bör se ut.

Putin ska ha erbjudit ett skriftligt löfte om att aldrig invadera igen – men ett löfte som skulle komma med ett högt pris för Ukraina.

Ställer krav – och erbjuder skriftligt ”löfte”

Vladimir Putin ska i mötet ha krävt att Ryssland får hela Donbas, och att Ukraina med andra ord ska dra sig tillbaka från regionerna Donetsk och Luhansk, rapporterar The Guardian.

I utbyte skulle den resterande frontlinjen frysas, ska Putin ha sagt till Trump.

Putin ska också ha erbjudit ett skriftlig löfte om att aldrig attackera Ukraina eller något europeiskt land igen. Det uppger europeiska tjänstemän för New York Times, rapporterar Kiyv Independent.

Trump ska ha vidarebefordrat detta till europeiska kollegor, som dock uppges ha reagerat negativt och påpekat att Putin flera gånger har brutit mot skriftliga avtal.

Putin ska också ha krävt att ryska återigen erkänns som ett officiellt språk i Ukraina, enligt tidningen.

Trump har ändrat sig

Donald Trump, som tidigare har krävt en vapenvila, tycks nu ha accepterat det ryska kravet på att man istället för vapenvila ska fokusera på ett fredsavtal.

– Alla bestämde sig för att det bästa sättet att avsluta det fruktansvärda kriget mellan Ryssland och Ukraina är att gå direkt till ett fredsavtal, som skulle avsluta kriget, och inte bara ett vapenvilaavtal, vilket ofta inte håller, skriver Donald Trump i ett inlägg på Truth Social.

Från ukrainskt och europeiskt håll har man dock begärt vapenvila för att kunna fortsätta förhandlingarna om ett mer långsiktigt fredsavtal. Men den linjen tycks Trump nu alltså ha övergett.

Om vapenvilan uteblir så innebär det att Ryssland kan fortsätta med sina blodiga attacker mot Ukraina samtidigt som en sannolikt utdragen och komplicerad fredsförhandling pågår. Därmed får Ryssland möjlighet att stärka sina positioner.

Möts i Vita huset

Från ukrainskt håll har man också avfärdat ryska krav på att man ska ge upp ukrainska territorier till Ryssland.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ska besöka Vita huset på måndag och träffa Trump samt europeiska ledare, enligt tidningen.

Donald Trump uppges också vilja få till ett trepartsmöte mellan honom själv, Putin och Zelenskyj.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Stort skifte i USA – jubel för Ukraina

2025 08 17

En stor förändring i USA innebär goda nyheter för Ukraina.

Opinionen bland amerikanska och framför allt republikanska väljare har svängt kraftigt på kort tid – på ett sätt som lär få den ukrainska regeringen att jubla.

Det handlar om en kraftig förändring i synen på kriget i Ukraina.

Nu ökar pressen på att president Donald Trump ska leva upp till förväntningarna – och leverera en lösning.

Kraftig förändring

Stödet för Ukraina har ökat kraftigt bland republikanska väljare, rapporterar Kyiv Post.

Det rör sig om en tydlig förändring jämfört med för bara några månader sedan, enligt en opinionsundersökning från Chicago Council on Global Affairs.

Bland republikaner har stödet för att förse Ukraina med militärt bistånd ökat med hela 21 procentenheter, upp till 51 procent, enligt tidningen.

Allt fler republikanska väljare anser också att Ukraina och Europa bör ha en given plats vid förhandlingsbordet när USA och Ryssland förhandlar om ett fredsavtal.

Dessutom ökar stödet för sanktioner mot Ryssland, enligt tidningen.

Tydlig ökning

Även bland amerikaner i stort ökar andelen som anser att USA ska ge militärt bistånd till Ukraina, enligt undersökningen som genomfördes i slutet av juli.

62 procent av amerikanerna anser att man ska stödja Ukraina, vilket innebär en tydlig ökning. Motsvarande siffra i mars var 52 procent.

Synen på ekonomiskt bistånd har också förändrats.

Bland framför allt republikaner har många tidigare ansett att USA ger för mycket stöd till Ukraina.

Andelen republikaner som anser att man ger för stort ekonomiskt stöd till landet har dock sjunkit från 47 till 30 procent, enligt tidningen.

Resultaten i undersökningen motsäger ett uttalande från USA:s vicepresident JD Vance nyligen.

– Amerikaner är trötta på att fortsätta skicka sina pengar, sina skattepengar till Ukraina, menade JD Vance, enligt tidningen.

Jubel för Ukraina – press på Trump

Men enligt opinionsmätningen ökar alltså stödet för Ukraina bland den amerikanska befolkningen.

Det är glädjande nyheter för Ukraina, som sätter stort hopp till USA – samtidigt som Trump-administrationens ibland mycket hårda retorik mot landet har skapat stor oro.

Siffrorna innebär också en ökad press på president Donald Trump att förhandla fram ett fredsavtal som inte är alltför missgynnsamt för Ukraina.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen