Planerar bygga bro till Sverige: ”Extremt stort”

2024 02 06

I takt med att Finland gått med i Nato, och Sverige enbart är ett ungerskt ja från att följa efter, har frågan om god försörjningsberedskap aktualiserats ytterligare.

Om Ryssland blockerar all fartygstrafik i Östersjön behövs andra transportvägar.

Därför utreder nu finska staten att bygga en Kvarkenbro mellan Vasa och Umeå – och har redan öronmärkt stora pengar till projektet, rapporterar Svenska Yle.

– Vi har bokat upp 200 000 euro från vårt planeringsprogram för att kunna göra en förstudie. Den kommer att bestå av flera olika delar och vi kommer att använda oss av konsulter, säger Tapio Ojanen biträdande direktör på finska Trafikledsverket, till kanalen.

"Extremt stort"

Förstudien ska inledas till våren och stå färdig 2025. Därefter behöver en miljökonsekvensbedömning för en Kvarkenförbindelse göras.

Och det kommer att kosta pengar.

– Det är ett extremt stort infrastrukturprojekt, säger Tapio Ojanen.

– Så här långa fasta förbindelser över öppet hav finns knappt alls i världen. Investeringen skulle bli mycket dyr om den förverkligas, men det här är något vi kommer att utreda.

Längre än Öresundsbron

För närvarande är Öresundsbron, med en förbindelse på 16 kilometer, den längsta bron i Sverige.

Kvarkenförbindelsen är ännu längre – det skulle krävas en ny vägdragning mellan 60 och 76 kilometer.

Och om en eventuell bro ska ses som en del av landets försörjningsberedskap uppstår även från om den skulle kunna bombas sönder.

Men Esa Eranti, en av de två som ligger bakom den inledande rapporten, menar att man tänkt på detta och pekar på att det behövs ett brosegment i “reserv”.

Han exemplifierar med bron mellan Krym och det ryska fastlandet som angreps av ukrainska säkerhetstjänsten i somras.

– Inte fick man helt sönder Kertjbron trots att man lyckades skada den två gånger.

Fyra gånger så dyr

Utredningen av en eventuell förbindelse mellan Vasa och Umeå har inte gått obemärkt förbi på den svenska sidan.

Richard Carlstedt (S), regionråd och ordförande i Kvarkenrådet, menar att nytt ljus kasatats på frågan i och med det nya säkerhetsläget.

– Vi i Kvarkenrådet har träffat utredaren i Finland, och vi har också sagt att vi kan bistå utredningen, säger han till Västerbotten-Kuriren.

Regionrådet säger också att bron sannolikt skulle kosta tre eller fyra gånger så mycket som Öresundsbron, som kostade 37,8 miljarder att bygga.

LÄS MER: Riksdagsledamot varnar – Ölandsbron kan sprängas

Exempelbild: Chuttersnap

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen