Nato ställer krav på Sverige – tilldelas viktigt uppdrag

2024 01 31

Det beskedet ger försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg och syftar på att det ungerska parlamentet återsamlas i slutet av februari.

Då förväntas processen, som pågått i nästan två års tid, till slut vara i hamn.

Även om ansökningstiden upplevts som lång har den enligt Jens Stoltenberg historiskt gått ganska snabbt.

Stor första uppgift

Redan nu har Natochefen klart för sig vad som blir Sveriges främsta – och största – uppgift när man väl blivit medlem.

Och det är inget litet uppdrag.

– Det blir i första omgången att bidra till att Putin inte vinner i Ukraina. Det är viktigt för Ukraina men det är viktigt för hela Nato och därmed också Sverige, säger Jens Stoltenberg i en intervju med Sveriges Radio Ekot.

Generalsekreteraren har tidigare varnat för att hotet för rysk aggression mot hela Europa är på riktigt om Vladimir Putin segrar i Ukraina.

Nato ställer krav

Ett medlemskap i Nato innebär att Sverige omfattas av den omtalade artikel fem och garanteras hela alliansens skydd vid händelse av ett väpnat angrepp.

Men inträdet följs även av flera krav på att Sverige ska leverera till den gemensamma planeringen i alliansen.

– Att vi ska resurssätta vår del av planerna som nu tas fram; att Sverige tar ansvar för sin del av Natos planering, inte minst i vår region. Och att vi bidrar i andra riktningar än bara i Norden och norra Europa, säger viceamiralen Jonas Haggren till Göteborgs-Posten. 

Efterfrågade förmågor

Jonas Haggren menar att Natos lista över svenska förmågor man ser fram emot att kunna ta del av är lång.

– Vi har ett starkt flygvapen, vi har Östersjödelarna med marin och undervattenskompetens. 

Här och nu har redan Jens Stoltenberg en tydlig förväntning på Sverige när man väl är fullvärdig medlem.

– Att Sverige fortsätter ge betydande militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina. Det har Sverige gjort även innan Nato, jag är säker på att de kommer göra det även som Natomedlem, säger Natochefen till SR.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen