Efter massiva attacken – Sverige kan stödja ny insats

2024 01 12

Under natten mellan torsdag och fredag slog den brittiska och amerikanska militären till mot flera mål i Jemen.

Totalt slog parterna till mot 60 mål som används av Iranstödda huthirebeller.

Attackerna var ett svar på Huthimilisens angrepp mot internationella fartyg i Röda havet.

Sverige kan stödja insats

Efter nattens bombningar har Tyskland föreslagit att EU ska skicka en mission till Röda havet.

Sverige kan bli en del av insatsen.

För svensk del är det aktuellt att stödja insatser för att upprätthålla säkerheten och sjöfarten i området.

Det uppger utrikesminister Tobias Billström (M) för GP.

– Sverige stödjer fullt ut de ansträngningar som görs för att upprätthålla säkerhet och fri sjöfart i regionen. Sverige undersöker också möjligheter att stödja insatserna i Röda havet, framhåller ministern.

Oklara omständigheter

Hur ett svenskt stöd ska utformas är oklart.

– Det får vi återkomma till, kommenterar Tobias Billström.

Kontaktat Försvarsmakten

Vid 15.15-tiden meddelar Försvarsmakten att man mottagit en förfrågan från regeringen.

– Vi har fått in en förfrågan från regeringen om att undersöka möjligheterna att stödja insatserna i Röda havet. Försvarsmakten ska svara på remissen i slutet av nästa vecka, framhåller myndigheten i en skriftlig kommentar till Expressen.

Bakgrund

USA och Storbritannien har attackerat mängder av mål i Jemen som används av Iranstödda huthirebeller. Totalt har 60 mål på 16 olika platser beskjutits, uppger det amerikanska flygvapnet. Minst fem personer har dödats.

Huthimilisen har kommenterat attacken.

Gruppens talesperson säger att USA:s och Storbritanniens agerande är oberättigat och att milisen kommer fortsätta att attackera fartyg som är på väg mot Israel.

Diktatur upprörd

Iran, som stödjer Huthirebellerna, har fördömt attacken.

– Det är en tydlig kräkning av Jemens suveränitet, uppger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

Vidare uppger departementet att attacken ”endast skapat en ökad osäkerhet och instabilitet i regionen”.

USA:s president Joe Biden beskriver bombningarna som nödvändiga.

– Jag kommer inte att tveka att rikta ytterligare åtgärder för att skydda vårt folk och det fria flödet av internationell handel vid behov.

– Dessa attacker är ett direkt svar på oöverträffade huthiattacker mot internationella sjöfartsfartyg i Röda havet, inklusive användningen av ballistiska missiler mot fartyg för första gången i historien, säger Biden.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla som betalar med kontanter

2024 08 30

En stor majoritet av Sveriges butiker tar fortfarande emot kontanter.

Det visar en färsk undersökning från bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel.

Undersökningen ”Kontanthantering i svensk detaljhandel 2024” visar att 91 procent av butikerna i sin helhet fortsatt tar emot kontanter.

Inom dagligvaruhandel, där matbutiker och stormarknader ingår, är siffran ännu högre. Hela 97 procent av Sveriges butiker inom dagligvaruhandel erbjuder kontantbetalning.

Det finns dessutom inga tecken på att situationen kommer förändras.

Ytterst få butiker uppger att de i närtid har planer på att avskaffa kontantbetalning.

Av de tillfrågade butikerna är det enbart två procent som planerar att göra det inom det närmaste året, och tre procent inom 1–3 år.

– Handeln fortsätter att ta sitt ansvar i kontanthanteringsfrågan. Så länge efterfrågan bland kunderna finns kommer handeln fortsätta att tillhandahålla betalsättet. Det är viktigt, inte minst utifrån ett beredskapsperspektiv i en orolig omvärld, säger Bengt Nilervall, betalexpert på Svensk Handel.

Stora grupper väljer kontanter

Enligt undersökningen väljer cirka 10 procent av kunderna att betala med kontanter under en ”normal dag”.

– Det måste poängteras att stora grupper i samhället fortsatt är beroende av att använda kontanter för att göra sina dagliga inköp. Siffrorna som nu publiceras är ett tydligt kvitto på att handeln möter upp den efterfrågan som uppenbart finns, säger Bengt Nilervall och tillägger:

– För en ökad inkludering på sikt krävs dock att både banker och andra betaltjänstleverantörer också måste utveckla och anpassar sina tjänster efter kundernas behov. Vi måste arbeta tillsammans.

Statlig kontantutredning

I början av året tillsatte regeringen en statlig kontantutredning. Syftet med utredningen är att se över kontanternas ställning i samhället, bland annat ska utredningen undersöka möjligheten att göra kontanta betalningar för livsnödvändiga varor såsom läkemedel, livsmedel och drivmedel.

Svensk Handel är en av flera aktörer som medverkar i kontantutredningen. Organisationen betonar att staten måste bidra om kontantkraven ökar på butiker.

– Om staten ställer krav på marknadsaktörer att utföra samhällsviktiga kontanttjänster, som dessutom saknar kommersiell bärkraft måste den också öka sitt ansvar för att upprätthålla och finansiera kontanthanteringen i framtiden. Annars går ekvationen inte ihop, säger Bengt Nilervall.

Foto: Jens Lindström MSB

Text: Redaktionen

Belarus har skjutit ner rysk farkost

2024 08 30

Belarus har förstört ett ryskt föremål som flugit in i landets luftrum.

Enligt Hajun-projektet – en underrättelsegrupp som övervakar militär aktivitet hos ryska och belarusiska trupper i Belarus – är det en rysk drönare som förstörts.

Drönaren uppges ha flugit in i belarusiskt luftrum, vilket fick flygvapnet i Belarus att agera.

Ett stridsflygplan skickades upp och drönaren sköts ner ovanför Homel-regionen i östra Belarus.

– Det är första gången som stridsflyg används i Belarus för att skjuta ner en drönare, rapporterar Hajun-gruppen.

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar uppgifterna i ett inlägg på X.

– Det rapporteras att en rysk Shahed-drönare flög över belarusiskt territorium under natten den 29 augusti, då Ryssland attackerade Ukraina.

– Ett jaktplan från det belarusisk flygvapnet jagade drönaren i cirka 20 minuter. Sedan hördes det minst två explosioner och en ljus blixt på himlen observerades.

Tystnad från diktaturerna

Varken det ryska eller belarusiska försvarsdepartementet har kommenterat händelsen.

Det är oklart hur incidenten kommer påverka ländernas relation.

Det pro-ukrainska X-kontot Saint Javelin bedömer att Belarus diktator Alexandr Lukasjenko kan förvänta sig ett telefonsamtal från sin ryske motsvarighet Vladimir Putin.

– Lukasjenko kommer få ett samtal från Putin, skriver kontot.

Upprustning vid gränsen

Belarus betraktas i mångas ögon som den Ryska federationens lydstat.

Alexandr Lukasjenko är Putins närmaste allierade och har tillåtit Ryssland att iscensätta attacker från sitt lands territorium under kriget mot Ukraina.

Efter Ukrainas överraskande offensiv i ryska Kurskregionen har Belarus börjat mobilisera i närheten av gränsen mot Ukraina. Enligt ukrainsk underrättelsetjänst har Belarus samlat ”stora mängder soldater” vid gränsen.

I måndags riktade Ukrainas utrikesdepartement en skarp uppmaning till Belarus.

– Vi uppmanar Belarus att inte göra några tragiska misstag under press från Moskva.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen