UPPGIFTER: Kan strunta i Ungern – och ge grönt ljus ändå

2023 12 14

Ungerns premiärminister Viktor Orbán fortsätter att sätta sig på tvären.

De senaste dagarna har allihop handlat om en enda sak i Europa: det stora toppmötet i Bryssel som mer eller mindre kommer att avgöra Ukrainas framtid.

På agendan står bland annat att EU-länderna ska upprätta en plan för att inleda anslutningsförhandlingar om ett ukrainskt medlemskap – men också att frigöra 50 miljarder euro för ett stort stödpaket till Ukraina.

Kan strunta i Ungern

Ungern motsätter sig båda förslagen.

Viktor Orbán hotar att lägga in sitt veto – om EU inte samtidigt frigör 30 miljarder av frysta tillgångar åt Ungern.

Men nu kan Ungerns krav bli irrelevant. Det finns nämligen ett sätt att strunta i Orbáns ultimatum och ge grönt ljus för stödpaketet ändå, uppger källor för Svenska Dagbladet.

– SvD erfar i samtal med en hög EU-diplomat som vill vara anonym, att det i teorin går att sända pengar till Ukraina utan Ungern, uppger tidningen.

Upprättar ett eget paket

Lösningen skulle i så fall gå ut på att övriga 26 EU-medlemmar, utan Ungern, tillsammans upprättar ett eget paket som inte inkluderar något ungerskt bidrag.

Det skulle till exempel kunna ske genom att ingå ett låneavtal med Världsbanken och IMF, enligt den diplomat som SvD talat med.

Källan uppger dock att det vore en nödlösning och att EU på längre sikt, i fler frågor om Ukraina, kommer att behöva ha Ungern med på tåget.

Klartecken för 10 miljarder

Igår meddelade EU att man bara delvis går Ungern till mötes.

Av de 30 miljarder som Viktor Orbán kräver har unionen fattat beslut om att häva blockeringen av 10,2 miljarder av de frysta tillgångarna.

– Efter en grundlig bedömning och flera utbyten med den ungerska regeringen anser kommissionen att Ungern har vidtagit de åtgärder som de åtagit sig att vidta, framhöll EU-kommissionen på onsdagen enligt Politico.

"Katastrofalt besked"

Beslutet har inte landat väl i alla läger.

Flera ledare i de största politiska grupperna i Europa har både reagerat och varnat för vika sig för Ungerns krav.

Petri Sarvamaa, finsk parlamentsledamot i Europeiska folkpartiet, kallar beslutet “katastrofalt”.

– Nu har vi gett Orbán en tydlig signal: när du spelar tillräckligt tufft kommer du ut som vinnare, uttrycker han i ett skriftligt uttalande.

LÄS MER: Viktor Orbán förtvivlad: “Ett fruktansvärt misstag”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Snart kan du straffas – även om du bromsar innan fartkameran

2024 09 25

Trafikverket vill införa en ny åtgärd för att komma åt de som kör för fort.

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar till omvärlden – ber om hjälp

2024 09 25

Två och ett halvt år efter invasionen av Ukraina söker nu Ryssland sympatier hos FN.

FN har i massiv skala motsatt sig det ryska ockupationskriget mot Ukraina.

I oktober 2022 fördömde 143 av medlemsländerna annekteringen av fyra ukrainska regioner. Enbart fem, inklusive Ryssland, gav grönt ljus.

Nu vänder sig den ryska utrikesministern Sergej Lavrov till just FN och pekar finger mot organisationen för att man inte stoppar Ukraina, rapporterar Reuters.

Han syftar på påstått övervåld från ukrainska styrkor i samband med motoffensiven mot Kursk-regionen i Ryssland förra månaden.

– Det är där de bombar hem varje dag, bombar sociala institutioner och fredliga medborgare som rör sig i sina bilar mot säkrare platser, säger han till rysk media enligt nyhetsbyrån.         

"Jag hör inga röster"           

Ryssland, som bedrivit omfattande dokumenterade krigsbrott under invasionen, hävdar vidare att ukrainska “terroristgrupper” använder västerländska vapen för att begå "urskillningslösa handlingar”.       

Och nu insinuerar Lavrov att det är dags för FN att markera.       

– Jag har inte hört några röster från FN-representanter som ansvarar för mänskliga rättigheter, naturligtvis inklusive, generalsekreteraren, säger Lavrov med hänvisning till FN-chefen Antonio Guterres.     

Det är inte första gången Ryssland vädjar till FN.

Landet gjorde likadant när man uteslöts ur rådet för mänskliga rättigheter och därefter gjorde ett desperat försök till comeback.

"Inte sett i Europa sedan 40-talet"

Sedan kriget inleddes med start av annekteringen av Krym 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott.

Enligt författaren och den prisbelönta historikern Anne Applebaum, har världen sannolikt inte förstått vidden av grymheterna.

– Det är krigsbrott som vi inte har sett i Europa sedan 1940-talet, sade hon till SVT förra året.

Sedan mars 2023 har Tribunalen i Haag, ICC, en arresteringsorder utfärdad mot Vladimir Putin med anledning av den olagliga tvångsförflyttningen och deportationen av barn från Ukraina som Ryssland misstänks för.

– Alla ukrainska barn som har kidnappats från sina hem eller från institutioner och förts till Ryssland har förlorat kontakten med sina föräldrar, säger Anne Applebaum.

Ryska krigsbrott

Av de krigsbrott som Ryssland misstänks för i Ukraina nämner människorättsorganisationen Amnesty bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen