HOTET MOT SVERIGE: Flera platser bevakas – kan utgöra mål

2023 12 06

Det beskedet gav Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson (S) under gårdagen.

Inför ett EU-möte i Bryssel konstaterade Johansson att risken för terrordåd i Europa har ökat betydligt efter krigsutbrottet mellan Israel och Hamas.

En dag innan Johanssons utspel presenterade Socialdemokraterna en rad åtgärder för att öka säkerheten och motverka terrordåd under årets julhandel.

Nu kommenterar polisen terrorhotet.

Bevakar platser

Polisen uppger att man är förberedda om terrorister skulle slå till i Sverige.

– Det är ett helt spann med åtgärder.

– I alla de polisbilar som vi ser rulla runt i Sverige finns det kapacitet till både skydd och verkan, det vill säga vapen, skyddsvästar och sjukvårdsutrustning, tillsammans med de poliser som är utbildade för att hantera en sådan situation, säger biträdande rikspolischef Stefan Hector till TV4. 

Han tillägger att polisen även jobbar förebyggande inför årets julledighet – bland annat bevakar polisen flera potentiella mål för terrorister.

– Vi bedriver också både tillsyn och bevakning av olika platser och objekt som skulle kunna utgöra mål, förklarar polischefen.

Terrorexperten: ”Risken är liten”  

Terrorexperten Magnus Ranstorp delar Ylva Johanssons bild om att risken för terrordåd har ökat sedan kriget i Mellanöstern bröt ut.

Samtidigt betonar han att risken för att utsättas är liten.

 Människor bör handla på precis som vanligt inför julen, menar terrorexperten.

– Sannolikheten är väldigt liten att en terrorattack ska inträffa på just den platsen man är.  Man måste sätta det hela i proportion att det råder en hotbild mot EU och risken för en själv som privatperson. Den är trots allt liten, säger Magnus Ranstorp till Aftonbladet.

– Man ska inte vidta några speciella åtgärder förutom att vara lite extra alert. Förutom polis och underrättelsens arbete har köpcentrum säkerhetsvakter och personal som övervakar platserna, det kan fungera avskräckande, fortsätter han.

Arkivfoto: B. Koorengevel

Text: Redaktionen

Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

– Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

– Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen