Bekräftat misstag av Riksbanken – enorma konsekvenser

2023 12 06

Riksbankens felbeslut kommer att leda till enorma ekonomiska förluster.

Det konstaterar Riksrevisionen på onsdagen.

Myndigheten har granskat Riksbankens omfattande köp av värdepapper – som gjordes för att få stimulera inflationen – men finner inget stöd att så har skett.

Enligt Riksrevisionen underskattades riskerna och nu väntar en brakförlust på 61 miljarder kronor.

– Vi kan inte se att det finns stöd för att köpen påverkat inflationen på ett påtagligt sätt. Samtidigt kommer kostnaderna för köpen att bli betydande, vilket i slutändan drabbar statens finanser, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

"Kunskapen dålig"

Enligt Riksrevisionen har Riksbanken emellertid varit transparenta i sina inköp, men man har inte varit tillräckligt tydliga med hur stora kostnader köpen förväntades medföra eller vad det skulle leda till.

Det fanns också trots allt ett relativt gediget underlag när man började köpa in värdepapper mellan 2015 och 2022, i synnerhet under pandemin.

– Men tillgångsköpen var en oprövad åtgärd och kunskapsläget var inledningsvis dåligt. Effektanalyserna präglades därmed av stor osäkerhet, framhåller Riksrevisionen.

Sjunker som en sten

Den skenande inflationen tillsammans med räntorna bidrar till att Riksbanken i år kommer att göra en förlust på 61 miljarder kronor på värdepappersköpen.

Obligationernas värde har sjunkit som en sten, vilket visserligen var en oväntad utveckling enligt Riksrevisionen.

Men Riksbankens kostnadsberäkningar har utgått ifrån att styrräntan skulle stiga väldigt långsamt. Därmed har riskerna för förluster underskattats, säger Jörgen Appelgren, projektledare för granskningen.

80 miljarder från staten

Riksbanken kommer att behöva vända sig till riksdagen för att täcka upp för den enorma förlust som myndigheten har gjort.

Det handlar om 80 miljarder som måste begäras in från staten.

– Förlusten och det negativa egna kapitalet beror på att räntorna steg kraftigt under 2022. Det har medfört att värdet fallit på de obligationer som Riksbanken köpte under perioden 2015-2021 för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet, säkra kreditförsörjningen under coronapandemin och bidra till en god samhällsekonomisk utveckling, bekräftade riksbankschefen Erik Thedéen i ett pressmeddelande redan tidigare i höstas.

Vill inte kommentera

För några veckor sedan genomförde DN en liknande granskning och pekade då ut ett särskilt felbeslut: när det på det penningpolitiska mötet den 25 november 2020 bestämdes att öka värdepappersköpen från 500 till 700 miljarder kronor.

Stefan Ingves, som då var chef över Riksbanken, har inte velat kommentera.

LÄS MER: Riksbanken på väg mot panikåtgärd – kopplas till specifikt beslut

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen