Därför lämnade USA:s armé Afghanistan trots de stora riskerna för landet

2021 08 15

– Jag var den fjärde presidenten som ledde amerikanska trupper i Afghanistan. Jag borde inte och jag tänker inte lämna vidare det här kriget till en femte.

Det säger USA:s president Joe Biden som i ett uttalande på lördagen försvarar USA:s beslut att dra tillbaka sina trupper från Afghanistan trots hotet från talibanerna.

5 000 amerikanska trupper finns nu på plats i Kabul för att evakuera 10 000 amerikanska medborgare, allierade och afghaner som hjälpt USA:s armé, uppger New York Times.

ANALYS

USA var den främsta kraften som i samband med Nato-insatser 2001 befriade Afghanistan från talibanerna. Under 20 år därefter har USA inte bara verkat för ökad säkerhet, demokratisk utveckling och friare media utan även att flickor ska ha möjlighet att gå i skolan, ekonomin utvecklas och levnadsstandarden öka. Till exempel har barnadödligheten halverats.

USA-väljarna har tröttnat

Fyra presidenter har med truppnärvaro i Afghanistan verkat för att få landet att blomstra igen:

◾2001 – 2008 George W. Bush  (R)

◾2009 – 2016 Barack Obama (D)

◾2017 – 2020 Donald Trump (R)

◾2021 – Joe Biden (D)

Men USA:s väljare har sedan länge tröttnat på att amerikanska soldater stupar i ett fjärran land. Söner, bröder, pappor, döttrar, systrar, mammor – det mänskliga lidandet för USA har varit enormt vilket AP tydligt klargör med följande sifferunderlag:

🔸 2 448 USA-soldater har dödats

🔸 3 846 USA-företagare har dödats; mekaniker, säkerhetspersonal, förare etcetera

🔸 10 biljoner USA-dollar är cirkakostnaderna för USA:s insatser i Afghanistan och Irak inklusive direkta krigskostnader, sjukvårds- och försäkringskostnader för USA:s soldater som deltagit i krigen och för låneräntor.

🔸 Pengarna kunde istället ha gått till sjukvård, pensioner, skola och polis hemma i USA men givetvis var det välinvesterade pengar om man frågar de afghanska familjer som räddades undan talibanerna.

Högt pris

USA har gjort fantastiska insatser men priset har varit väldigt högt. Även ett land som Sverige hade med stor sannolikt tröttnat för länge sedan om man fått hem så många soldater – som är någons barn, syskon och föräldrar – i kistor.

Varje liv är ovärderligt och för varje död amerikan har allt fler USA-väljare ställt sig frågande till hur länge USA ska finnas på plats i Afghanistan. Förr eller senare behöver Afghanistans regering och folk själva ta över styret av sitt land även i praktiken.

Omvärlden kunde ha förberett afghanska regeringen och dess armé bättre – för mycket har uppenbarligen inte funkat vilket blottläggs nu när talibanerna rycker fram snabbt – men samtidigt har enorma insatser gjorts.

Nya metoder

Om inte en politisk lösning uppnås mellan Afghanistans regering och folk å ena sidan, och talibanerna å andra sidan, utan talibanernas skräckvälde istället tar över så lär omvärlden ännu en gång tvingas respondera och komma till Afghanistans undsättning.

Men då det varit en så komplex och svår utmaning 2001-2021 så lär man välja nya metoder.

Väljarna bestämmer

Den som till sist bestämmer i en demokrati är väljarna. Och även om USA:s väljare i flera mätningar har ansett att det varit rätt att vara involverade i Afghanistan så är en klar majoritet positiva till att avsluta.

73 % av amerikanerna sa att det är rätt att dra tillbaka USA-trupperna mot bara 27 % som ansåg att det var fel, enligt en mätning av The Hill när Biden gav beskedet i våras.

Läs också: Terrorsekt väntas ta över ett helt land

Läs också: Stor skräck i 6-miljonersstaden Kabul

Foto: Joe Biden, FB

[yop_poll id="482"]

Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 09 16

Från och med idag, måndag, inleder polisen särskilda kontroller i Sverige.

Hela landet berörs av det som polisen kallar för nationell trafikvecka med fokus på hastigheten. Insatsen pågår till och med söndag.

Fokuset den här gången ligger på vägar med hastighetsgränser på 70 kilometer i timmen och uppåt.

Under årets första sju månader omkom totalt 112 personer i olyckor på Sveriges vägar och dessa som nu ska kontrolleras extra är överrepresenterade i statistiken.

Många underskattar skillnaden som några få km/h kan ha för utgången av en olycka.  Våra bilar är inte så säkra som man kan tro, i en frontalkollision är risken stor att dödas om man kör fortare än 80 km/h, säger Urusla Edstörm, trafikstrateg vid polisen, i ett uttalande.

– Därför har vi denna vecka valt att fokusera våra kontroller på sträckor med lite högre hastigheter, till exempel landsvägar.

Därför informerar polisen i förväg

Det är inte första gången som polisen genomför en nationell trafikvecka. Sedan ett tag tillbaka aviseras insatserna dessutom på förhand.

Enligt polisen har det varit effektivt.

–  Att vi informerar i förväg om fler hastighetskontroller kan verka märkligt men faktum är att det också ger resultat. Människor följer i större utsträckning hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor, vilket också syns på olycksstatistiken. Vårt yttersta mål är alltid att rädda liv, inte att bötfälla så många som möjligt, säger Ursula Edström.

LÄS OCKSÅ: Polisen förtydligar – "det ger faktiskt böter"

Kan spara 50 liv

Såväl målade som civila polisbilar kommer att genomföra hastighetskontrollerna.

Även motorcyklar skickas ut för att hålla ordning i trafiken. Mätningarna kommer ske både med synliga laserinstrument vid vägkanten samt med dolda genomsnittshastighetsmätare.

Trafikverket delar polisens bild av att insatserna är effektiva, till och med avgörande.

– Förra året höll 54 procent  rätt hastighet på våra vägar, men om alla höll hastigheten skulle cirka 50 liv sparas varje år, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket, i samma utskick.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Fakta: Polisens nationella trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen


Drönare nedskjuten över Natolands regeringsbyggnad

2025 09 16

En drönare har skjutits ned i Natos luftrum. 

Händelsen har inträffat i Polen.

Landets premiärminister Donald Tusk bekräftar att en drönare skjutits ned. Drönaren ska ha opererat över regeringsbyggnaden och presidentpalatset i Warzawa. 

– Säkerhetstjänsten har neutraliserat en drönare som opererade över regeringsbyggnaden och Belwederpalatset, skriver Tusk i ett inlägg på X.

Två personer omhändertagna

Vidare meddelar premiärministern att två belarusiska medborgare har gripits.

– Polisen utreder omständigheterna kring händelsen, framhåller Tusk.

Kort efter ryska angreppet

Händelsen inträffar kort efter att Polen skjutit ned flera ryska drönare som kränkt landets luftrum. Den polska regeringen har kallat händelsen för ett avsiktligt angrepp.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) gör samma bedömning.

– Det har spridits en bild internationellt att man inte kan veta vilket, det kan ha varit oavsiktligt, och en del har hävdat att man inte kan landsbestämma dem. Vi vet att det var ryska drönare, och vi vet att det var avsiktligt, säger statsministern enligt SVT.

LÄS MER: Trump om Putin och Zelenskyj: “Det är ofattbart”

Ryssland hävdar ”krig”

Kremls talesperson Dmitrij Peskov anser att Polens agerande visar att ”Nato är i krig med Ryssland”.

– Nato är i krig med Ryssland. Det är ett uppenbart faktum och det behövs inga bevis. Nato ger direkt och indirekt stöd till Kyivregimen, sade Peskov till ryska journalister tidigare under måndagen.

LÄS OCKSÅ: Ryssland flyttar tunga vapen: Sverige inom räckhåll

Foto: Nato

Text: Redaktionen