Därför lämnade USA:s armé Afghanistan trots de stora riskerna för landet

2021 08 15

– Jag var den fjärde presidenten som ledde amerikanska trupper i Afghanistan. Jag borde inte och jag tänker inte lämna vidare det här kriget till en femte.

Det säger USA:s president Joe Biden som i ett uttalande på lördagen försvarar USA:s beslut att dra tillbaka sina trupper från Afghanistan trots hotet från talibanerna.

5 000 amerikanska trupper finns nu på plats i Kabul för att evakuera 10 000 amerikanska medborgare, allierade och afghaner som hjälpt USA:s armé, uppger New York Times.

ANALYS

USA var den främsta kraften som i samband med Nato-insatser 2001 befriade Afghanistan från talibanerna. Under 20 år därefter har USA inte bara verkat för ökad säkerhet, demokratisk utveckling och friare media utan även att flickor ska ha möjlighet att gå i skolan, ekonomin utvecklas och levnadsstandarden öka. Till exempel har barnadödligheten halverats.

USA-väljarna har tröttnat

Fyra presidenter har med truppnärvaro i Afghanistan verkat för att få landet att blomstra igen:

◾2001 – 2008 George W. Bush  (R)

◾2009 – 2016 Barack Obama (D)

◾2017 – 2020 Donald Trump (R)

◾2021 – Joe Biden (D)

Men USA:s väljare har sedan länge tröttnat på att amerikanska soldater stupar i ett fjärran land. Söner, bröder, pappor, döttrar, systrar, mammor – det mänskliga lidandet för USA har varit enormt vilket AP tydligt klargör med följande sifferunderlag:

🔸 2 448 USA-soldater har dödats

🔸 3 846 USA-företagare har dödats; mekaniker, säkerhetspersonal, förare etcetera

🔸 10 biljoner USA-dollar är cirkakostnaderna för USA:s insatser i Afghanistan och Irak inklusive direkta krigskostnader, sjukvårds- och försäkringskostnader för USA:s soldater som deltagit i krigen och för låneräntor.

🔸 Pengarna kunde istället ha gått till sjukvård, pensioner, skola och polis hemma i USA men givetvis var det välinvesterade pengar om man frågar de afghanska familjer som räddades undan talibanerna.

Högt pris

USA har gjort fantastiska insatser men priset har varit väldigt högt. Även ett land som Sverige hade med stor sannolikt tröttnat för länge sedan om man fått hem så många soldater – som är någons barn, syskon och föräldrar – i kistor.

Varje liv är ovärderligt och för varje död amerikan har allt fler USA-väljare ställt sig frågande till hur länge USA ska finnas på plats i Afghanistan. Förr eller senare behöver Afghanistans regering och folk själva ta över styret av sitt land även i praktiken.

Omvärlden kunde ha förberett afghanska regeringen och dess armé bättre – för mycket har uppenbarligen inte funkat vilket blottläggs nu när talibanerna rycker fram snabbt – men samtidigt har enorma insatser gjorts.

Nya metoder

Om inte en politisk lösning uppnås mellan Afghanistans regering och folk å ena sidan, och talibanerna å andra sidan, utan talibanernas skräckvälde istället tar över så lär omvärlden ännu en gång tvingas respondera och komma till Afghanistans undsättning.

Men då det varit en så komplex och svår utmaning 2001-2021 så lär man välja nya metoder.

Väljarna bestämmer

Den som till sist bestämmer i en demokrati är väljarna. Och även om USA:s väljare i flera mätningar har ansett att det varit rätt att vara involverade i Afghanistan så är en klar majoritet positiva till att avsluta.

73 % av amerikanerna sa att det är rätt att dra tillbaka USA-trupperna mot bara 27 % som ansåg att det var fel, enligt en mätning av The Hill när Biden gav beskedet i våras.

Läs också: Terrorsekt väntas ta över ett helt land

Läs också: Stor skräck i 6-miljonersstaden Kabul

Foto: Joe Biden, FB

[yop_poll id="482"]

Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 02

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare. 

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen


Fyra branscher skriker efter personal – i hela landet

2025 01 02

Fyra branscher behöver förstärkas i mer eller mindre hela Sverige.

Det meddelar Arbetsförmedlingen precis i inledningen av det nya året.

Brist överallt

Goda jobbmöjligheter finns i följande branscher under 2025: vvs-montörer, betongarbetare, undersköterskor och kockar.

Det råder brist i princip samtliga ovanstående yrken i hela landet även om det finns vissa variationer, rapporterar Sveriges Radio.

I norr finns en större åldrande befolkning och därmed fler jobb i offentlig sektor, medan det i de storstäderna finns bättre möjlighet för jobb inom privattjänstsektorn.

– Det skulle till exempel kunna vara civilingenjörer inom el, maskin och teknik, säkerhetsspecialister inom IT och mjukvaruutvecklare, säger John Andersson som är arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Malmö, till radion.

Sticker ut

Kockyrket är kanske den som sticker ut mest, då både pandemin och lågkonjunkturen drabbat restaurangbranschen hårt.

Men just kockyrket har varit särskilt motståndskraftigt och “går mot ännu bättre tider när ekonomin reser sig”, enligt John Andersson.

Beskedet kommer i samma veva som det konstateras att arbetslösheten är som högst i storstäderna, särskilt i Malmöregionen.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, sade Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i december.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: skriv aldrig det här i ditt cv – vanligt misstag

Hittar inte rätt folk

Arbetsförmedlingen kunde nyligen också ge besked om att arbetsgivare möter fortsatta utmaningar i att hitta rätt kompetens.

Majoriteten av de som sökt personal under hösten upplever att de har haft rekryteringsproblem.

– När konjunkturen stärks riskerar rekryteringsproblemen att förvärras ytterligare. Arbetsgivarna behöver bredda sin rekrytering, samtidigt som digitalisering och automatisering ökar behovet av omställning. Det är viktigt att de arbetssökande ser över möjligheten att vidareutbilda sig, men även byta yrkesbana eller geografiskt sökområde, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen