4 sep 26

BEKRÄFTAT: Svenska folket vägrar följa Riksbankens uppmaning

2023 10 25

Riksbankschefen Erik Thedeen har med emfas uppmanat landets bolånetagare att inte välja rörlig ränta.

– Mitt råd är att man ska binda räntan om man inte tål så mycket räntehöjningar. Det är en försäkring, sade Erik Thedeen till Dagens Nyheter tidigare under hösten.

"Exceptionellt många" lyder inte

Men den uppmaningen biter åtminstone inte på SBAB:s kunder.

Enligt nyligen framtagna siffror valde hela 89 procent av bankens nya kunder rörlig ränta i september.

Det är totalt sett en historiskt hög andel, trots att det skett en viss nedgång sedan toppnoteringen i maj.

– Då valde hela 96 procent rörlig ränta. Sedan dess har den andelen minskat månad för månad och landar nu på 89 procent. Samtidigt är det utifrån ett historiskt perspektiv fortfarande exceptionellt många som väljer rörlig ränta, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom, i ett pressmeddelande.

Litar inte på Riksbanken

Valet av ränta är inte den enda aspekten där SBAB:s kunder inte litar på Riksbankens omdöme.

När myndigheten i september höjde styrräntan på nytt flaggade man för att det inte var den sista vi kommer att få se under det kommande året.

– Prognosen för styrräntan visar att den kan komma att höjas ytterligare, framhöll Riksbanken i ett pressmeddelande då.

Analysen har delats av flera storbanker som tidigast pekar ut sommaren 2024 som tidpunkten då det vänder igen.

Tror tvärtom

Men den framtidsutsikten tror alltså inte en stor del av Sveriges bankkunder på.

– Nästan var fjärde bolånetagare tror att räntan kommer att sänkas tidigare än vad Riksbanken signalerar i sin prognos, säger Linda Hasselvik från SBAB.

Enligt banken är det en av förklaringarna till varför så många går emot rekommendationen om bunden ränta och istället väljer den rörliga motsvarigheten.

– Frågan är dock hur hushållen tolkar Riksbankens prognos: som en prognos att verkligen tro på, eller mer som en signal från Riksbanken att man minsann inte kommer att avisera en framtida sänkning av styrräntan förrän man verkligen är säker på att man har bitit huvudet av inflationen, säger Linda Hasselvik.

Regeringen: "Hushåll väljer fel ränta"

Nyligen gick regeringen ut med att man bekymras över att så stor andel av det svenska folket väljer rörlig ränta eller inte binder den över tillräcklgit lång tid.

– Det missgynnar särskilt dem med sämre eller mer osäkra ekonomiska förhållanden, sade Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen till SvD som nu lägga fram nya förslag för att få fler att välja bundna räntor.

LÄS MER: Regeringen bekymrad – anser att hushållen gör fel val

Foto: J. van der Schaaf

Text: Redaktionen


21 september 2026

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.  

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson. 

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen


21 sep 2026

Vänder SD ryggen – “väldigt dålig stämning”

2026 09 21

Sverigedemokraterna backade 3,1 procentenheter i förra helgens riksdagsval.

Valet 2026 blev ett magplask för SD. För första gången tappade partiet i ett riksdagsval och gick dessutom back i 285 av landets 290 kommuner.

Samtidigt har inflytesrika högerkonton på sociala medier dumpat SD under mandatperioden och istället uppmanat folk att rösta på mindre partier på högerkanten, visar en granskning av DN.

Ett tufft slag särskilt för ett parti som Sverigedemokraterna, menar Nils Gustafsson, forskare i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

Sociala medier är helt centrala för SD. Redan på 90-talet började de bygga upp en digital gräsrotsrörelse, säger han till tidningen.

"Väl medvetet"

Anton Törnberg, docent i sociologi vid Göteborgs universitet, är inne på samma sak. Han menar att SD tidigare haft funktionen som samlingspunkt även för mer radikala aktörer på högerkanten.

Carl Eos är senior fellow på Oikos, en sverigedemokratisk tankesmedja. Han säger att det blivit väldigt dålig stämning mellan SD och småpartier till höger som konsekvens av partiförflyttningarna. Hade dessa väljare istället röstat på SD hade Tiödsidan vunnit, lyder argumentet.

Partiet är väldigt medvetet om att man har tappat i den radikala nationalistiska rörelsen, som hörs och syns mycket på sociala medier och det är en smäll man är beredd att ta, säger Carl Eos till DN.

"Grattis!"

Att SD suttit med i ett regeringsunderlag och agerat stödparti kan ha gjort högerväljare besvikna över att partiet inte fått igenom större förändringar, nämns som anledningar till varför dessa väljare gått till mindre partier. Inom SD har åsikten lyfts att det istället hjälpte oppositionen.

Grattis alla mentalhandikappade småpartiröstare! Kul, skrev exempelvis riksdagsledamoten Josef Fransson på X efter valnatten.

Andra läser: ”Katastrof” – danskt besked direkt från New York

Åkesson: eventuellt läckage

Även partiledare Jimmie Åkesson (SD) lyfte tappet till mindre partier när han kommenterade valresultatet förra veckan.

– Det har blivit ett eventuellt läckage till mikropartier utanför riksdagen, sade han enligt Aftonbladet.

Han var också inne på att SD till viss del räknade med att förlora röster.

Det finns exempel på nödvändiga, populära reformer som vi har i samordningskansliet stångat oss blodiga för att få igenom tillsammans med de borgerliga partierna som har varit, många gånger, ganska skeptiska men sedan har andra partiers ministrar ändå kunnat stå där och fronta de här reformerna inför väljarna. Emellanåt har Sverigedemokraterna drunknat i samarbetet.

Andra läser: Sveriges bästa storbank korad – folket har sagt sitt

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen