Jättebesked om Sveriges Natoansökan

2023 10 13

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har gett klartecken för ett ratificerat svenskt medlemskap.

Beskedet slår ner som en bomb på fredagseftermiddagen.

Efter att Natos medlemsländer i veckan intensifierat påtryckningarna mot såväl Turkiet som Ungern utgår nu Stoltenberg fån att Sverige är fullvärdig medlem redan inom ett par veckor.

Det rapporterar Dagens Nyheter med hänvisning till ett internt meddelande som Natochefen ska ha skickat till alliansens medlemmar.

Besked i internt meddelande

Nato avslutade ett stort försvarsministermöte i Bryssel under gårdagen.

Nästa månad träffas alliansens i form av ett utrikesministermöte och Sverige är sedan tidigare inbjuden som land med yttranderätt men utan rösträtt.

– Men i det interna meddelandet till medlemsländerna gör generalsekreteraren ett viktigt tillägg, uppger DN som fått sina uppgifter från diplomatkällor inom Nato.

Innebär att Sverige godkänts

I utskicket skriver Jens Stoltenberg att “utrikesministrarna möts gemensamt i kretsen av 32 länder”.

– Det betyder i klartext att Stoltenberg utgår från att Sverige då godkänts av parlamenten i Turkiet och Ungern och blivit Natos 32:a medlem, framhåller tidningen.

Nato har inte kommenterat uppgifterna.

Vill straffa Turkiet och Ungern

Igår rapporterade Sveriges Radio att flera av försvarsalliansens tyngsta medlemmar tröttnat på att Turkiet och Ungern konsekvent vägrat eller förhalat ett svenskt medlemskap.

Flera länder uppges nu sätta press eller till och med straffa de båda länderna genom ekonomisk påtryckning.

– Ord räcker inte, framhåller Natokällor till SR.

Hårt mot hårt

Bland annat planeras den turkiska ekonomin, där inflationen skenat till skyhöga nivåer, användas som en bricka i spelet.

Internationella långivare ska skärpa villkoren för Turkiet och priset kan höjas radikalt på de F-16-plan som Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan sagt är ett krav på att få köpa om Sverige ska godkännas.

Även dessa uppgifter kommer från SR:s källor som beskrivs som “ledande i Natoländers huvudstäder”.

LÄS MER: Tålamodet är slut – ”massivt krav” på Erdoğan

Foto: Nato

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen