Jättebesked om Sveriges Natoansökan

2023 10 13

Beskedet slår ner som en bomb på fredagseftermiddagen.

Efter att Natos medlemsländer i veckan intensifierat påtryckningarna mot såväl Turkiet som Ungern utgår nu Stoltenberg fån att Sverige är fullvärdig medlem redan inom ett par veckor.

Det rapporterar Dagens Nyheter med hänvisning till ett internt meddelande som Natochefen ska ha skickat till alliansens medlemmar.

Besked i internt meddelande

Nato avslutade ett stort försvarsministermöte i Bryssel under gårdagen.

Nästa månad träffas alliansens i form av ett utrikesministermöte och Sverige är sedan tidigare inbjuden som land med yttranderätt men utan rösträtt.

– Men i det interna meddelandet till medlemsländerna gör generalsekreteraren ett viktigt tillägg, uppger DN som fått sina uppgifter från diplomatkällor inom Nato.

Innebär att Sverige godkänts

I utskicket skriver Jens Stoltenberg att “utrikesministrarna möts gemensamt i kretsen av 32 länder”.

– Det betyder i klartext att Stoltenberg utgår från att Sverige då godkänts av parlamenten i Turkiet och Ungern och blivit Natos 32:a medlem, framhåller tidningen.

Nato har inte kommenterat uppgifterna.

Vill straffa Turkiet och Ungern

Igår rapporterade Sveriges Radio att flera av försvarsalliansens tyngsta medlemmar tröttnat på att Turkiet och Ungern konsekvent vägrat eller förhalat ett svenskt medlemskap.

Flera länder uppges nu sätta press eller till och med straffa de båda länderna genom ekonomisk påtryckning.

– Ord räcker inte, framhåller Natokällor till SR.

Hårt mot hårt

Bland annat planeras den turkiska ekonomin, där inflationen skenat till skyhöga nivåer, användas som en bricka i spelet.

Internationella långivare ska skärpa villkoren för Turkiet och priset kan höjas radikalt på de F-16-plan som Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan sagt är ett krav på att få köpa om Sverige ska godkännas.

Även dessa uppgifter kommer från SR:s källor som beskrivs som “ledande i Natoländers huvudstäder”.

LÄS MER: Tålamodet är slut – ”massivt krav” på Erdoğan

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen