Sveriges grannland inför benhårda riktlinjer för skärmtid

2023 10 12

Tiden vi spenderar med blicken på en skärm går ut över såväl välmående som sociala relationer och gemenskap.

Det konstaterar Sundhedsstyrelsen, Danmarks motsvarighet till Folkhälsomyndigheten.

Nu sätter myndigheten ned foten – och går ut med nya riktlinjer för hur mycket tid både barn och vuxna ska tillbringa framför en skärm.

"Ingen skärmtid alls"

För barn i åldrarna 0-2 år införs en benhård rekommendation, rapporterar DR.

Inga skärmar alls ska exponeras för barn i den åldersgruppen – om det inte sker i sällskap av en vuxen.

Enligt forskarna kan ingenting bra komma av ensamtid med skärmar för så små barn.

– Vi lyckades faktiskt inte hitta studier som tyder på att det kan vara positivt att vistas framför en skärm för barn under två år, säger Trine Flensborg-Madsen, professor i utvecklingspsykologi vid Köpenhamns universitet, till den danska kanalen.

Påverkar upp i vuxen ålder

Den danska folkhälsomyndigheten menar istället att skärmtid för barn upp till två år kan vara direkt skadligt för utvecklingen – framför allt om det sker som en “enkel lösning” för att lugna ett upprört barn.

– Om man ger barnet en skärm varje gång något blir svårt, då lär man inte barnet att reglera känslor eller delta i sociala sammanhang på ett bra sätt, säger Trine Flensborg-Madsen, som menar att det kan påverka den psykiska hälsan upp i vuxen ålder.

Rekommendationer till vuxna.

Även vuxna personer omfattas av nya skärmrekommendationer i Danmark.

–  Föräldrar bör vara extra uppmärksamma på om användningen av skärmar i familjen påverkar deras barns utveckling och välbefinnande, säger sektionschefen Maja Bæksgaard Jørgensen i ett pressmeddelande från Sundhedsstyrelsen.

Vuxna danskar med barn i hushållet rekommenderas också att begränsa sin egen skärmtid när man  är med sitt barn och göra överenskommelser i familjen som gäller såväl föräldrar som barn och unga.

Utreder nya direktiv i Sverige

I Sverige gav regeringen i maj uppdraget till Folkhälsomyndigheten att sammanställa kunskapen om sambandet mellan hälsoeffekter och digital medieanvändning hos den yngre delen av befolkningen.

Målet är att ta fram vägledning och nya rekommendationer även här i Sverige.

– Barns och ungas digitala medieanvändning har på kort tid blivit alltmer omfattande. Det finns nu ett stort behov av att undersöka kopplingen mellan olika hälsoaspekter och digital medieanvändning, sade socialminister Jakob Forssmed (KD) vid tillfället i ett pressmeddelande från regeringen.

– Vi behöver ta ett brett grepp om frågan och undersöka såväl hur skärmtid, det innehåll som konsumeras på plattformarna och hur deras design påverkar barns och ungas hälsa

LÄS MER: Forskare: Konsekvensen av mobiler syns om 30 år

Foto: A. Dummer

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen