Engelsk media går hårt åt regeringen Kristersson

2023 08 11

En av Storbritanniens största tidningar vinklar nu hård kritik mot Sveriges regering.

Det är i The Guardian, med totalt över 20 miljoner prenumeranter, som statsminister Ulf Kristersson (M) och hans ministrar uppmärksammas.

I en artikel idag lyfter reportern Miranda Bryant fram benhårda anklagelser som riktas mot det svenska styret efter ett uttalande av klimatminister Romina Pourmokhtari (L) igår.

– Klimatomställningen kräver en fördubbling av elproduktion de kommande 20 åren och där spelar kärnkraften en avgörande roll i att vi lyckas med det, sade klimatministern på pressträff då.

Regeringen lät samtidigt meddela att minst tio nya konventionella reaktorer ska tas i drift mellan 2030 och 2040.

Intervjuar svensk professor

Satsningen vinklas emellertid inte i några positiva ordalag i den brittiska stortidningen.

Tvärtom har The Guardian intervjuat en svensk forskare från Lunds universitet som starkt ifrågasätter att de nya reaktorerna behövs.

– Man kan inte säkert säga att vi behöver tio nya reaktorer. Just nu sker utbyggnaden av elproduktion i Sverige genom vindkraft, säger Lars J Nilsson, professor samt medlem i den europeiska klimatrådgivningsnämnden.

"Symboliskt"

Romina Pourmokhtari förklarade igår att det idag är förbjudet att bygga reaktorer på andra platser än där de redan finns.

Hon menar att det finns begränsningar som hämmar “en modern syn på kärnkraften”.

– Vi har skickat ut en lagrådsremiss om detta innan sommaren. Så den här propositionen kommer kunna behandlas av riksdagen nu under hösten. Det ser vi mycket fram emot.

Lars J Nilsson ser dock klimatministerns uttalande som “symboliskt”.

– Jag förväntar mig ingen ny kärnkraft i Sverige, såvida inte regeringen ser ganska långtgående garantier liknande vad man har vid Hinkley Point i Storbritannien.

Skriver att Sverige "tappar rykte"

The Guardian lyfter vidare fram ett citat från Lundaprofessorn som påstår att Sverige är på väg att tappa sitt rykte som en “grön ledare” på den globala scenen.

– Sverige kommer delvis att tappa den profilen. Nu kommer farten och progressiviteten från EU och Bryssel.

Ebba Busch ifrågasätts

Tidningen har även talat med Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen i Sverige.

Hon anklagar regeringen för att försöka “avleda fokuset på klimatfrågor”.

– De skiftar fokus från det som verkligen behövs för närvarande, vilket är att producera tillräckligt med el till 2030.

Även närings- och energiminister Ebba Busch (KD) uppmärksammas i artikeln.

– Vi håller inte med energiministern när hon sa att för att bygga mer vindkraft behöver vi mer kärnkraft. Vi tycker att det är gammaldags, säger Karin Lexén till The Guardian.

LÄS MER: Regeringen ger ny information om kärnkraft – vill genomföra förändring

Foto: Armin Dröge

Text: Redaktionen


JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen


STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen