“Rustar för strid” – pekar ut konflikt

2023 05 16

Sverigedemokraterna kavlar upp ärmarna för att ta plats i en ny prestigefråga.

Partiet har sedan Tidöavtalet kom på plats fått ett stort inflytande över migrationspolitiken.

Nu laddar Jimmie Åkesson och resten av SD för nästa ämne att göra anspråk på – nämligen klimatet.

Frågan har vid flera tillfällen beskrivits som ett “kulturkrig” med folket mot eliten, och SVT framhåller nu att SD “rustar för strid” om klimatpolitiken.

"Sliter sönder tillvaron"

Tv-kanalen refererar till en ny dokumentär kallad “Klimatdemokraterna” som fångar hur SD “förbereder sig på strid”.

Och enligt partiets landsbygdspolitiska talesperson Mattias Karlsson utkristalliserar sig en tydlig konflikt.

– Människor tycker att pålagorna som vi tagit på oss slår sönder deras tillvaro i allt för hög utsträckning, säger han enligt SVT.

Framgångsreceptet för SD

SD är det enda partiet i riksdagen som inte erkänner klimatfrågan som en kris.

– Jag har inte sett något vetenskapligt stöd för att det är så här och nu, sade partiledare Jimmie Åkesson förra året.

Enligt Niklas Harring, statsvetare vid Göteborgs universitet, är det svårt att bilda opinion på att påstå att klimatforskning är en bluff. Men att tona ned problemet skulle kunna vara framgångsrikt för partiet.

Han syftar både på varför svenskar ska “lösa” globala frågor och varför besluten tas internationellt.

– Då kanske man kan spela upp den här konflikten mellan en global elit och “en vanlig väljare”.

Käppar i hjulet

Ställningen i klimatfrågan har vid flera tillfällen satt käppar i hjulet för regeringen.

I början av året påtalade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att hela regeringen kan falla om SD blockerar vad man anser vara en ambitiös klimatpolitik.

– Så om vi skulle se att jag till exempel som klimat- och miljöminister inte lyckas åstadkomma de förändringar jag vill se, då kommer jag att lämna regeringen och mitt parti kommer att lämna regeringen, sade ministern vid tillfället.

Blev överens

De fyra partierna i Tidöavtalet blev dock nyligen överens om en sänkning av reduktionsplikten till sex procent.

För mycket, enligt röster som hävdar att det kommer få konsekvenser.

– Det slår undan benen på den överenskommelse som politiken hade med drivmedelsbranschen om omställningen, och det kommer slå undan benen på våra möjligheter att nå klimatmålen, säger bland annat branschorganisationen Drivkraft Sveriges vd Jessica Alenius till Expressen.

LÄS MER: SD vill skapa ny invandringsfråga

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen