Stor oro över hushållens val i matbutikerna

2023 03 30

Allt fler hushåll väljer bort att handla frukt och grönsaker.

En konsekvens av de skenande matpriserna under de senaste månaderna, fastslår Livsmedelsverket i en ny rapport.

Oro för folkhälsan

Omkring 40 procent köper färre grönsaker i år jämfört med förra året.

Trenden beskrivs av myndigheten som “oroande” och någonting som riskerar att slå mot den nationella folkhälsan.

– Att konsumenterna säger att de köper mindre av färska grönsaker är oroande. Om det ger förändrade matvanor finns det risk för att hälsan påverkas negativt på sikt, säger Karin Fritz, rådgivare på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande.

"Är minst 500 gram frukt och grönt"

Motsvarande siffra för frukt är drygt 30 procent. Ett av tre hushåll köper alltså mindre frukt jämfört med 2022.

Även det en oroande utveckling enligt myndigheten, då frukt och grönsaker minskar risken för bland annat fetma, hjärt- och kärlsjukdom och vissa typer av cancer.

– Rådet är att äta 500 gram om dagen, framhåller Livsmedelsverket.

Minskad köttkonsumtion

Rapporten visar även att konsumenter köper mindre av kött, kyckling och fisk.

Livsmedelsverket framhåller att många visserligen skulle må bra av att äta mindre kött, men en minskning av köttätandet bland kvinnor i fertil ålder kan leda till brist på järn.

Samma sak gäller barn, enligt myndigheten, i synnerhet om de inte ersätter köttet med järnrika vegetabiliska livsmedel.

– Så kallade levnadsvanesjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar kan öka på sikt om matvanorna försämras. Därför behöver vi på Livsmedelsverket följa hur både matpriser och andra faktorer påverkar hur vi äter och om det kan finnas risk för att hälsan påverkas negativt i olika inkomstgrupper, säger Karin Fritz.

Missuppfattning om sockerskatt

Redan för över två månader sedan lyfte Livsmedelsverket ett varningens finger för svenska folkets matvanor.

– Det är ett stort bekymmer. Vi kan inte lägga allt ansvar på individerna utan det måste bli lättare att äta hälsosamt, sade Åsa Burgård Kondo, nutritionist på Livsmedelsverket, till Sveriges Radio i januari.

Ett missförstånd uppstod samtidigt om att myndigheten föreslog att en sockerskatt borde införas.

Någonting som Livsmedelsverket senare dementerade.

– Det har uppstått en olycklig missuppfattning i media om att Livsmedelsverket föreslår skatt på läsk och sötsaker. Det stämmer inte, framhöll myndigheten i ett pressmeddelande.

– Däremot har Livsmedelsverket gjort en kunskapsgenomgång om effekterna av olika styrmedel för att främja en hälsosam livsmedelskonsumtion. Allt sker inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag om salt och socker.

Foto: Jessica Gow, Ica-gruppen

Text: Redaktionen


17 september 2025

Ryssland rasar mot Danmark: ”Förbereder militär konfrontation”

2025 09 17

För första gången någonsin kommer den danska militären att tilldelas långdistansrobotar.

Det har Danmarks regering beslutat.

– Regeringen har fattat ett principbeslut om att Danmark för första gången ska bygga upp en militär kapacitet med precisionsvapen med lång räckvidd som ska kunna träffa mål på stora avstånd och besegra fiendens hot från luften, säger statsminister Mette Frederiksen enligt DR.

– Situationen är allvarlig för Europa och för Danmark, och det råder ingen tvekan om att Ryssland kommer att vara ett hot i många år framöver, tillägger hon.

Ryssland rasar

Nu svarar Ryssland på Danmarks nya försvarsbeslut.

Landets ambassadör i Köpenhamn, Vladimir Barbin, beskriver beskedet som en krigsförklaring mot Ryssland.

– Ingen, någonstans, någonsin i världen har övervägt att offentligt hota en kärnvapenmakt. Dessa uttalanden kommer utan tvekan att tas i beaktning, framhåller Barbin i en kommentar till TV2.

– Från och med nu måste vi utgå från att Danmark inte bara överväger en direkt militär konfrontation med Ryssland, utan också förbereder sig för ett sådant scenario, tillägger ambassadören.

LÄS MER: Tyskland har ändrat sig – stort besked för Ukraina

”Vi måste kunna avskräcka”

Danmarks regeringen har vid 19-tiden inte kommenterat det ryska utspelet.         

Tidigare under onsdagen konstaterade statsminister Mette Frederiksen att Ryssland inte utgör ett direkt militärt hot mot Danmark i dag, men att ryssarna är en ”fara för Nato”.

Köpen av de nya långdistansvapnen handlar om att avskräcka Ryssland, betonar Frederiksen.

– Vår säkerhet bygger på att vi kan försvara oss, säger hon enligt DR.

– Vi måste kunna avskräcka attacker mot Danmark och Nato på ett trovärdigt sätt, och här räcker det inte med ett starkt luftförsvar, 

LÄS MER: ”Putin vet inte om det” – ryska armén har stoppats

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen


Natostyrkor har bordat fartyg

2025 09 17

Tyska specialstyrkor har genomfört en insats mot ett 75 meter långt lastfartyg.

Fartyget, som seglar under flagg från Saint Vincent och Grenadinerna, bordades när det befann sig i slussen i Kielkanalen. Fartyget har genomsökts och dykare har undersökt båtens skrov, rapporterar Der Spiegel. 

Tysk polis misstänker att fartyget har spionerat på landets kritiska maritima infrastruktur.

I slutet av augusti uppges besättningen ha skickat upp en drönare vars syfte var att ”spionera och ta bilder”.

Rysk besättning

Majoriteten av besättningen består av ryska medborgare och samtliga är gripna. De misstänks för att ha ”förebyggt hot mot Tysklands kritiska maritima infrastruktur” samt för ”spionage i sabotagesyfte och säkerhetshotande avbildning”, uppger Der Spiegel.

På väg mot Finland

Fartyget hade lämnat Rotterdam och var på väg mot Finland, rapporterar Iltalehti.

Fartygets destination ska ha varit hamnen i finska Euraåminne, enligt Marine Traffic, en global underrättelsesajt som spårar fartygsrutter.

LÄS MER: Trump riktar uppmaning till Zelenskyj – och hela Europa

Del av skuggflottan?

Det är oklart om fartyget är en del av den ökända ryska skuggflottan.

Fartygen i den ryska skuggflottan seglar under falsk flagg för att undvika västvärldens sanktioner. Putinregimen använder i synnerhet skuggflottan för att transportera rysk olja till handelspartners.

Snittåldern på oljefartygen i skuggflottan har ökat från 8,9 till 16,6 år efter den ryska invasionen av Ukraina. EU-ledare har länge varnat för att fartygen kan orsaka olyckor med ödesdigra konsekvenser för miljön.

Malte Humpert är grundare av tankesmedjan The Arctic Institute och journalist vid den norska tidskriften High North News. Han berättar att fartygen i skuggflottan ofta är dåligt försäkrade och har vid flera tillfällen stängt av sina transpondrar, vilket innebär att de inte syns för andra fartyg.  

– Det är inte säkert, man måste veta var de befinner sig. Det har förekommit fall där fartyg har kolliderat eftersom de inte synts på andra fartygs radar, säger experten till Dagbladet.

LÄS MER: Kina slår till mot USA:s guldägg: stoppa alla beställningar 

Foto: Nato

Text: Redaktionen