Försvarsministern: Ryssland kan hämnas på Sverige

2023 03 24

Nyligen uttalade sig Sveriges överbefälhavare om att en rysk hämnd mot Sverige är “sannolik”.

Detta med anledning av att Sverige ansökt om medlemskap i Nato.

– Bara för att man inte gjort det hittills, så ska man inte ta det som intäkt för att det inte kommer att ske. Tvärtom. Det är nog rätt stor sannolikhet att de delar av verktygen som ligger inom ramen för icke-linjär krigföring kommer att användas, sade ÖB Micael Bydén till Aftonbladet tidigare i veckan.

Risken för en rysk hämnd bekräftas nu av Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M).

– Man kan aldrig utesluta risken för någon form av vedergällningsoperation, säger ministern till samma tidning ikväll.

"Säkrare nu"

Pål Jonson nämner att det kan röra sig om hybridhot som exempelvis cyberangrepp, cyberspionage och andra påverkanskampanjer med desinformation.

Risken för ett väpnat hot nämns inte i intervjun.

– Ytterst är vi säkrare idag än när vi påbörjade medlemskapsprocessen till Nato, det har att göra med att vi har fått återförsäkringar från USA, Storbritannien och flera viktiga allierade, säger Pål Jonson.

"Förberedda på olika scenarier"

Försvarsministerns budskap är med andra ord samma som utrikesminister Tobias Billström (M) förmedlade på en blixtinsatt pressträff förra fredagen, efter att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan officiellt sagt ja till Finland i Nato.

– Vi är förberedda för olika scenarier, framhöll Billström.

Han påtalade samtidigt att det finns en entydig bild om att vissa aktörer inte vill se Sverige i Nato och använder debatten för polarisering.

Separerar ansökningar

För att Sverige ska kliva över tröskeln och omfattas av Natos fullständiga militära skydd måste även Ungern, utöver Turkiet, ratificera den svenska ansökan. Någonting som skjutits upp gång på gång.

I veckan kom också beskedet att Ungern delar upp behandlingen av den finska respektive svenska begäran om inträde i alliansen som två olika frågor.

– Det här är signaler som vi inte har fått tidigare, sade en förvånad Ulf Kristersson till SR Ekot efter nyheten.

Röstat ja till Nato

I går, onsdag, röstade en majoritet av riksdagens partier ja till ett svenskt Natomedlemskap.

Endast MP och V röstade nej. Övriga partier tryckte på den gröna knappen.

– Ett avgörande beslut för att demokratiskt stadfästa det viktiga säkerhetspolitiska vägval som vi redan visste har ett brett folkligt stöd.

– Med röstsiffrorna 269 för och 37 emot finns nu detta viktiga beslut svart på vitt. Det är ett historiskt steg för Sverige i en mycket osäker omvärld. Och ett beslut som kommer att göra både Sverige och vår del av Europa säkrare, skriver Ulf Kristersson i ett inlägg på Facebook.  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Nordkoreaner i Ukraina vädjar

2025 11 02

Nordkoreanska krigsfångar i Ukraina kommer nu med en vädjan.

Diktaturen Nordkorea har skickat stridande soldater till Putins krig i Ukraina.

Några av dem har tagits som krigsfångar av den ukrainska militären.

Nu riktar nordkoreanerna en vädjan – till Sydkorea.

Vädjar till Sydkorea

Två nordkoreanska krigsfångar i Ukraina vädjar om att få bo i Sydkorea, rapporterar Kyiv Post.

Vädjan har framförts i samband med att den sydkoreanska människorättsorganisationen Gyeore-eol Nation United har spelat in en dokumentärfilm där nordkoreanerna har intervjuats.

– De vädjade till intervjuaren att lova att hon skulle återvända för att ta med dem till söder, säger Jang Se-yul, chef för organisationen och själv nordkoreansk avhoppare, enligt tidningen.

– Vi visade dem videomeddelanden och brev från nordkoreanska avhoppare för att ge dem hopp, tillägger Jang Se-yul.

Den nordkoreanska regimen har uppmanat sina soldater att hellre ta livet av sig än att låta sig tas som krigsfångar.

LÄS OCKSÅ: Militär hotar Ryssland med omfattande "blackout"

”Skulle vara dödsdom”

Enligt Sydkorea skulle det ”i princip vara en dödsdom” att skicka tillbaka soldaterna till Nordkorea.

De nordkoreanska krigsfångarna har vittnat om att de har sett sina kamrater ta livet av sig med hjälp av granater när de blivit skadade, uppger den sydkoreanska politikern Yu Yong-weon, som har träffat fångarna.

Sydkorea ser alla koreaner som medborgare – även de som kommer från Nordkorea, enligt tidningen. Därför har nordkoreaner möjlighet att hoppa av till syd.

2 000 döda

Nordkoreas diktator Kim Jong-un skickade runt 10 000 soldater till Putins krig under 2024, vilket var ett sätt för regimen att stärka sina band till Ryssland.

Runt 2 000 av de nordkoreanska soldaterna tros ha dött i strid.

Diktatorn Kim Jong-un har träffat anhöriga till dödade soldater och sagt sig känna medlidande.

Men den nordkoreanska regimen tolererar alltså inte soldater som tagits som krigsfångar, vilket är ett av skälen till att nordkoreanska krigsfångar vädjar om att få komma till Sydkorea.

LÄS OCKSÅ: Kaos i Ryssland - flygplatser stängs efter massattack

Text: Redaktionen


JUST NU: Rysk oljetanker står i lågor

2025 11 02

En oljetanker står i brand i en rysk stad.

Ukraina har återigen slagit till mot den ryska oljeindustrin, enligt uppgifter.

En oljetanker står i brand i den ryska hamnstaden Tuapse i Krasnodar Krai.

Flera bränder syns vid oljeterminalen, som uppges drivas av den statliga ryska oljejätten Rosneft.

Står i brand efter drönarattack

Ukrainsk militär uppges ha attackerat oljeterminalen i Tuapse med drönare, rapporterar Kyiv Independent.

I attacken ska man ha träffat en lastpir och en oljetanker som nu står i brand.

Ryska invånare har rapporterat om bränderna till ryska Telegram-kanaler, enligt tidningen, och bilder i sociala medier uppges bland annat visa hur oljetankern står i lågor.

Minst tre bränder har setts runt området kring oljeterminalen, enligt bilder och vittnesmål från invånare.

Bränderna tycks ha orsakats av en ukrainsk drönarattack.

– Tjänstemän från Krasnodar Krais regionala operationshögkvarter bekräftade senare att en drönarattack hade orsakat skador på hamninfrastrukturen, rapporterar tidningen.

– Tjänstemän tillade att däckets överbyggnad, ett fartyg, byggnader och terminalinfrastruktur skadades i attacken, enligt rapporten.

LÄS OCKSÅ: Akut kris slår mot viktig amerikansk bransch

Tungt ryskt oljebolag

Ingen människa uppges ha skadats i attacken.

Ukrainas militär har ännu inte bekräftat eller kommenterat uppgifter om att det rör sig om en ukrainsk drönarattack.

Oljeterminalen i Tuapse uppges alltså drivas av Rosneft, som är ett av de stora ryska oljebolag som USA har riktat nya sanktioner mot.

Staden Tuapse och dess oljeterminal beskrivs som ett viktigt nav för den ryska oljeexporten, som i sin tur är mycket viktig för Rysslands finansiering av kriget i Ukraina.

Redan den 24 september attackerades oljeterminalen i Tuapse av ukrainska marindrönare, enligt källor inom ukrainsk underrättelsetjänst.

Ukraina satsar stort på attacker inne i Ryssland, i synnerhet mot just den ryska oljesektorn, men även mot andra industrier.

Målet är bland annat att skada de sektorer som bidrar till Putinregimens finansiering av kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Ukraina sätter in specialstyrkor

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen