Varnar för “kraftig räntehöjning” – en grupp måste se upp

2023 02 21

Riksbanken har tidigare flaggat för att höja styrräntan med 0,5 procentenheter.

Den uppskattningen gjordes dock utifrån en mer optimistisk inflationsprognos än den som presenterades igår.

– Jag är orolig att detta kan trigga Riksbanken att fortsätta med sina alltför kraftiga räntehöjningar som har väldigt negativa effekter för vanliga människors liv och ekonomi, säger Torbjörn Hållö, ekonom på LO, till SVT.

Unga människor särskilt utsatta

En ordentlig räntehöjning skulle slå särskilt hårt mot en specifik åldersgrupp som är särskilt sårbar, menar LO-ekonomen.

– Jag tror att konsekvenserna kan bli mycket allvarliga eftersom vi är så högt belånade, och de som är högst belånade är yngre människor, säger han.

"Kan knäcka ekonomin"

Anledningen till varför Riksbanken aviserat en räntehöjning är för att stärka den svenska kronans växelkurs.

Men ett sådant mål kan istället leda till än fler höjningar av räntan – och ett bekymmersamt läge för svenska hushåll.

– Om man ska höja räntan så att ska stärka kronan, ja då kan man ta i så mycket att man knäcker både svensk ekonomi och bostadsmarknad. Hushållen bör ta höjd för att klara uppemot en procentenhet högre ränta än man betalar idag, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, till SVT.

Lägre inflationen än väntat

Under gårdagen meddelade Statistiska centralbyrån, SCB, att KPIF-inflationen stannade på 9,3 procent, vilket var lägre än väntat.

– Elpriserna sjönk med 27,4 procent den senaste månaden, vilket också bidrog till att inflationstakten gick ned från december till januari, kommenterade SCB:s prisstatistiker Sofie Öhman.

Man bakom det försiktiga glädjebeskedet lurar fortfarande exempelvis höga matpriser.

– Vi kommer att ha ett fortsatt högt tryck om prishöjningar från leverantörerna och jag ser ingen avmattning i närtid. Förhoppningsvis avtar den höga inflationen mot slutet av året, säger Klas Balkow, vd för Axfood där bland annat Willys och Hemköp ingår, till Dagens Nyheter.

Låter bättre än vad det är

Flera ekonomiska analytiker menar att inflationssiffran låter bättre än vad den egentligen är.

– Elpriserna har gått ned 27 procent, då blir det svårt att ha det måttet som vägledande, säger Ekots ekonomikommentator Kristian Åström.

– Här och nu är det bäst att ställa in sig på nya räntehöjningar, menar Viktor Munkhammar på Dagens industri.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

JUST NU: Storbank uppmanar – så mycket ska du spara varje månad

2025 10 27

Det framgår i en ny rapport från lånejätten SBAB.

I samma undersökning framkommer att det är stora variationer i hushållens sparande men att många håller hårt i plånboken.

Var fjärde hushåll sparade mellan 2 000 och 5 000 kronor medan 11 procent lyckades spara över 10 000 kronor.

– I tider av ekonomisk osäkerhet ser vi att hushållen värdesätter trygghet och ett kontinuerligt sparande på lite längre sikt. Samtidigt ser vi att hushållen i stor utsträckning sparar för att ha något att se fram emot som exempelvis resor och nöjen, på lite kortare sikt. Ett tips kan vara att öronmärka sparandet utifrån kategori, till exempel underhåll av bostaden, pension och semester, säger Jennie Leffler, SBAB:s bostadsmarknadsexpert.

Summan du ska lägga undan

SBAB har en tydlig riktlinje om hur mycket du bör lägga undan varje månad, även om det naturligtvis påverkas av flera faktorer.

– Hur mycket pengar du bör månadsspara är såklart beroende på din egen situation och var i livet du befinner dig. Om det är möjligt så är det bra att spara 10–20 procent av sin inkomst varje månad, säger Jennie Leffler.

Med utgångspunkt i medellönen i Sverige 2024, som enligt Statistiska centralbyrån låg på 41 600 kronor i månaden, skulle det därmed innebära ett sparande på mellan 4 160 och 8 320 kronor varje månad.

LÄS MER: Användare av Swish varnas – flera anmälningar i helgen

"Oroande"

I SBAB:s rapport framkommer också att 63 procent sparar lika mycket som för ett halvår sedan. Bara 14 procent uppger att de sparar mer och 15 procent sparar mindre.

Det framgår även att 5 procent av hushållen har mindre än 5 000 kronor på sparkontot. 28 procent har mellan 5 000 och 100 000, medan 40 procent har minst 200 000 och 11 procent över en miljon i buffert.

– Det är förstås oroande att det finns hushåll som har mycket små likvida buffertar. Samtidigt är det många hushåll som har ganska bra buffertar och en relativt stor andel som dessutom har rejält tilltagna buffertar. Sett till börsens oförutsägbara svängningar signalerar det att trygghet och förutsägbarhet är en viktig del av sparandet, säger Jennie Leffler.

LÄS OCKSÅ: Nordea: En av fyra svenskar klarar inte ökad månadskostnad

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen