Ulf Kristerssons nya löfte till Erdoğan

2023 02 15

Sverige fortsätter att sluta upp bakom Turkiet efter jordbävningskatastrofen.

Regeringen har lovat ytterligare insatser för att öka stödet till förra veckans jordbävningsoffer. 

Därför presenteras nu ett nytt stödpaket på 80 miljoner kronor som ska gå till mat, sjukvård, ambulanser och tält.

– Vi kommer att göra allt som står i vår makt för att hjälpa de drabbade i nästa fas av återhämtningen, bekräftar statsminister Ulf Kristersson (M) på Twitter.

Stödet riktar sig även till drabbade i Syrien.

Fler paket kan vänta

Totalt har nu Sverige bidragit med 117 miljoner kronor till stöd för de turkiska och syriska jordbävningsoffren.

– Den 12 februari genomfördes också en transport av 300 familjetält till Turkiet, framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

Och fler stödpaket kan sannolikt vänta framöver.

– Sverige kommer att fortsatt stödja nödställda och lidande i Turkiet och Syrien. Som ordförande i EU har Sverige också tagit initiativ till att med EU-kommissionen anordna en givarkonferens för de som drabbats av jordbävningarna, meddelar regeringen.

Befinner sig i Ukraina

För närvarande befinner sig Ulf Kristersson på besök i krigets Ukraina och Kyiv.

Statsministern anlände till Volodymyr Zelensky idag och det ukrainska presidentkansliet har redan pumpat ut bilder på de två regeringsföreträdarna.

– En gemensam pressträff väntas hållas i staden inom kort, rapporterar SVT.

Besöket är Kristerssons första i Ukraina som statsminister. Företrädaren Magdalena Andersson (S) var på plats och besökte Zelensky i somras.

Nytt paket även till Ukraina

Sverige är även med och bidrar till ett stödpaket till Ukraina värt cirka 200 miljarder kronor, erfar Sky News.

Paketet baseras på en internationell fond som ska stärka det ukrainska försvaret och innebära ett “betydande lyft” för Ukrainas stridsförmåga, meddelar det brittiska försvarsdepartementet.

Innehållet är ammunition, reservdelar till stridsvagnar samt material för övervakning och spaning.

– Detta utrustningspaket kommer att ge en betydande kapacitetshöjning för de väpnade styrkorna i Ukraina och kommer att stödja deras förmåga att försvara sitt land, säger Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace.

Danmark, Nederländerna, Island och Litauen är andra länder som bidragit till fonden.

LÄS MER: Sverige svarar på förfrågan – flygplan på väg mot Turkiet

LÄS MER: Regeringen ger besked om stöd efter jordbävningen

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

TYSKLAND HÄVDAR: Stort genombrott i Ukraina – inom två dagar

2025 05 11

Tysklands nya förbundskansler Friedrich Merz tror att en vapenvila i Ukraina kan träda i kraft inom två dagar.

Det rapporterar den tyska Bild.  

– Jag har stort hopp om att det kommer att nås en överenskommelse om eldupphör i Ukraina i helgen, säger Merz enligt tidningen.

– Med tanke på den tre dagar långa vapenvilan som Ryssland utlyst finns det stor chans att den kommer att förlängas till 30 dagar och att förhandlingar om ett fredsavtal sedan kan inledas, fortsätter förbundskanslern.

Vidare meddelar Merz att han skrivit under ett förslag om eldupphör tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens premiärminister Donald Tusk och den brittiske premiärministern Keir Starmer.

– Det är i stort sett identiskt med det amerikanska förslaget. Vi hoppas verkligen att detta också kommer att accepteras av den ryska sidan, säger förbundskanslern och tillägger:

– Bollen ligger helt och hållet hos Moskva.

Zelenskyj ger besked om toppmötet

Samtidigt meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina ska anordna ett toppmöte med flera europeiska ledare på lördag.

– Vi förbereder oss för att träffa ledarna i ”Koalitionen av villiga länder”, säger Zelenskyj i ett uttalande.

Koalitionen består av ett 30-tal länder som arbetar för en hållbar fred i Ukraina. Sverige är ett av flera Natoländer i gruppen. USA tillhör inte koalitionen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 10

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen