JUST NU: Sverige svarar på förfrågan – flygplan på väg mot Turkiet

2023 02 09

Sverige skickar ett specialutformat team till Turkiet.

Den kraftiga jordbävning som skedde i Turkiet och Syrien har lett till att över 20 000 människor förlorat livet.

Åtminstone 70 000 personer har skadats och den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan har utlyst undantagstillstånd i landet.

Massiva räddningsoperationer pågår och många länder har skickat stöd till de båda länderna.

Nu skickar Sverige ett specialutformat räddningsteam med 45 personer till Turkiet, rapporterar DN. 

Tillhandahållet av Försvarsmakten

Beslutet har tagits efter en direkt förfrågan för turkiska myndigheter.

Räddningsteamet består av 40 personer anställda av Försvarsmakten, bland annat fyra hundekipage och två sjukvårdsteam.

Även fem personer anställda av MSB följer med för ledningsstöd.

– Just nu befinner sig 45 personer i luften på väg mot Turkiet, transporterade av ett C17-flygplan som Försvarsmakten tillhandahållit, säger Carl-Oskar Bohlin (M).

Ingen normal resurs

Sverige har sedan tidigare skickat över 30 miljoner kronor i stöd till bland annat hjälporganisationer.

Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, menar att teamet är på väg till Turkiet i detta nu.

– Det här är ett team som försvarsmakten satt ihop. Det här är normalt inte en resurs som Sverige har stående men på 36 timmar har Försvarsmakten kunnat sammanställa den här resursen, säger han.

Dödssiffrorna stiger

Den katastrofala jordbävningen har orsakat stor förödelse i Turkiet och Syrien.

I Turkiet har åtminstone 16 546 människor omkommit medan över 66 000 skadats.

I Syrien har 3 317 människor dött och ytterligare 5 000 skadats, uppger CNN.

Jordbävningen som skedde på måndagen hade 7,8 på richterskalan.

Internationellt stöd

Åtminstone 95 länder och 16 internationella organisationer har utlovat stöd till Turkiet efter katastrofen säger landets utrikesminister Mevlut Cavusoglu.

Tusentals räddningspersonal från 56 olika länder uppges vara på plats för att bidra på plats.

– Team från 19 fler länder kommer komma hit de kommande 24 timmarna, förklarar Cavusoglu enligt CNN.

Foto: M. König resp M. Dagli

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen