Kraftig ränteförändring väntas idag

2023 02 09

Idag, torsdag, ger Riksbanken nytt besked om styrräntan.

Prognosen är en höjning med 0,5 procentenheter, enligt den samlade expertisen från ekonomer och marknaden.

Det blir i så fall en så kallad dubbelhöjning på 50 punkter vilket parkerar styrräntan på 3,0 procent.

Lugnande besked till bolånetagare

Många svenska bolånetagare följer utvecklingen noga.

Men hur påverkas de om en halv procents höjning av styrräntan blir verklighet idag?

Seniorekonomen Robert Bergqvist på SEB ger lugnande besked till oroliga hushåll.

Inga stora svängningar är att vänta, menar han.

– När det gäller de bundna räntorna så tror vi i det korta perspektivet att de kommer att ligga kvar, men under loppet av det här året så tror vi att de kommer att röra sig neråt. Vi tror inte att de bundna räntorna kommer att påverkas särskilt mycket av Riksbankens besked utan det ligger mer i vad som händer i omvärlden i övrigt, säger Robert Bergqvist till Aftonbladet.

Små effekter på rörliga räntor

Effekterna kommer snarare synas på de rörliga räntorna.

Men även där konsekvenserna små, enligt seniorekonomen.

– De kan och bör påverkas uppåt i samband med beskedet. Men med tanke på att marknaden redan tidigare har räknat på att vi ska få se den här höjningen så har den i stor omfattning redan tagits höjd för.

Får medhåll

SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann stämmer in i åsikten om hur räntebeskedet sannolikt påverkar den korta rörliga boräntan.

Det går dock inte att säga exakt hur det kommer att utveckla sig den närmaste tiden.

– Jag är inte alldeles säker på att det kommer att slå direkt. Vi har höjt en del och det är möjligt att vi tagit in viss beräkning att det här ska komma, säger hon till Aftonbladet.

Vädjade till Riksbanken

Just SBAB vädjade i januari till Riksbanken att begränsa räntehöjningen till 0,25 procentenheter.

– Med hänsyn tagen till att hushållen även har justerat sina varukorgar mot billigare alternativ och att det dessutom tar tid för räntehöjningar att få full effekt på inflationen, bör Riksbanken efter räntehöjningen i februari vila på hanen, sade bankens chefsekonom Robert Boije i ett pressmeddelande.

Tror inte på fler höjningar

Efter dagens besked, där en kraftig höjning alltså är att vänta, lär vi inte få se fler räntehöjningar.

Det tror åtminstone SEB:s privatekonom Américo Fernández.

– Vår bedömning som det ser ut nu är att man kommer stanna på 3 procent, vilket betyder att bolåneräntorna kommer fortsätta komma upp lite från dagens nivåer. Inte minst den rörliga tremånadersräntan. Men generellt så kommer vi nå en platå i ränteläget, givet att inflationen kommer ner nu under vårkanten, sade han till Expressen igår.

Riksbanken presenterar sitt besked 09.30 idag.

Foto: V. Quadros

Text: Redaktionen

JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto:

Text: Redaktionen

15Sep2025

JUST NU: Estland slår larm – uppmanar hela Europa

2025 09 15

Estlands premiärminister varnar alla sina europeiska allierade och kommer nu med ett konkret förslag.

Europa har sedan februari 2022, då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, rustat sig starkare militärt.

Försvarsbudgeten har utökats med stora summor i de flesta länder, så också i Sverige.

Nu varnar Estlands premiärminister Kristen Michal hela Europa för den ryska krigsmakten.

– Vi ansågs till och med vara lite paranoida när vi pratade om hot från Ryssland tidigare. Men nu har allt det vi pratat om i Baltikum, Polen och Skandinavien blivit verklighet, säger han till den ryska dagstidningen Pravda.

Europa har långt kvar

Den estniske premiärministern framhåller att hotet från den ryska krigsmakten är stort.

– Ryssland är ett allvarligt hot mot Europa, Nato och alla förnuftiga länder i världen, säger han.

Han hävdar också att Europa fortfarande har en lång väg kvar för att uppnå den militära styrka som krävs för att hålla tillbaka Ryssland.

– Det kommer att ta lång tid för Europa att bli mycket starkare. Nu är vi fortfarande i början av resan, säger han.

Läs också: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Konkret förslag

Estland har ett relativt litet budgetunderskott och en av de lägsta statsskuldsnivåerna i Europa i förhållande till ekonomins storlek.

Den estniske premiärministern efterfrågar nu en ännu snabbare upprustning av den europeiska försvarsförmågan.

Han menar att det kommer krävas smärtsamma utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, uppger tidningen.

Michal vill också att europeiska allierade ska slå samman sina resurser och gemensamt köpa vapen för att minska kostnaderna.

”Klarade testet”

Kristen Michal framhåller situationen med de 19 ryska drönare som förra veckan kränkte Polens luftrum.

Han menar att det var första gången som Nato "testades i luftrummet".

– Testet klarades på ett övertygande sätt, säger han.

Läs mer: Rysk bransch i kris – konkurskaos

Foto: C. Robert

Text: Redaktionen