Socialdemokraterna slår fast: “Därför förlorade vi valet”

2023 02 03

Socialdemokraterna nådde sitt näst sämsta resultat i modern tid i höstens val.

Det har fått partiet att gå tillbaka till ritbordet och analysera vad det var som gick snett.

Bland annat minskade stödet hos unga, arbetare och människor i utanförskapsområden.

Socialdemokraterna lovade hårda taga mot kriminalitet och partiledaren Magdalena Andersson fick till exempel stor uppmärksamhet efter löftet om noll “Somali towns” i Sverige.

Tog väljare för givna

Nu är analysen klar.

Men enligt Socialdemokraterna var det inte partiets strategi som avskräckte väljare i utsatta områden.

– Jag tror att den största faktorn är att vi som parti inte har varit nog närvarande i den typen av områden. Det är ju fortfarande väldigt högt stöd, men det har gått ner successivt. Börjar man ta väljare för givna kommer man snart att tappa mer stöd, så vi måste flytta fram positionerna och finnas i de här områdena. Det ska finnas medlemmar och S-föreningar överallt, säger partisekreterare Tobias Baudin (S) till Svenska Dagbladet.

Kunde inte toppa "populistiska" löften

En annan slutsats i partiets egen analys är att man inte kunde toppa de vallöften som högern stod för i valrörelsen.

Någonting man riktar skarp kritik mot just högerpartierna för.

– Vi hade vallöften som inte kunde trumfa orealistiska eller populistiska förslag. Men det hade varit möjligt att göra våra förslag mer lättbegripliga, säger Ida Karkiainen (S), som suttit med i valanalysgruppen, till SvD.

Siktar på över 40 procent

Partiet pekar också ut en ljuspunkt – Magdalena Andersson hade exceptionellt höga förtroendesiffror, vilket enligt Socialdemokraterna bidrog till att partiet trots allt faktiskt ökade jämfört med valet 2018.

Nu satsar man på nya nivåer inför 2026.

– Jag gillar att man har höga ambitioner. 40 procent och gärna därutöver, ingen blir gladare än jag om vi når det. Eller när vi når det kanske jag ska säga, säger Tobias Baudin.

Ökar i mätningar

I den senaste tidens opinionsmätningar har Socialdemokraterna stått för en rejäl ökning sedan valdagen.

Under gårdagen var man uppe på 37,1 procent i Novus mätning.

– 37,1 är riktigt högt för S, man måste gå tillbaka till januari 2009 för att hitta ett högre stöd då de hade 38,8, framhåller Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT.

"På valdagen det gäller"

Partiets ordförande har dock tagit siffrorna under hösten med ro.

– Opinionssiffror kommer och går, och det är ändå på valdagen det gäller, har hon tidigare sagt till TV4.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto:

Text: Redaktionen

15Sep2025

JUST NU: Estland slår larm – uppmanar hela Europa

2025 09 15

Estlands premiärminister varnar alla sina europeiska allierade och kommer nu med ett konkret förslag.

Europa har sedan februari 2022, då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, rustat sig starkare militärt.

Försvarsbudgeten har utökats med stora summor i de flesta länder, så också i Sverige.

Nu varnar Estlands premiärminister Kristen Michal hela Europa för den ryska krigsmakten.

– Vi ansågs till och med vara lite paranoida när vi pratade om hot från Ryssland tidigare. Men nu har allt det vi pratat om i Baltikum, Polen och Skandinavien blivit verklighet, säger han till den ryska dagstidningen Pravda.

Europa har långt kvar

Den estniske premiärministern framhåller att hotet från den ryska krigsmakten är stort.

– Ryssland är ett allvarligt hot mot Europa, Nato och alla förnuftiga länder i världen, säger han.

Han hävdar också att Europa fortfarande har en lång väg kvar för att uppnå den militära styrka som krävs för att hålla tillbaka Ryssland.

– Det kommer att ta lång tid för Europa att bli mycket starkare. Nu är vi fortfarande i början av resan, säger han.

Läs också: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Konkret förslag

Estland har ett relativt litet budgetunderskott och en av de lägsta statsskuldsnivåerna i Europa i förhållande till ekonomins storlek.

Den estniske premiärministern efterfrågar nu en ännu snabbare upprustning av den europeiska försvarsförmågan.

Han menar att det kommer krävas smärtsamma utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, uppger tidningen.

Michal vill också att europeiska allierade ska slå samman sina resurser och gemensamt köpa vapen för att minska kostnaderna.

”Klarade testet”

Kristen Michal framhåller situationen med de 19 ryska drönare som förra veckan kränkte Polens luftrum.

Han menar att det var första gången som Nato "testades i luftrummet".

– Testet klarades på ett övertygande sätt, säger han.

Läs mer: Rysk bransch i kris – konkurskaos

Foto: C. Robert

Text: Redaktionen