2 augusti 26

EKONOMI: Problematisk trend i svenska bostadsrätter

2023 01 24

En oroväckande trend som kan leda till svåra konsekvenser för såväl föreningar som bostadsrättsinnehavare har noterats i Sverige.

Det handlar om ett växande antal hushåll som inte betalar avgifterna för sina boende i tid, rapporterar Dagens Nyheter.

En direkt följd av att det har blivit allt dyrare att bo och leva i Sverige det senaste året, och som slår mot såväl förening som den som bor i bostaden. 

– Föreningen är beroende av sina intäkter och om en medlem slutar betala sin avgift påverkar det kassaflödet. Om man driver det till sin spets så kan det behöva ske en tvångsförsäljning av lägenheten, säger Markus Pålsson, affärsområdeschef för ekonomisk förvaltning på Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, till tidningen.

Ökning av inkassokrav

I snitt har bostadsrättsföreningar meddelat att avgiften ska höjas med 8,2 procent under 2023, men somliga chockhöjer betydligt mer än så.

Nu har SBC lagt märke till att det återspeglas bland inkassokraven – som ökade med fem procent sista halvåret under 2022 jämfört med samma period året dessförinnan

50 procent av våra kunder höjde avgiften vid årsskiftet. Klart det påverkar. I snitt ökar avgiften med elva procent för medlemmarna. Därtill ökar i princip alla andra kostnader nu för medlemmarna. Risken är att det kommer fortsätta vara tufft för medlemmar som ska betala sin avgift och hyresgäster som ska betala hyran, säger Markus Pålsson.

Trenden tydlig

Även för HSB, som utöver bostadsrättsinnehavare även representerar hyresgäster, är trenden tydlig.

Mellan juli och december 2022 ökade antalet påminnelseavgifter med 2,5 i Stockholm jämfört med samma månader 2021 – som av HSB anses representativt för hela Sverige, skriver DN.

Och hittills under januari har SBC redan konstaterat att antalet obetalda avgifter som går till inkasso har ökat med samma siffra som under hösten – fem procent – när man jämför med januari 20222.

Prognosen: fyra av fem höjer

Enligt beräkningar från kreditföretaget UC ska fyra av fem hushåll räkna med höjda bostadsavgifter på tio procent.

Hälften av hushållen kan drabbas av höjda avgifter på 15 till 40 procent, förutspådde UC i november.

– Viktigt att nämna är att risken för avgiftshöjning är högre i föreningar med stora investeringsbehov eller som har ett större beroende till enskilda inkomstkällor, exempelvis föreningar som är beroende av en stor kommersiell hyresgäst, säger Stéphane Hedman, ansvarig för UC bostad, i ett pressmeddelande.

Han tillägger:

– Även små föreningar som har få lägenheter löper en större risk. Samtidigt finns det föreningar med god ekonomi och lönsamhet där den finansiella styrkan kan mildra behovet av avgiftshöjningar.

Ljus i mörkret

Till de positiva nyheterna hör emellertid att räntetoppen anses vara nära och att räntan därmed snart kan falla.

En analys som storbanken Swedbank presenterade förra veckan.

– Vår bedömning är att räntorna sjunker i slutet av 2023 och under början av 2024 till följd av fallande inflation och att centralbankerna mjukna, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, i ett pressmeddelande.

Foto: G. Karlsson

Tex: Redaktionen


11 sep 2026

Fiasko för Tidöparti – sista mätningen innan valet

2026 09 11

Fredagseftermiddagens fjärde opinionsmätning har trillat in.

Nästan samtidigt släppte Demoskop, Ipsos och Novus sina respektive opinionsundersökningar under fredag eftermiddag. Samtliga visar att gapet mellan blocken minskar, även om storleken skiljer sig åt mellan mätningarna. Som minst är skillnaden i Ipsos mätning – blott 0,3 procentenheter till oppositionens fördel.

Nu släpper SVT/Verian sina siffror.

Och undersökningen är en kalldusch för Moderaterna. Loket i Tidösamarbetet parkerar på 15,8 procent – det sämsta stödet sedan Bo Lundgren avgick som partiledare för M i april 2003.

– De gick in i valrörelsen med låga siffror och har hård konkurrens om väljarna från de övriga Tidöpartierna. Partiet har dessutom haft svårt att locka väljare från oppositionen även om vi ser vissa mindre flöden från S, säger Per Söderpalm från Verian till SVT.

Sista innan valet

Mätningen är Verians sista innan valdagen på söndag. Då kan Liberalerna glädja sig åt 5,5 procent, en siffra som skulle ge partiet marginal ned till riksdagsspärren om den håller i sig. 

Men det är på bekostnad av Moderaterna, menar Per Söderpalm.

– Den stora merparten av väljarna kommer dock från Moderaterna. Liberalernas uppgång är i den meningen en form av kannibalism inom Tidöblocket. 

Bäddat för rysare

I SVT/Verians undersökning är avståndet mellan blocken 5,6 procentenheter. Det är en minskning jämfört med 8,2 procentenheter för en vecka sedan.

Flera experter menar att det kommer bli en enorm rysare på söndag.

– Undersökningen visar fortsatt att Tidöpartierna inte samlar egen majoritet och att oppositionen behåller ett litet försprång. Skillnaden är dock inom felmarginalen. Så det pekar på en extremt dramatisk valdag, framhåller Novus opnionsanalytiker Torbjörn Sjöström.

Johan Martinsson, opinionschef på Demsokop, håller med.

– Det mesta tyder på ett regeringsskifte. Men det är klart det är en rysare, säger han till Aftonbladet.

Hela mätningen

Här är SVT/Verians nya mätning på fredagen. Underlaget samlades in mellan 4-10 september.

🔴Vänsterpartiet                    7,7          -0,4
🔴Socialdemokraterna     27,6         -1,6
🟢Miljöpartiet                          8,0          +/-0,0
🟢Centerpartiet                      8,2          +0,8
🔵Liberalerna                           5,5          +2,5
🔵Moderaterna                     15,8         -0,6
🔵Kristdemokraterna           6,5         +0,2
🔵Sverigedemokraterna   18,1        -0,8
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 51,5         -1,2
🔵🔵 M+KD+SD+L             45,9         +1,3


Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen