4 mars 2026

EKONOMI: Problematisk trend i svenska bostadsrätter

2023 01 24

En oroväckande trend som kan leda till svåra konsekvenser för såväl föreningar som bostadsrättsinnehavare har noterats i Sverige.

Det handlar om ett växande antal hushåll som inte betalar avgifterna för sina boende i tid, rapporterar Dagens Nyheter.

En direkt följd av att det har blivit allt dyrare att bo och leva i Sverige det senaste året, och som slår mot såväl förening som den som bor i bostaden. 

– Föreningen är beroende av sina intäkter och om en medlem slutar betala sin avgift påverkar det kassaflödet. Om man driver det till sin spets så kan det behöva ske en tvångsförsäljning av lägenheten, säger Markus Pålsson, affärsområdeschef för ekonomisk förvaltning på Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, till tidningen.

Ökning av inkassokrav

I snitt har bostadsrättsföreningar meddelat att avgiften ska höjas med 8,2 procent under 2023, men somliga chockhöjer betydligt mer än så.

Nu har SBC lagt märke till att det återspeglas bland inkassokraven – som ökade med fem procent sista halvåret under 2022 jämfört med samma period året dessförinnan

50 procent av våra kunder höjde avgiften vid årsskiftet. Klart det påverkar. I snitt ökar avgiften med elva procent för medlemmarna. Därtill ökar i princip alla andra kostnader nu för medlemmarna. Risken är att det kommer fortsätta vara tufft för medlemmar som ska betala sin avgift och hyresgäster som ska betala hyran, säger Markus Pålsson.

Trenden tydlig

Även för HSB, som utöver bostadsrättsinnehavare även representerar hyresgäster, är trenden tydlig.

Mellan juli och december 2022 ökade antalet påminnelseavgifter med 2,5 i Stockholm jämfört med samma månader 2021 – som av HSB anses representativt för hela Sverige, skriver DN.

Och hittills under januari har SBC redan konstaterat att antalet obetalda avgifter som går till inkasso har ökat med samma siffra som under hösten – fem procent – när man jämför med januari 20222.

Prognosen: fyra av fem höjer

Enligt beräkningar från kreditföretaget UC ska fyra av fem hushåll räkna med höjda bostadsavgifter på tio procent.

Hälften av hushållen kan drabbas av höjda avgifter på 15 till 40 procent, förutspådde UC i november.

– Viktigt att nämna är att risken för avgiftshöjning är högre i föreningar med stora investeringsbehov eller som har ett större beroende till enskilda inkomstkällor, exempelvis föreningar som är beroende av en stor kommersiell hyresgäst, säger Stéphane Hedman, ansvarig för UC bostad, i ett pressmeddelande.

Han tillägger:

– Även små föreningar som har få lägenheter löper en större risk. Samtidigt finns det föreningar med god ekonomi och lönsamhet där den finansiella styrkan kan mildra behovet av avgiftshöjningar.

Ljus i mörkret

Till de positiva nyheterna hör emellertid att räntetoppen anses vara nära och att räntan därmed snart kan falla.

En analys som storbanken Swedbank presenterade förra veckan.

– Vår bedömning är att räntorna sjunker i slutet av 2023 och under början av 2024 till följd av fallande inflation och att centralbankerna mjukna, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, i ett pressmeddelande.

Foto: G. Karlsson

Tex: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen