Kallar till presskonferens – jättebesked väntas Ukraina

2023 01 18

Imorgon förväntas regeringen offentliggöra ett beslut om att skicka artillerisystemet Archer till Ukraina.

Uppdraget ska ges till Försvarsmakten och nyheten ska framgå enligt handlingar som finns tillgängliga på regeringens hemsida, uppger Expressen.

Kallat till pressträff

Det är i en ärendeförteckning gällande ett regeringssammanträde imorgon, torsdag, som informationen påkallas.

– Uppdrag till Försvarsmakten avseende förberedelse av överlåtelse av artillerisystem till Ukraina, framhålls i förteckningen enligt tidningen.

Samtidigt har statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) kallat till en presskonferens som även den ska äga rum imorgon klockan 10.15.

Även arbets- och integrationsminister Johan Pehrson (L) och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) förväntas delta.

Ingen av regeringsrepresentanterna har velat kommentera uppgifterna.

Vände förra veckan

Redan i början av förra veckan stod det klart att Sverige skulle skicka det, från ukrainskt håll, mycket efterlängtade vapnet.

– Det är bara  genom att vinna på slagfältet som Ukraina kan vinna det här kriget, sade utrikesminister Tobias Billström (M) till Expressen vid tillfället.

Han betonade att det var en fråga om när Archer ska skickas – inte om.

– Vi har inte förstått att om Ukraina inte får de militära materiel som behövs för att kunna vinna på slagfältet så kommer det här kriget dra ut på tiden, vilken enbart kommer gynna Vladimir Putin, förklarade utrikesministern.

Kan handla om förberdelser

Under kvällen har även Aftonbladet gått ut med motstridiga uppgifter kring det besked som regeringen väntas ge imorgon.

Enligt deras uppgifter kommer torsdagens pressträff istället att informera om att en typ av pansarfordon omgående ska skickas till Ukraina.

– Den leveransen (Archer, red. anm.) ligger något längre fram i tiden och regeringsbeslutet handlar om just en förberedelse, uppger tidningen.

Flera turer: "Ynkligt och svagt"

Den förra S-regering fick stor kritik av bland annat Moderaterna för att man inte skickade Archer till Ukraina under sin tid vid makten.

– Jag tycker det är ynkligt och svagt, framhöll exempelvis Ulf Kristersson i ett mejl till Omni.

När regeringen presenterade sitt första stödpaket under den nuvarande mandatperioden fanns inte heller Archer med.

Någonting som fick dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist att reagera.

– De uttalade sig på dåliga grunder, då de inte informerat sig ordentligt om läget. De var slarviga och ogenomtänkta och drev det som en kampanjfråga. Jag försökte förklara att det inte var lämpligt att hålla på så, då måste man göra en grundlig analys. Det har försvarsmakten nu gjort och det uppdraget har regeringen nu grundat sina beslut på, sade han till Aftonbladet.

Högst på önskelistan

När Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba var på besök i Stockholm i augusti klargjorde han att det omtalade vapnet står högst upp på landets önskelista från Sverige.

– Det bästa Sverige kan göra för vårt försvar den närmaste tiden är att ge oss det berömda, självgående, artillerisystemet Archer, sa han på en pressträff.

Fakta Archer

  • Archer är ett modernt svenskt artillerisystem som tillverkas av BAE Systems Bofors AB. 
  • Det är en utvecklad variant av artilleripjäsen Haubits 77B. Jämfört med sin föregångare har Archer ett två meter längre eldrör.
  • Pjäsens överlavett har monterats på en tung terrängvagn. En uttalad fördel med systemet är att det går snabbt att omgruppera, det vill säga att det går snabbt att stanna, skjuta och sedan åka vidare. 

Totallängd: 14,3 meter

Vikt: 35 ton

Motoreffekt: 340hk

Maxhastighet: 65 km/h

Aktionsradie: 500 km

Eldrör: 155 mm/L52

Maximal skottvidd: 30 - 50 km

Eldhastighet: 8-9 skott/minut

Magasin: 21 granater

Bemanning: Vagnschef, förare och en till två operatörer

Källa: Försvarsmakten

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 13

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna. 

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats. 

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen