Kallar till presskonferens – jättebesked väntas Ukraina

2023 01 18

Imorgon förväntas regeringen offentliggöra ett beslut om att skicka artillerisystemet Archer till Ukraina.

Uppdraget ska ges till Försvarsmakten och nyheten ska framgå enligt handlingar som finns tillgängliga på regeringens hemsida, uppger Expressen.

Kallat till pressträff

Det är i en ärendeförteckning gällande ett regeringssammanträde imorgon, torsdag, som informationen påkallas.

– Uppdrag till Försvarsmakten avseende förberedelse av överlåtelse av artillerisystem till Ukraina, framhålls i förteckningen enligt tidningen.

Samtidigt har statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) kallat till en presskonferens som även den ska äga rum imorgon klockan 10.15.

Även arbets- och integrationsminister Johan Pehrson (L) och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) förväntas delta.

Ingen av regeringsrepresentanterna har velat kommentera uppgifterna.

Vände förra veckan

Redan i början av förra veckan stod det klart att Sverige skulle skicka det, från ukrainskt håll, mycket efterlängtade vapnet.

– Det är bara  genom att vinna på slagfältet som Ukraina kan vinna det här kriget, sade utrikesminister Tobias Billström (M) till Expressen vid tillfället.

Han betonade att det var en fråga om när Archer ska skickas – inte om.

– Vi har inte förstått att om Ukraina inte får de militära materiel som behövs för att kunna vinna på slagfältet så kommer det här kriget dra ut på tiden, vilken enbart kommer gynna Vladimir Putin, förklarade utrikesministern.

Kan handla om förberdelser

Under kvällen har även Aftonbladet gått ut med motstridiga uppgifter kring det besked som regeringen väntas ge imorgon.

Enligt deras uppgifter kommer torsdagens pressträff istället att informera om att en typ av pansarfordon omgående ska skickas till Ukraina.

– Den leveransen (Archer, red. anm.) ligger något längre fram i tiden och regeringsbeslutet handlar om just en förberedelse, uppger tidningen.

Flera turer: "Ynkligt och svagt"

Den förra S-regering fick stor kritik av bland annat Moderaterna för att man inte skickade Archer till Ukraina under sin tid vid makten.

– Jag tycker det är ynkligt och svagt, framhöll exempelvis Ulf Kristersson i ett mejl till Omni.

När regeringen presenterade sitt första stödpaket under den nuvarande mandatperioden fanns inte heller Archer med.

Någonting som fick dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist att reagera.

– De uttalade sig på dåliga grunder, då de inte informerat sig ordentligt om läget. De var slarviga och ogenomtänkta och drev det som en kampanjfråga. Jag försökte förklara att det inte var lämpligt att hålla på så, då måste man göra en grundlig analys. Det har försvarsmakten nu gjort och det uppdraget har regeringen nu grundat sina beslut på, sade han till Aftonbladet.

Högst på önskelistan

När Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba var på besök i Stockholm i augusti klargjorde han att det omtalade vapnet står högst upp på landets önskelista från Sverige.

– Det bästa Sverige kan göra för vårt försvar den närmaste tiden är att ge oss det berömda, självgående, artillerisystemet Archer, sa han på en pressträff.

Fakta Archer

  • Archer är ett modernt svenskt artillerisystem som tillverkas av BAE Systems Bofors AB. 
  • Det är en utvecklad variant av artilleripjäsen Haubits 77B. Jämfört med sin föregångare har Archer ett två meter längre eldrör.
  • Pjäsens överlavett har monterats på en tung terrängvagn. En uttalad fördel med systemet är att det går snabbt att omgruppera, det vill säga att det går snabbt att stanna, skjuta och sedan åka vidare. 

Totallängd: 14,3 meter

Vikt: 35 ton

Motoreffekt: 340hk

Maxhastighet: 65 km/h

Aktionsradie: 500 km

Eldrör: 155 mm/L52

Maximal skottvidd: 30 - 50 km

Eldhastighet: 8-9 skott/minut

Magasin: 21 granater

Bemanning: Vagnschef, förare och en till två operatörer

Källa: Försvarsmakten

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen