UPPGIFTER: Kan hamna i domstolen

2022 12 23

Att genomföra vallöftet om kraftigt sänkt reduktionsplikt kommer att kosta skattebetalarna tiotals miljarder kronor.

Det avslöjade Dagens Nyheter förra veckan.

Nu kommer nästa smäll – enligt flera källor riskerar Sverige även att hamna i EU-domstolen och få dryga böter om man fullgör sitt löfte, rapporterar samma tidning.

Källor: "Lösningen finns inte"

Turerna kan verka komplicerade. Problematiken i grunden handlar om att en sänkt reduktionsplikt innebär att Sverige sannolikt överskrider EU:s utsläppskrav – någonting som regeringen vill lösa genom att köpa utsläppsrätter från andra länder.

Det är i sig visserligen en dyr lösning – men en fullt tillåten sådan.

Vad som istället är nästa problem, utöver prislappen, är att det inom myndigheter och regeringskansliet misstänks att den lösningen inte ens finns.

Det är då som EU-domstolen kan dra Sverige inför rätta.

– Vi tycker att den risken har kommit bort i debatten, säger en källa från regeringskansliet till DN.

Har inte gjort sin analys

Tidningen har även talat med en källa som jobbar på en av myndigheterna som är involverade i frågan.

Enligt uppgiftslämnaren har regeringen inte förstått vad det innebär att lova sänkt reduktionsplikt.

– Vi vill verkligen inte hamna i ett läge där vi står och säger “jaha, var det så här det blev”, säger myndighetskällan.

Kan konkurreras ut

När det gäller just alternativet att köpa utsläppsrätter finns det flera frågetecken. Överskottet i de mindre välbärgade EU-länderna räcker knappt till för att fylla behovet hos de rika medlemsländerna.

Dessutom sker inte försäljningen på en öppen marknad, utan i hemliga bilaterala överenskommelser där Sverige riskerar att konkurreras ut.

– Säg att Sverige behöver tävla med Tyskland om att köpa utsläppsrätter. Kommer det att leda till en budgivning? Hur kommer säljarlandet agera? Det finns en väldigt stor osäkerhet där, säger Daniel Engstrom-Stenson, handläggare på klimatanalysenheten på Naturvårdsverket, till DN.

SD gick i taket

När det förra veckan uppdagades att regeringen eventuellt måste backa från vallöftet fick det Sverigedemokraterna att gå i taket.

– Att bortse från löftet om reduktionsplikten är inget alternativ för regeringen, framhöll Martin Kinnunen, SD:s klimatpolitiska talesperson, på Twitter.

Han tillade:

– Reduktionsplikten skulle om den fick fortsätta höjas tvinga vilken regering som helst att sätta ner skatten på EU:s miniminivå. Det skulle minska statens intäkter varje år. Svårt att se hur det samhällsekonomiskt skulle vara att föredra framför att shoppa utsläppsrätter.

Förnekar "marginell" minskning

Att det till skillnad från vallöftet istället blir en “marginell” minskning av reduktionsplikten har dock förnekats av energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

– Nej, det finns inga andra förslag på bordet, uppgav hon till Sveriges Radio förra veckan.

LÄS MER: Regeringen svarar om reduktionsplikten

LÄS MER: SD ryter ifrån – ställer tungt krav på regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Putin erkänner problem i Ryssland

2025 09 04

Vid ett ekonomiskt forum medger Vladimir Putin problem.

Under den senaste tiden har flera rapporter kommit om problem i Ryssland.

I synnerhet har de östra delarna av landet drabbats av utmaningar kopplade till gasbrist och bränslebrist.

På torsdagen erkänner Vladimir Putin att Ryssland står inför gasbrist vid ett ekonomiskt forum i Vladivostok, rapporterar Kyiv Independent med hänvisning till oberoende Moscow Times.

Erkänner problem

Det kommer efter flera månader av ukrainska attacker mot ryska oljeraffinaderier och infrastruktur för naturgas.

Vid Eastern Economic Forum i Vladivostok på torsdagen säger Putin att tecken på gasbrist redan är synliga i ryska Fjärran östern. 

Han menar att det kan vara en utmaning att försörja nya företag, och att efterfrågan på gas förväntas öka betydligt i Fjärran österns federala distrikt under de kommande åren.

Den ryske ledaren ger dock ingen förklaring till problemen.

Ställer till det

De ukrainska attackerna har stört Rysslands förmåga att bearbeta och exportera olja och har skapat bensinbrist i vissa ryska regioner, liksom på det ockuperade Krym.

Drönarattackerna syftar till att ställa till det ekonomiskt för Ryssland och begränsa de intäkter som går till att finansiera krigsmaskinen.

Läs mer: Rysslands största bank slår larm

Fortsätter stiga

På torsdagen kommer även uppgifter om att bensinpriserna fortsätter att stiga i Ryssland.

Det rör sig på nytt om nya rekordnivåer.

– Prisökningen, som började tidigare i somras, har inneburit att grossistkostnaderna har skjutit i höjden med över 50 procent sedan januari, rapporterar Moscow Times.

– Experter har till stor del tillskrivit ökningen en uppgång i ukrainska attacker som har skadat raffinaderier och tvingat stora anläggningar att stänga ner, vilket därmed har stramat åt tillgången.

Situationen vid fronten

För närvarande är det mycket som står still gällande kriget.

Ryssland gör mindre framsteg i de östra delarna av landet, men det rör sig inte om några större segrar.

Samtidigt finns det ingenting som pekar på att ett fredsavtal skulle vara nära förestående.

Läs mer: Trump rasar mot Europas ledare – ”Sluta omedelbart”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Dansk organisation träffad i rysk attack – två döda

2025 09 04

Två personer från en dansk biståndsorganisation har dött.

Ryssland fortsätter att skicka in robotar och drönare över Ukraina.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att personer från den danska biståndsorganisationen Dansk Flygtningehjælp har träffats i en rysk attack.

Två personer är döda – men det framgår inte vilken nationalitet de har, rapporterar danska TV2.

Rysk attack

Ett ryskt anfall har träffat en humanitär insats nära den ukrainska staden Tjernihiv, belägen i de nordöstra delarna av landet.

Två personer har dött,  uppger den lokala guvernören Vjatjeslav Chaus. 

Dansk Flygtningehjælp bekräftar den ryska attacken, men har inte meddelat vilken nationalitet de två personerna är av.

Ytterligare tre personer ska ha skadats i attacken.

Organisationen ska ha arbetat med minröjning i området.

Frederiksen kommenterar

Statsminister Mette Frederiksen (S) skickar sina tankar till de anhöriga efter attacken i norra Ukraina som drabbat Dansk Flygtningehjælp.

– Det är framför allt fruktansvärt, säger hon.

– Det är ännu ett bevis på att Ryssland är villigt att döda och villigt att hota och använda i stort sett alla tänkbara medel för att uppnå sina icke-legitima mål.

Läs mer: Rysslands största bank slår larm

I polskt luftrum

Samtidigt kommer uppgifter om att ryska drönare har inkräktat i polskt luftrum.

Två drönare flög in i polskt luftrum under natten till den 3 september, men sköts inte ned eftersom de inte utgjorde någon fara. 

Det uppger den polska militärens operativa befälhavare, Maciej Klisz, rapporterar Kyiv Independent.

“Under kontroll”

Så här låter det från Klisz efter händelsen:

– Dessa två luftrumskränkningar var under full kontroll av nationella styrkor och enheter som tilldelats det statliga försvarssystemet, säger han.

Trots Trump-administrationens försök att få till stånd ett fredsavtal har inga större framsteg gjorts.

Ryssland och Ukraina har utbytt krigsfångar vid ett antal tillfällen, men några tydliga steg mot fred tycks inte vara nära förestående.

Läs mer: Trumps besked – ”Putin kommer att fatta ett beslut”

Foto: N. Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen